Stora barriärrevet
Från Rilpedia
| Stora barriärreveta Världsarv nr 154 |
|
 |
|
| Land |  Australien |
| Geografiskt läge | Koordinater: |
| Typ | Natur |
| Kriterium | vii, viii, ix, x |
| Regionb | Australien-Oceanien |
|
Inskriptionshistorik |
|
| Inskrivet | 1981 Världsarvskommitténs möte |
|
a Officiellt namn översatt till svenska |
|
.jpg){kind=small}
Stora barriärrevet är världens största system av korallrev. Det sträcker sig cirka 2000 kilometer parallellt med nordöstra Australiens kust, från söder om Queensland till Papuabukten söder om Nya Guinea, och täcker en yta på cirka 230 000 kvadratkilometer. Stora barriärrevet är en av de största strukturer som byggts av levande organismer och det kan ses från rymden.
Innehåll |
Kännetecken
Stora barriärrevet vetter med en sida in mot Australiens kust och med den andra sidan ut mot Stilla havet. Trots sitt namn består Stora barriärrevet egentligen av tusentals mindre, individuella rev som ligger på ett avstånd av mellan 10 till 200 kilometer från kusten. I norr och söder ligger reven mer sammanhängande än i mitten (i mitten ligger de ganska spridda). Det finns också många både små och stora öar närmare stranden med rev runt omkring. På kustsidan av det som brukar anses som "huvudrevet" är det sällan mer än 100 meter djupt. Detta område, vattnet mellan huvudrevet och stranden, kallas för Stora barriärrevslagunen. Bottnen här är ofta täckt av ett tunt lager slam, eftersom den skyddas mot kraftiga vågor av reven längre ut. På havssidan är det dock betydligt djupare och mer utsatt för nedbrytning av vågor och stormar. Men också tillväxten av koraller är större här.
Historia
Stora barriärrevet började byggas upp för cirka 18 miljoner år sedan. Det översta lagret, som de levande korallerna finns på idag, uppskattas vara cirka 8000 år gammalt. Under årens lopp har havsnivån varierat, vilket har lett till bildandet av atoller. Människor, Australiens urinvånare aboriginer och Torressundöbor, kan ha bott på öarna i området i 40 000 år. James Cook var den första europeiska upptäcktsresande som såg Stora barriärrevet. Han upptäckte det när han gick på grund där den 11 juni 1770 med barken HMB Endeavour. 1981 upptogs Stora barriärrevet på UNESCO:s världsarvslista.
Livet i Stora barriärrevet
Stora barriärrevet är mycket populärt bland dykare på grund av det klara vattnet och dess höga biodiversitet. Här finns cirka 400 arter av koraller, bland annat stenkoraller och mjukkoraller, liksom flera arter av deras nära släktingar sjöpennor. Formerna och färgerna på korallarterna uppvisar en otrolig variation. Minst 30 arter av valar, delfiner och tumlare har blivit registrerade i Stora barriärrevet, bland annat vikval, indokinesisk puckeldelfin och knölval. Några av dem finns i området året runt, medan andra är mer tillfälliga besökare, till exempel knölvalen, vilken kommer hit på sommaren för att föda sina ungar och tillbringar vintern i kallare vatten längre söderut. Sex arter av havssköldpaddor kommer också till revet för att fortplanta sig: gröna havssköldpaddor, havslädersköldpaddor, karettsköldpaddor, falska karettsköldpaddor, Natator depressus och stillahavsbastardsköldpaddor. Honorna gräver ner sina ägg på öarnas sandiga stränder och ger sig sedan tillbaka ut till havs. Över 210 arter fåglar (inkluderat 40 arter av havsfåglar) lever kring Stora barriärrevet, bland andra vitbukiga havsörnar, revhäger och rosentärnor. Ungefär 5000 arter mollusker har registrerats i Stora barriärrevet, bland annat mördarmusslor, kägelsnäckor och ett stort antal arter av sjöborrar, ormstjärnor och sjöstjärnor, däribland den ökända Kristi törnekrona, Acanthaster planci, en stor sjöstjärna som äter koraller. 14 arter av havsormar finns också här. Det finns även över 1 500 arter av fiskar, bland annat hajar, till exempel vithaj och sandtigerhaj, clownfiskar, smörbultar, frökenfiskar, havsabborrar, papegojfiskar, sjöhästar och flera arter av gruntfiskar. Några fiskar, till exempel papegojfiskarna, äter koraller. Andra arter visar upp intressanta exempel på symbios, som clownfiskar och havsanemoner. En karaktäristisk liten grupp av invånare är också de flitiga putsarräkorna. Det finns också 15 arter sjögräs nära revet som attraherar dugonger, ett sällsynt marint däggdjur som hör till ordningen sirendjur. 500 arter av tång lever i området. Carukia barnesi, en mycket giftig manet finns också i revet.
Hot mot Stora barriärrevet
Turismen i Stora barriärrevet ökade märkbart under 1980- och 90-talet, vilket ledde till förslitningar på reven på en del håll. Sedan skadorna upptäckts har detta dock på många sätt reglerats och vissa områden har blivit helt skyddade. Ett annat hot mot korallreven är så kallad korallblekning, vilket innebär att korallerna blir vita och att djuren inuti dem dör. Det kan bero på den globala uppvärmningen, men troligen finns det även andra bidragande orsaker, såsom att korallerna utsatts för ovanligt hög ljusintensitet, vilket kan påverka; mer forskning i ämnet behövs. 1997-1998 drabbades Stora barriärrevet liksom många andra korallrev världen över av en ovanligt omfattande korallblekning. Värst drabbade var reven närmast kusten. Även 2002 och 2006 inträffade märkbara korallblekningar, särskilt i de södra delarna. Olika koraller är olika känsliga för korallblekning; vissa arter har god resistens och återhämtar sig snabbt när förhållande återigen blir bättre, medan andra arter återhämtar sig betydligt långsammare. Massförökningar av sjöstjärnan Kristi törnekrona har också förekommit, till exempel år 2000, men det råder viss osäkerthet angående om detta hör till korallrevets naturliga ekologi, eller om det beror på någon störning i ekosystemet.
Stora barrärrevets betydelse för människan
Stora barriärrevet har stor betydelse för Australiens turism. Varje år besöker cirka 1,9 miljoner turister från hela världen reven. Mer än dubbelt så många människor från Australien besöker också varje år området. Stora barriärrevet är även viktigt för fisket, eftersom många av arter som fiskas ute till havs växer upp vid reven. Korallrev anses också av forskare som intressanta för framtida utveckling av läkemedel, på samma sätt som regnskogarna. 1975 grundades Great Barrier Reef Marine Park av de australiska myndigheterna, som administreras av GBRMPA (Great Barrier Reef Marine Park Authority), vilket bevakar och arbetar med frågor rörande områdets bevarande och nyttjande.
Se även
Externa länkar och källor
- UNESCO World Heitage Centre - Great Barrier Reef
- Great Barrier Reef Marine Park
- artikel Great Barrier Reef på engelska Wikipedia (081226).
