Europeisk grävling

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Grävling)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Europeisk grävling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Ej hotad
Dachs.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Mårddjur
Mustelidae
Släkte: Meles
Boddaert, 1785
Art: Europeisk grävling
M. meles
Vetenskapligt namn
§Meles meles
Auktor: Linné, 1758
Utbredningsområdet för europeisk grävling
Utbredningsområdet för europeisk grävling
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Grävling eller europeisk grävling (Meles meles), ett eurasiskt rovdjur tillhörande familjen mårddjur och den enda arten i släktet Meles.

Innehåll

Utseende

En uppstoppad grävling

En vuxen grävling är 75-98 centimeter lång (varav ungefär 15 centimeter svans). Hanarna väger 9,1-16,7 kilo och honor väger 6,5-13,9 kilo.[2] Pälsen är på undersidan svart och ovanpå silvergrå. Under pälsen har huden en rosa färg. Ansiktet är vitt och har på bägge sidorna en bred svart rand som går från nosen till öronen.

Utbredning

Grävlingen finns i nästan hela Europa söder om polcirkeln och vidare i Asien, till exempel i Ryssland, Kina, Japan och Korea. Sydgränsen går vid Israel, Irak, Iran och södra Kina. I fjällen lever den upp till 2000 meters höjd. Grävlingen föredrar skogar men ibland bor den också i parker i städer.

Födan

Grävlingar är allätare. Merparten av födan, särskilt sommartid, utgörs av daggmask, men den äter det mesta den kan komma över; fågelägg, jordgetingbon, insekter, ägg, mollusker, smågnagare, frukt, bär, säd och majs. I jordbrukslandskap är mogen säd i synnerhet eftertraktat inför vinterdvalan. Även harungar (hare) och igelkott kan finnas på matsedeln.

Beteende

Grävlingen bor i gryt vars underjordiska gångsystem kan ha en diameter på upp till 30 meter. Bohålan brukar ligga på djup från frostfritt, till flera meter under markytan. Beroende på grytets storlek finns olika många gångar in och upp ur grytet. Ett gryt används under årtionden och kanske till och med århundraden. Grävlingarna underhåller bebodda gryt fortlöpande, och nya gångar och rum grävs. Grävlingsgryt förekommer i olika storlekar, beroende på hur gamla gryten är och vilka förutsättningar grytet har för att byggas ut, samt vilken täthet den lokala grävlingstammen har.

Grävlingsgryt anläggs ofta i sluttningar och kullar i dränerad mark. Det är inte ovanligt att gryt anläggs i kolbottnar, stentippar, jordkällare och under övergivna hus. Intill gräver grävlingen gärna prydliga latringropar.

I ett gryt bor oftast några grävlingsfamiljer. Nyfödda honor stannar mest i grytet och gräver egna rum. I grytet finns alltid ett par som är dominant. De lever hela livet ihop, men andra honor parar sig också med hannen. Äldre hannar stannar inte med det dominanta paret.

I kyligare miljö går de i vinterdvala som sträcker sig över några dagar eller månader. Under vintern är det inte ovanligt att räv tar sin daglega i ett grävlingsgryt vid oväder.

Grävlingar är nästan uteslutande nattaktiva, och lämnar då grytet för födosök.

Fortplantning

Parningstiden är mars till maj och ungarna föds vanligen i febrari till mars året därpå. Honan får 1 till 4 ungar per kull.[3] Ungarna är helt vita och blinda vid födseln. Senare börjar de ändra färg. Unga hannar stannar till och med oktober i lyan. Ibland får de också tillbringa vintervilan i boet.

Underarter

Grävlingen och människan möts

I Europa har grävlingens betydelse för människan starkt gått tillbaka. Köttet hör till de som är mest drabbade av parasiter och finns därför sällan att köpa. Håret användes tidigare till borstar och hattsmycken. Grävling på franska "blaireau" kan också betyda rakborste. Idag kommer rakborstar av grävlingshår från Kina. Där föder man upp grävlingar i stora anläggningar.

Grävlingen har i vissa länder dåligt rykte. Att kalla någon för grävling i Frankrike är en förolämpning, där betyder grävling en man som är lite dum, lyssnar på alltför hög musik och försöker ragga upp kvinnor.

Grävlingen är tillåten att ha som husdjur i Sverige, förutsatt att den är uppfödd som tamdjur.[4]

En gammal myt om grävlingar säger att deras käkar låser sig tills de hör benknotorna krasas sönder. För att skydda sig mot grävlingsbett skulle man därför stoppa ner äggskal eller knäckebröd i stövlarna. Det finns dock ingen sanning i den myten.[5]

Referenser

Noter

  1. ↑ Meles meles på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (1996). version 9 maj 2006.
  2. ↑ Vår fantastiska värld (fakta om djur och natur), kortnummer 29. Utgivare: Skandinavisk Press AB
  3. ↑ Vår fantastiska värld (fakta om djur och natur), kortnummer 29. Utgivare: Skandinavisk Press AB
  4. ↑ ”Unt.se - Fritt fram för giftspindlar i din kommun”. http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=46-AV_ID=892533,00.html. Läst 22 maj 2009. 
  5. ↑ ”Unt.se - Grävlingar ställer till problem”. http://www2.unt.se/article/1,,MC=77-AV_ID=642156,00.html?f=10. Läst 22 maj 2009. 

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Europeisk_gr%C3%A4vling"
Personliga verktyg