Pungdjur
Från Rilpedia
| ?Pungdjur | |
|---|---|
 Känguru med unge
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Theria |
| Infraklass: | Pungdjur Marsupialia |
|
|
|
| §Marsupialia Auktor: Illiger, 1811 |
|
|
|
|
|
|
| Synonymer | |
|
Metatheria |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Pungdjur (Marsupialia, äldre namn Metatheria) tillhör klassen däggdjur. De vanligaste pungdjuren är känguru, koala och opossum.
Pungdjurens ungar föds mycket ofullgångna och hamnar därför först i en pung på moderns mage för att utvecklas. I pungen utmynnar mjölkkörtlarna genom bröstvårtor, som är ringformigt anordnade. Ungen suger sig fast i en spene och diar sedan under hela vistelsetiden i pungen.
10 övre och 8 undre framtänder kan förekomma. Tandsystemet som helhet visar hos pungdjuren alla övergångar från en typ, som närmast liknar rovdjurens, med likformiga framtänder och väl utbildade hörntänder, till en sådan, som överensstämmer med gnagarnas.
Innehåll |
Ungarnas utveckling
Medan några få pungdjur är utrustade med en mycket enkel moderkaka, saknar det stora flertalet fullständigt detta organ. Detta har till följd, att dräktighetstiden är mycket kort (7-8 dygn hos pungråttor och mindre känguruer). Ungarna föds i ett så ofullgånget skick, att de kan betecknas som larver, det vill säga de måste genomgå en verklig förvandling. Ungarna saknar förmåga att suga och därför utsprutas mjölken av modern. Dessutom fungerar de urnjurar som hos de flesta däggdjur uteslutande används under fosterstadiet ännu en tid efter födelsen hos pungdjuren. Lungorna är försedd med besynnerliga, rymliga luftkamrar. De bakre extremiteterna är hos pungdjuren kraftigt utvecklade, medan de främre ännu är små stumpar. Även sinnesorganen är mycket efterblivna.
Utbredning
Pungdjur finns naturligt i Amerika, Australien och Nya Guinea. Den främsta utbredningen är dock i Australien. Under den yngre eocen levde de även i Europa. I Australien, där de saknade konkurrens med nästan alla högre däggdjur, har pungdjuren upptagit alla för däggdjur tillgängliga platser och på denna grund differentierats i en mångfald olika riktningar. Därför finns det pungdjur, som lever som rovdjur, insektsätare eller växtätare. Det finns arter som kan klättra, flyga, hoppa eller gräva. Likheten mellan olika pungdjursgrupper och gnagarna, insektsätarna eller rovdjuren beror inte på någon närmare släktskap, utan på konvergens, det vill säga den är framkallad av ett likartat levnadssätt.
Systematik (ordningar)
- Didelphimorphia (pungråttor med opossum)
- Paucituberculata (inkanäbbmöss)
- Microbiotheria (chiloépungråttor)
- Dasyuromorphia (rovlevande pungdjur med tasmansk djävul)
- Peramelemorphia (grävlingpungdjur)
- Notoryctemorphia (pungmullvad)
- Diprotodontia (fåframtandade pungdjur: koala, wombat, känguru, klätterpungdjur, wallaby)
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Pungdjuren, 1904–1926 (Not).
