Från Rilpedia

?Rödräv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Ej hotad
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Hunddjur Canidae
Släkte:	Vulpes
Art:	Rödräv V. vulpes
Vetenskapligt namn
§Vulpes vulpes Auktor: Linné, 1758
Rödrävens utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Rödräven (Vulpes vulpes) är av de vilda hunddjuren den art som har störst antal individer i Europa.

Innehåll 1 Kännetecken 2 Utbredning 2.1 Status 3 Levnadssätt 3.1 Föda 3.2 Revir 3.3 Fortplantning 3.4 Läte 4 Rödrävar och människor 5 Kulturhistoria 6 Galleri 7 Källor 8 Externa länkar

Kännetecken

Rödräven har en kroppslängd på ungefär 75 cm, sen tillkommer en 40 cm lång svans. Den har en vikt på omkring 7 kg, en rödfärgad rygg och en vit buk. Färgerna varierar lite mellan gulrött och mörkt rödbrunt respektive mellan vitt och silvergrått. I närheten av fötterna är räven svart. Under hösten blir rödrävens päls längre. Den så kallade vinterpälsen håller djuret varm under den kallare årstiden. I början av våren faller de långa håren ut och räven åstadkommer den korta sommarpälsen.

Från fjällräven skiljas den lätt, utom på färgen och storleken, genom de stora och spetsiga öronen, som ungefär är av huvudets halva längd, samt tårnas nakna trampdynor.

Den skandinaviska rödräven har beskrivits som egen underart (Vulpes vulpes septentrionalis) men många forskare anser att den inte skiljer sig tillräckligt från centraleuropeiska rävar. Därför klassas den oftast som en varietet till nominatformen (Vulpes vulpes vulpes).

Utbredning

Rödrävar finns i Europa, norra delar av Asien, Nordamerika och i Afrika norr om Sahara samt Egypten och norra Sudan^[2].

Vid 1800-talet blev rödräven också utsatt i Australien och skapar stora miljöproblem.

På miljön ställer de inga stora krav. De förekommer i skogar, på ängar, på åker och i städer.

I städer förekommer rödrävar ungefär sedan 1940-talet. Denna utveckling iakttogs först i Storbritannien. Landets rävpopulation ökade efter kriget så mycket att unga rävar var tvungen att leta efter nya habitat. Rödrävar i täta samhällen har för- och nackdelar. De rensar staden från as samt kaniner och råttor som anses som ohyra men dödar även husdjur eller fåglar i djurparker som inte är tillräckligt skyddade.

Status

Till rödrävens naturliga fiender räknas vargen, lodjuret och kungsörnen. Hotet har särskilt ringa betydelse i mellersta Europa på grund av att dessa djur där förekommer med få individer. Däremot blir unga rävar ibland offer till berguven.

Till fienderna kan även räknas olika parasiter och smittsjukdomar. Rödräven är mycket känslig mot blöta och kalla väderförhållanden. Nästan en tredjedel av alla ungdjuren dör i smittsjukdomar.

På flera ställen och speciellt i Norden har rödrävens bestånd ökat explosionsartat den senaste tiden. Det förklaras ibland med bristen på naturliga fiender.^{[källa behövs]} Denna åsikt är omdiskuterad och skandinaviska forskare hänvisar till situationen i Danmark, där större rovdjur är utrotade sedan 1700-talet och där rävbeståndets ökning är likadan. En del anser att modernt landbruk ger bättre villkor för smågnagare och därmed ökad föda för räven, medan andra menar att ökade mängder slaktavfall som konsekvens till ökad avskjutning av älgar över flera år har bidragit till situationen (Kristensen, 1990).

Levnadssätt

Föda

Rödrävar är allätare. De är vanligtvis aktiva under gryningen och natten. Födan är huvudsakligen gnagare men de äter även växter och as. Rävar jagar möss, harar, höns och fiskar och tar även ägg från olika fåglar. Ibland tar de rådjurskid och mer sällan ungar från vildsvinet eller vuxna rådjur. I nödsituationer äter de till och med grodor. Vid jakt efter möss eller sorkar, står räven ofta stilla och fokuserar på ett hål eller grästuva, och hoppar sedan blixtsnabbt på bytet när det uppenbarar sig.

Revir

Ett revir för en rödräv är mellan 5 och 20 km² stort. Räven markerar sitt revir vid flera ställen med avföring och urin. I revirets centrum ligger grytet. Oftast gräver räven inte själv utan den övertar boet från grävlingen eller kaninen. Bredvid huvudingången skapar räven flera flyktgångar som används vid fara. Grytet används i många generationer. Revirets storlek och avståndet mellan de olika reviren är avhängig från landskapets utseende, tillgången till föda och antalet platser som är rätt beskaffade för att bygga ett gryt.

Fortplantning

Stora delar av året lever varje individ ensam. Parningstiden ligger i Centraleuropa mellan januari och februari och varierar med ungefär fyra veckor mellan sydligare trakter och Nordeuropa. En hona parar sig vanligtvis med flera hanar. Efter parningen stannar en hane hos honan och är behjälplig till ungarnas försörjning.

Efter dräktigheten som varar i ungefär tre månader föder honan vanligtvis tre till fem ungar, i sällsynta fall bara en eller upp till tretton valpar. De 80 till 160 gram stora ungarna är vid födelsen blinda och har en ullig gråbrun päls. Efter 12 till 14 dagar öppnar de ögonen för första gången. Ungarna får fyra till sex veckor di och lämnar grytet efter cirka en månad för korta utflykter. Den vuxna hanen hjälper genom att skaffa föda. När honan dör händer det ibland att hanen övertar ansvaret. Efter fyra månader är ungarna självständiga. De blir könsmogna vid tio månaders ålder och lämnar honan helt efter ett år. Medellivslängden ligger vid 12 år.

Läte

Rävens vanliga läte är ett hest och kort tjut eller stundom ett kort skällande, som slutar med ett längre tjut. Dessutom morrar den samt har även ett starkt fräsande eller harklande ljud.

Rödrävar och människor

Rödrävar har fint skinn som tidigare var värdefullt. Värdet på ett pälsverk från rödräven kunde motsvara en normal månadslön^{[källa behövs]}. För ett fullhårigt vinterskinn betalades i Sverige i början av 1900-talet 15 till 25 kronor^{[källa behövs]}. Jakt på räv var därför tidigare vanligt. Många startade även uppfödning av räv i mindre skala eller i rävfarmer. I pälsfarmer föder man upp en variant av rödräven som kallad silverräv med silveraktig päls. Numera har skinnet obetydligt värde.

Jakt får ske under vissa tider på året, vanligtvis vintern. Mera exakt information finns på den externa länken nedan till Svenska Jägareförbundet. I Storbritannien var räven fram till förbudet som kom 2005 det viktigaste föremålet för parforsjakt, varvid ett stort antal drivande hundar (foxhounds) används och jägarskaran till häst följer jakten, tills räven togs av hundarna.

Rödräven är Europas största smittoreservoar av rabies^[3]. I Västeuropa så har man sedan 1980 minskat rabiesförekomsten hos rödräven genom att utfodra vilda rävar med bete preparerat med vaccin^[3].

Kulturhistoria

I många berättelser och sagor beskrivs räven som klok och listig. Den japanska rödräven, förekommer som två underarter: Vulpes vulpes japonica (Hondo kitsune) lever på Honshū och på Hokkaidō finns den nordliga Vulpes vulpes schrencki (Kita kitsune). Båda underarterna spelar en framträdande roll i japansk mytologi.

Galleri

Rävvalpar

• Wikimedia Commons har media som rör Rödräv
  Bilder & media

Källor

1. ↑ Macdonald, D.W. & Reynolds, J.C. 2004. Vulpes vulpes. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061009.
2. ↑ Chris & Tilde Stuart 1997. The larger mammals of Africa p. 224 ISBN 91-1-834122-5
3. ↑ ^{3,0 3,1} Jordbruksverket.se - Rabies

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Räven, 1904–1926 ^(Not).

Externa länkar

• | Svenska jägareförbundet