Hud
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Hud (olika betydelser).
Hud (latin cutis, grekiska derma) är den vävnad som täcker kroppsytan. Huden utgör ett mekaniskt skydd mot omvärlden och bidrar till vätskebalans och värmereglering. Kemiska ämnen i hudens utsöndringsprodukter skyddar också mot patogener. Den inrymmer känselsinnet och speciella vävnader som hår, naglar och hudkörtlar.
Huden är kroppens största organ. Hudens viktigaste funktioner är att:
- skydda mot infektioner
- skydda mot förlust av kroppsvätskor
- reglera kroppstemperaturen
- att känna beröring, värme och kyla från omgivningen.
Liksom hos andra däggdjur är människans hud treskiktad.
Huden väger hos en människa normalt runt fyra till fem kilogram och med underhudens fettlager inräknat kan vikten uppgå till en femtedel av den totala kroppsvikten, vilket gör huden till kroppens tyngsta organ. Hudarean hos en vuxen människa ligger mellan 1,5 och 2 kvadratmeter.
Innehåll |
Hudens huvudskikt
Överhuden
Hornlager finns också för att det består av döda hud celler och är mest slit hud.
Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är mellan 0,05-15 mm tjockt. Vid ögonlocken är överhuden tunn, medan den på fotsulorna och andra delar av kroppen som utsätts för påfrestningar är tjockare. Hornlagret kallas det översta lagret av överhuden, vilket består av döda celler som består av det hårda hornämnet keratin. Hornlagret skyddar kroppen mot stötar och gör huden nästan helt vattentät. Samtidigt hindrar hornlagret bland annat bakterier och kemikalier från att komma in i kroppen. Hornlagrets hudceller "nöts" hela tiden bort och ersätts av nya celler som bildas i tillväxtlagret som finns precis under. Längst ner i överhuden återfinns pigmentceller som har i uppgift att skydda arvsanlagen i cellkärnorna mot solens ultravioletta strålar.
Läderhuden
Under överhuden är läderhuden (dermis) belägen. Detta lager är omkring 1-4 mm tjockt. Det är uppbyggt av fibrer och innehar gott om blodkärl, nerver och känselkroppar. I läderhuden finns även svettkörtlar och talgkörtlar. I talgkörtlarna bildas talg som gör huden mjuk. I svettkörtlar produceras svett som senare mynnar ut i små öppningar, porer. Svett består av vatten och salter och är nästan helt luktfri; det är endast när svett kommer i kontakt med bakterier som det börjar lukta. Om man duschar och tvålar in sig för mycket kan hudens naturliga fettyta försvinna vilket gör huden torr.
Underhuden
I underhuden (subcutis) lagras fett som isolerar kroppen från stötar och kyla. Överviktiga personer har mer underhud än magra.
Bland annat proteinerna kollagen och elastin bygger upp huden.
Sjukdomar
Hudsjukdomar (dermatoser) är den gemensamma benämningen på sjukdomar som kännetecknas av symptom från huden. Det finns flera hundra olika sjukdomar och omkring 10-15 procent av befolkningen beräknas lida av någon slags hudsjukdom. Hudsjukdomar är vanliga dels på grund av att huden utsätts för stora yttre påfrestningar, fysiska såväl som kemiska, och dels för att hudens komplicerade funktioner lätt störs av sjukdomar som drabbar hela kroppen.
Eksem orsakas av inflammationer i huden. Det gör så att huden bli röd och börjar klia. Använder man smycken som innehåller nickel kan man drabbas av en form av allergiskt eksem som kallas nickelallergi.
Akne eller finnar bildas när talgkörtlarna täpps igen av hornämmnen. Talgen stängs in och bildar små vävnader.
Hudcancer kan orsakas av för mycket UV-strålning. För mycket solande kan göra att man drabbas av den svåraste formen av hudcancer, malignt melanom.