Vithaj
Från Rilpedia
| ?Vithaj Status i världen: Sårbar[1] |
|
|---|---|
| Fil:Whiteshark-TGoss5.jpg |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Evertebrata |
| Klass: | Broskfiskar Chondrichtyes |
| Underklass: | Hajar Elasmobranchii |
| Ordning: | Håbrandsartade hajar Lamniformes |
| Familj: | Håbrandshajar Lamnidae |
| Släkte: | Carcharodon |
| Art: | Vithaj C. carcharias |
|
|
|
| §Carcharodon carcharias Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Vithajen (Carcharodon carcharias) är den största nu levande rovfisken och är förmodligen den mest kända hajarten. Hanar blir oftast uppåt 3,5 – 4 meter och honor mellan 4,5 och 5 meter. Beträffande maxstorleken konstaterar Richard Ellis och John E. McCosker, universitetsutbildade hajexperter, att medan vithajens största längd förefaller att variera mellan omkring 6 och 6,5 meter, så finns det inte några vetenskapliga belägg för de ofta cirkulerande uppgifterna om vithajar på 7 meter och mer:
| ” | the largest White Sharks accurately measured range between 19 and 21 ft [about 5.8 to 6.4 m], and there are some questionable 23-footers [about 7 m] in the popular — but not the scientific — literature. | ” |
|
— Richard Ellis, John E. McCosker, [2] |
||
Den lever i svalare subtropiska områden, och dess huvudsakliga föda består av fisk och marina däggdjur som den jagar aktivt.
Innehåll |
Utbredning
Vithajen lever i subtropiska och varmtempererade hav. Vithajar hittas i Stilla havet, Hawaii, Indiska oceanen, Medelhavet och Atlanten.[3]
Levnadssätt
Vithajen äter fisk, sälar, kadaver, andra hajar och det händer att den äter fåglar. Ny forskning tyder på att vithajar är väldigt selektiva med födan och det har visat sig att de ofta avbryter attacken någon meter innan vattenytan. Vithajar är troligen ensamlevande men de har en social hierarki. Vithajarnas tänder är formade för att skära; den kan bland annat skära genom segt kött, ben och senor. Vissa systematiker menar att vithajen är släkt med en utdöd hajart; Megalodon, också kallad jättetandhaj (Carcharodon megalodon) som antas ha haft ett liknande utseende som vithajen. Carcharodon megalodon kunde bli upp till 16 meter lång och väga över 52 ton. Megalodons tänder såg däremot annorlunda ut mot vithajens.
I södra Sydafrika nära Kapstaden har ett intressant beteende observerats. Varje vinter samlas ett flertal vithajar i False Bay runt ön Seal Island. I sin jakt på de pälssälar som häckar där under vinterhalvåret kan man observera vithajar, stora och små, när de bryter vattenytan i otroliga attacker i sin jakt på mat. Fenomenet kallas breaching (bryta igenom).
Vithajar och människor
På grund av sin storlek och födoval är vithajen potentiellt farlig även för människan och har angetts som ansvarig för ett flertal hajattacker. Det debatteras livligt varför den attackerar människor och varför den ofta bara verkar ta ett "smakprov", för att sedan spotta ut offret. Något slutgiltigt svar kommer man antagligen aldrig att få, men somliga hävdar att hajarna helt enkelt tror att människan är något av deras vanliga byten, och att de ångrar sig när de upptäcker att så inte var fallet. Den teorin går under namnet "mistaken identity"-teorin.
En annan teori är att surfare som ligger på sina brädor och paddlar liknar sälar underifrån, och att vithajen misstar sig och därför attackerar utan att sedan bry sig om att förtära sitt byte.
Vithajens storlek, samt att den naturligt bara lever i havet, gör att det liksom för många andra hajarter, är ytterst svårt att studera den i naturen. Ingen vithaj har överlevt i akvarium så länge att den har kunnat leva ett 'naturligt' liv där.
Ett fåtal studier har gjorts i naturen, antingen genom direkta observationer, där individer vanligtvis identifieras av karaktärsdrag på ryggfenan, eller indirekt med telemetri, det vill säga att en ultraljudssändare fästs på hajen, som sedan avlyssnas från en båt. På senare tid har även mer avancerade sändare använts där man inte behöver avlyssna sändaren, då den via satellit skickar den information som den samlar in. På detta sätt kan man få veta var hajen simmar, hur fort, när på dygnet, och så vidare.
Dr Kenneth Goldman visade med hjälp av sändare att vithajarna runt Farallonöarna utanför Kalifornien rör sig längs botten så länge som djupet inte överstiger 30 m. Dessutom hade större individer mindre områden som de rörde sig över än vad de mindre individerna hade. Antagligen kunde de större och mer erfarna individerna tillgodose sina energibehov inom ett mindre område eftersom de där jagar sälar, som lever i kolonier. De yngre och mindre erfarna individerna blev möjligen utkonkurrerade av de större, och detta gjorde att de måste röra sig över större områden för att hitta tillräckligt med föda. Detta är emellertid till stor del spekulationer, och det skulle behövas fler studier på vithajens ekologi och beteende innan man skulle kunna förstå dess liv.
Noter
- ↑ Fergusson, I., Compagno, L. & Marks, M. 2000. Carcharodon carcharias. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061121.
- ↑ ”Great White Shark Recorded Sizes” (på en). JAWSHARK. http://www.jawshark.com/great_white_recorded_sizes.html. Läst 2009-02-19.
- ↑ ”"Proposal to include Carcharodon carcharias (Great White Shark) från Appendix I till Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES)"” (PDF). "CITES". http://www.cites.org/eng/cop/11/prop/48.pdf. Läst 2008-11-29.
