Kungsörn
Från Rilpedia
| ?Kungsörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Missgynnad[2] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Rovfåglar Falconiformes |
| Familj: | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
| Släkte: | Aquila |
| Art: | Kungsörn A. chrysaetos |
|
|
|
| §Aquila chrysaetos Auktor: Linné, 1758 |
|
 Kungsörnens utbredning: *Ljusgrön - häckningsområde, Blå - vinterkvarter, Mörkgrön - åretrunt
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kungsörn (Aquila chrysaetos) är tillsammans med havsörn Sveriges två häckande örnar.
Innehåll |
Beskrivning
Kungsörnen är något mindre än havsörnen, vingbredd 190-220 cm, kroppslängd ca 90 cm, vikt 3-6 kg. Honan är något större än hanen. Gamla fåglar har en ganska jämnt mörkbrun dräkt, yngre fåglar har vita fält i vingar och ett vitt fält i stjärten (vid roten). Kungsörnens stjärt är avrundad (havsörnens spetsig). Kungsörnen har fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.
Utbredning och systematik
Kungsörnen finns i Sverige företrädesvis i Norrlands inland, på Gotland och i Uppland och Skåne. 65% av fåglarna återfinns i Västerbottens län och Norrbottens län. Det finns färre än 700 revir i Sverige. Ett revir räknas i detta sammanhang som ett område där ett par observerats regelbundet vare sig man känner till ett bo eller ej. På senare tid har örnen långsamt återetablerat sig framförallt ut mot Norrlandskusten och finns nu i hela Norrland utom allra närmast kusten. Samtidigt har fjällbeståndet glesnat något. [2]
Kungsörnen brukar delas in i sex underarter:
- Aquila chrysaetos chrysaetos som förekommer i Sverige och är nominatformen återfinns även i Norge (som har den största kungsörnsstammen av denna underart med 700-1100 par), Finland (350 par), Polen, Estland, Lettland (tillsammans färre än 100 par) samt Skottland (drygt 400 par). Den svenska stammen har knappt 500 etablerade par, den totala europeiska stammen är således färre än 5000 par.[2]
- Aquila chrysaetos homeyeri är den andra underarten som häckar i Europa och den återfinns på den Iberiska halvön med cirka 1200 par.[2]
- Aquila chrysaetos canadensis, häckar i Nordamerika (American Golden Eagle)
- Aquila chrysaetos japonica, häckar i Japan
- Aquila chrysaetos daphanea, häckar i Ryssland (Berkut)
Tillsammans täcker underarternas utbredningsområden i stort sett hela norra halvklotet utom vissa ökenområden och den arktiska zonen.
Ekologi
Kungsörnen häckar i fjälltrakter och vidsträckta skogsområden med gammal skog. Par kan etablera sig så nära varandra som 10 km vid god bytestillgång, upp till det dubbla i sämre marker.
Boet är mycket stort, 1,5 m i diameter och upp till 4-5 meter högt, och byggs i kraftiga tallar, gärna träd med någon form av missväxt eller deformation. Boet byggs oftast en bit ned i trädet, sällan i toppen. Kungsörnen bygger vidare ofta flera bon, s.k. alternativbon, som kan ligga flera kilometer från varandra.
1-3 ungar produceras vid häckning. Vanligast är att endast en unge överlever till flygfärdighet.
Kungsörnen lever av däggdjur och fåglar. Huvudbyten är framförallt skogshare, tjäder, orre och ripa. Örnen kan också slå räv och renkalvar. Trots att andelen örndöda renarkalvar är mycket liten resulterar detta i konflikter med renskötseln. Beroendet av hönsfåglar kan göra örnen känslig för den fria småviltsjakten.
Ungfåglar har mycket hög dödlighet, framförallt beroende på sämre jaktförmåga än vuxna djur. Fågeln blir könsmogen efter 3-5 år.
Ringmärkning har visat att vissa fåglar har levat i frihet upp till drygt 30 års ålder.
Ungfåglar flyttar ofta korta sträckor under vintern, till Syd- och Mellansverige, medan vuxna fåglar i allmänhet stannar i häckningsområdet.
Hot mot arten
De stora hoten mot kungsörnen är biotopförstörelse och miljögifter. Kungsörnen är mycket störningskänslig och har svag och långsam reproduktion. Den är beroende av stora orörda områden och kraftiga boträd, framförallt vid klippsluttningar och i raviner och branter.
Miljögifter anrikas uppåt i näringskedjan och eftersom kungsörnen befinner sig högst upp blir den också exponerad för stora doser av olika miljögifter via sin föda.
Andra hot mot kungsörnen är kraftledningar och att örnar dödas av tåg och trafik (invid trafikdödat vilt och ren). Olaglig förföljelse är också ett hot vilket hämmar artens fortlevnad i vissa områden av fjällvärlden.
Upptagen på Röd listan: NT (missgynnad). Ett åtgärdsprogram finns framtaget för att försöka bevara arten i Sverige.
Övrigt
Kungsörnen är Härjedalens landskapsfågel.
Sedan 1995 ger ÖRN-72 ut tidskriften Kungsörnen [1] som innehåller information om kungsörnsarbetet i de nordiska länderna och Europa.
Referenser
Noter
- ↑ BirdLife International 2004. Aquila chrysaetos. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2006-12-19.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 ArtDatabankens faktablad (pdf) Läst 2006-12-19.
Källor
Se även
Externa länkar
- ÖRN-72
- Dansk ornitologisk forening
- Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder
- örnkamera - Webkamera som filmar ett bo med ett kungsörnspar
- Svenska Rovdjursföreningen
- Wikimedia Commons har media som rör Kungsörn
