Sjökort
Från Rilpedia
Sjökort är kartor för navigering på havet, större sjöar, kanaler, m. fl. applikationer med hydrografisk, nautisk, topografisk och geodetisk information.
- Det hydrografiska innehållet är främst djupupgifter såsom djupsiffror, djupkurvor, bottenbeskaffenhet och symboler som tagits fram från sjömätningar.
- Det nautiska uppgifterna i sjökortet är till exempel farleder, fyrar och utmärkning.
- Det topografiska innehållet är höjdkurvor, bebyggelse, flygfotoutdrag, m.m.
- Den geodetiska informationen består av gradnät och andra koordinatnät.
Svenska sjökort framställs bl. annat av sjöfartssektionen inom Sjöfartsverket som på regeringens uppdrag ansvarar för sjömätningar, kartering, redigering och tryckning för i första hand yrkessjöfarten och Försvarsmakten. Sjökorten finns numera i elektroniskt lagrad form och kan användas tillsammans med GPS satellitnavigationssystem som anger positioner på land och havsyta efter det geografiska koordinatsystem vid jordens yta enligt WGS 84 som GPS-systemet baseras på. Positionen över hela jordklotet anges av skärningspunkten mellan latituden och longituden:
- Latituden anges som ett gradtal 0-90° norr om ekvatorn (betecknad N -North) respektive 0-90° syd (betecknad S=South) om ekvatorn. Nordpolen motsvarar latitud 90° och ekvatorn 0°.
- Longituden anges som ett gradtal 0-180° i ostlig riktning (betecknad E=East) respektive 0-180° i västlig riktning (betecknad W=West). Meridianen för longitud 0° går genom staden Greenwich i England och på andra sidan jordklotet genom datumlinjen i Stilla havet.
Sjökorten uppdateras varje år och under året ger Sjöfartsverket också ut meddelanden om upptäckta fel eller eventuella viktiga tillägg i aktuella sjökort. Tryckta sjökort för fritidsbruk bör normalt bytas ut minst var 5:e år för att få med alla uppdateringar, men beror också på hur korten används och om det gäller kända eller okända vatten.
De första sjökorten (i Sverige) togs fram redan på 1600-talet men hade då en mycket dålig överensstämmelse med verkliga förhållanden och saknade ett enhetligt koordinatsystem. Geografiska koordinatsystem som täckte jordytan togs fram först i slutet på 1700-talet.
Innehåll |
Projektion
Sjökort är oftast producerade i Mercators projektion, som är vinkelkorrekt (men inte ytkorrekt). Detta ger en växande latitudskala och projektionen är därför inte lämplig i polarområden och inte heller för världskartor, eftersom ytfelen är stora.
För navigering nära polarerna används istället Gauss projektion (eg. Gauss-Krügers projektion, se Transversal Mercator), som har konstant latitudskala och därför lämpar sig väl för polarområden. Ytfelet är litet nära medelmeridianen och projektionen lämpar sig därför för relativt långsmala områden (i nord-sydlig riktning) samt för mindre områden.
För sjökort har hittills Mercators projektion varit närmast förhärskande p.g.a sin vinkelriktighet. Nya sjökort för kustnära vatten i Sverige produceras dock i Gauss projektion.
Skalor
Sjökort produceras liksom andra kartor i olika skalor beroende på användningsområde. De svenska sjökortens klassificering:
- Översiktskort (1:500 000 - 1:1 500 000).
- Kustkort (1:180 000 - 1:250 000).
- Skärgårdskort (1:50 000 - 1:125 000)
- Specialkort (1:10 000 - 1:30 000)
Avstånd och position på tryckta sjökort
Sjökorten är graderade i grader, minuter (1/60-dels grad) och 1/10-dels minuter på både X- och Y-axeln med tydliga tryckta markeringar av distansminutens längd, inkluderat en delskala motsvarande 1/10-dels minut för varje utvisad distansminut. Vid uppmätning av avståndet i valfri riktning mellan två positioner på sjökortspappret utgår man alltid från den angivna längden av en distansminut som är tryckt på Y-axeln mitt i det område där avståndet ska mätas upp. Genom att längden på en distansminut varierar utefter Y-axeln beroende på kartprojektionen (normalt Gauss projektion i Svenska farvatten), blir det ett litet fel i uppmätningen som dock i praktiken normalt inte har någon betydelse. Positionen, d.v.s. skärningspunkten mellan värdet i Y- och X-led angiven som Latitud (grader, minuter och tiondels minut) i Y-led och Longitud (grader, minuter och tiondels minut) i X-led, ger en för praktiskt bruk helt korrekt position med hög noggrannhet som direkt kan användas i en GPS-navigator. Förutsättningen för en manuell positionsbestämning med hög noggrannhet, är att man befinner sig invid en känd position på något landparti, exempelvis en spetsig udde, en liten holme, direkt över en synbar grynna eller dylikt, som är utritad på sjökortet. Felet vid en manuell positionsbestämning beror mer på hur noggrannt skalorna på Y- och X-led avläses och kortets grundläggande noggrannhet, men är i de flesta fall minst lika noggrann som med en ordinär GPS-navigator som är starkt beroende av hur många icke skymda satelliter som befinner sig ovanför horisonten vid det aktuella tillfället. På öppet hav långt ifrån något landparti måste man tillgripa andra metoder om inte positionen kan bestämmas med en GPS-navigator, radiopejling eller dylikt. Se vidare Navigation.
Båtsportkort
I Sverige ger Sjöfartsverket men även privata företag ut s.k Båtsportkort som i första hand är avsedda för fritidsbåtstrafiken. Sjöfartsverkets båtsportsport utgörs av de ordinarie Skärgårdskorten, i skala 1:50 000 (över vissa områden i skala 1:25 000), nedskurna till A3-format och inbundna i ringpärm för att få ett mer lätthanterligt format i fritidsbåtar. Korten för svenska kusten är uppdelade i 14 serier och täcker ett visst område, till exempel Stockholms norra respektive södra skärgård, Ostkusten, Kalmarsund, Västkusten, Vänern o.s.v. Även privata företag som samarbetar med Sjöfartsverket och Försvarsmakten ger ut båtsportkort i både tryckt form och som elektroniska sjökort över den svenska kusten. Till skillnad från Sjöfartsverkets kort bygger dessa senare båtsportkort på en enhetlig större skala, 1:10 000, speciellt anpassade för firtidsbåtars behov av precisionsnavigering i svårnavigerade skärgårdsområden, inkluderat tätare angivelse av djupkurvor och även topografisk information som höjdkurvor på landpartier som befinner sig ovanför vattenytan vid medelvattenstånd, vilket ger en extra information om terrängens utseende som normalt inte finns med på de ordinarie sjökorten.
Elektroniska sjökort
Numera finns elektroniska sjökort av god kvalitet att tillgå på marknaden för den som antingen har en PC ombord eller en s.k sjökortsplotter. Bägge kan kopplas samman med GPS, som ger möjlighet att lägga ut båtens position på sjökortet. Man kan även koppla in radar, vilket ger möjlighet att lägga ut landkonturer och fartyg på sjökortet.
En nackdel med elektroniska sjökort generellt är att man är beroende av att elektroniken fungerar. Även på större fartyg inom yrkessjöfarten som har flerdubbla elektroniska navigeringssystsem finns det alltid sjökort i pappersform över alla aktuella vattenområden som styrman ska kunna använda att navigera efter i en kritisk situation där elektroniska system har fallit ur av olika orsaker, t.ex. brand eller att flera kritiska GPS-satelliter samtidigt har slutat att fungera.
Scannade sjökort (rasteriserade)
Rasterkort är helt enkelt vanliga sjökort som har scannats in i en dator och försetts med elektroniska positionsdata. Om man zoomar in dessa kort i datorn förstoras även symbolerna i kortet och upplösningen blir dålig. Detta speglar dock ett verkligt förhållande, nämligen att kortens noggrannhet inte är hur stor som helst.
En fördel med scannade kort är att de ser ut precis som de tryckta korten. Nackdelen är att de tar upp mycket plats i minnet jämfört med vektoriserade kort.
Vektoriserade sjökort
Vektoriserade sjökort är kort som redan från början har producerats i ett elektroniskt grundformat där all information finns inlagd som data i olika lager. En fördel med sådana kort är att man kan ta bort (släcka) sådan information som för stunden är irrelevant, till exempel fyrsektorer, djupangivelser större än X meter o.s.v. En annan fördel är att de tar så liten plats att man kan ha sjökort för stora områden laddade i minnet.
Vektoriserade kort har dock inte högre noggrannhet än scannade kort men har en skärpa som är oberoende av zoomningsgrad.
Symboler på sjökort
KORT 1 är sjöfartsverkets benämning på den publikation som innehåller beteckningar, förkortningar och begrepp som används i såväl svenska som internationella sjökort (INT-kort).
Symbolernas numrering är gjord enligt Chart Specification of the IHO (International Hydrographic Organisation).
ISBN: 9186502352
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sjökort
- Hydrographica Tillverkare av storskaliga sjökort
- Sjökort från Sjöfartsverket
- CMap Digitala kartor och sjökort
- Garmin BlueChart g2 Garmin's vektoriserade sjökort
