Australien

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Australiensiskt)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Den här artikeln behandlar landet Australien, för kontinenten Australien, se Australien (kontinent).
Commonwealth of Australia
Australiens flagga
Australiens statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Inget
Nationalsång: 'Advance Australia Fair'
Australiens läge
Huvudstad Canberra
Största stad Sydney
Officiellt språk Engelska de facto
Statsskick
Drottning
Premiärminister		 Monarki
Elizabeth II
Kevin Rudd
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd		 Från Storbritannien

1 januari 1901
Yta
 • Totalt
 • Vatten
7 692 024[1] km² (6:e)
1%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
21 620 000[2] (52:a)
2,8 inv/km² (191:a)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita		 (2008)
799,130 miljarder [3] (13:e)
37 478 [3]
HDI (2006) ▲ 0,965 (hög) (3:e)
Valuta Australisk dollar (AUD)
Tidszon UTC+8 till UTC+11
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod
Mount Kosciuszko[4]
2 228 m ö.h.
Eyresjön[5]
9 500 km²
Murray River[6]
2 520 km
Nationaldag 26 januari (Australia Day)
Landskod AU, AUS
Landsnummer 61

Australien, officiellt Australiska statsförbundet (engelska: Commonwealth of Australia), är ett land i den södra hemisfären bestående av fastlandet av kontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett stort antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Bland grannländerna finns Indonesien, Östtimor och Papua Nya Guinea i norr, Salomonöarna, Vanuatu och Nya Kaledonien i nordöst samt Nya Zeeland i sydost.

Fastlandet och Tasmanien har varit befolkat under omkring 40 000 år av ursprungsbefolkningen aboriginer. Efter sporadiska besök av fiskare och handelsmän från norr, europeisk upptäckt av holländska upptäcktsresande år 1606, gjorde britterna anspråk på de östra delarna av Australien år 1770. Snart påbörjades en omfattande transport av fångar till kolonin New South Wales, grundad 1788. Befolkningen ökade stadigt över de kommande åren, kontinenten utforskades och under 1800-talet etablerades ytterligare fem större brittiska kolonier.

Den 1 januari 1901 blev de sex kolonierna en federation och det Australiska statsförbundet grundades. Australien har sedan dess fortsatt vara en del av det brittiska samväldet med ett stabilt liberalt demokratiskt politiskt system. Befolkningen är ungefär 21,6 miljoner stor med omkring 60% koncentrerade i storstäderna Sydney, Melbourne, Brisbane, Perth och Adelaide. Huvudstaden är Canberra som är belägen i Australian Capital Territory.

Australien är idag ett multikulturellt, teknologiskt avancerat och högt industrialiserat land som ofta placerar sig mycket högt i internationella jämförelser avseende sjukvård, livslängd, livskvalitet, politiska rättigheter med mera.[7]

Innehåll

Etymologi

Namnet Australien kommer av det latinska ordet australis, som betyder sydlig. Legender om ett okänt sydligt land, Terra Australis, cirkulerade redan under Romarriket, och var vanliga i medeltida geografi, men de baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivet australische, i betydelsen sydlig, användes först av nederländska politiker i Batavia som referens till det nyupptäckta landet i södern, så tidigt som 1638. Den första engelska skribenten som använde ordet "Australia" var Alexander Dalrymple i An Historical Collection of Voyages and Discoveries in the South Pacific Ocean, som publicerades 1771. Med termen syftade han på hela södra Stilla havsområdet, inte specifikt kontinenten Australien. 1793 publicerade George Shaw och James Edward Smith Zoology and Botany of New Holland, där de skrev om "den stora ön, eller egentligen kontinenten, Australien, Australasien eller Nya Holland".

Namnet "Australien" populariserades i boken A Voyage to Terra Australis av Matthew Flinders (1814). Guvernör Lachlan Macquarie av New South Wales använde sedan ordet i sina rapporter till England. 1817 rekommenderade han att ordet skulle bli officiellt, och 1824 gick förslaget igenom.

Historia

Huvudartikel: Australiens historia

Kontinenten anses ha varit bebodd av människor under mellan 42 000 och 48 000 år.[8] Ursprungsbefolkningen bredde ut sig över större delen av kontinenten och hade flera hundra olika språk och dialekter.[9] Deras kultur var starkt präglad av kopplingen till jorden och naturen och väl utvecklade traditioner.[9] Andra folk i Asien och öar i Stilla havet hade under flera hundra år före européernas ankomst kontakt med befolkningen i de norra delarna av kontinenten och utförde även handel med dem.[9]

Den första europé som nådde Australien var den nederländske upptäcktsresanden Willem Janszoon, 1606, men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän senare delen av 1700-talet.[9] 1770 gick den brittiske kaptenen James Cook i land vid Botany Bay i närheten av dagens Sydney och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för Storbritannien. 1788 inleddes Australiens tid som straffkoloni och under tiden fram till 1868 då bruket upphörde hade totalt 160 000 män och kvinnor förts till ön som fångar.[9] Efter 1850 skedde en stor invandring av britter som ett resultat av ullindustrin och guldrusher.[9]

Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Den 1 januari 1901 bildades Australiska statsförbundet och landet blev en självstyrande del inom det Brittiska samväldet.[9]

Australien deltog i såväl första som andra världskriget. Under första världskriget deltog uppemot 400 000 av Australiens dåtida manliga befolkning på 3 miljoner i kriget, varav uppskattningsvis 60 000 dog och tiotusentals skadades.[9] Även under andra världskriget deltog större australiska styrkor såväl i kriget i Asien och Stilla havet som vid västfronten i Europa.[9]

Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och stor invandring av flyktingar och andra från olika delar av världen.[9] Under 1950-talet, en period som präglades av stor framtidstro, startades en rad stora nationella projekt, bland andra det kända vattenkraftsystemet Snowy Mountains Scheme.[9]

Politik

Parlamentsbyggnaden i Canberra öppnades 1988 och ersatte den gamla parlamentsbyggnaden som öppnades 1927.

Australien är en konstitutionell monarki och den brittiska drottningen Elizabeth II innehar titeln Drottning av Australien (och är därmed statsöverhuvud), en roll som är skild ifrån hennes roll som drottning över Storbritannien. Drottningen är i dagliga uppgifter representerad av generalguvernören och även om konstitutionen ger mycket verkställande makt till generalguvernören används den generellt bara efter inrådan av premiärministern. Det har funnits tillfällen då generalguvernören agerat utan premiärministerns inrådan, ett exempel var avskedandet av Whitlam-administrationen under 1975 års konstitutionella kris.[10]

Statens makt delas på den federala nivån in i tre skilda områden och grupperingar:

Parlamentet är ett tvåkammarparlament och består av drottningen, senaten (överhuset) bestående av 76 senatorer och representanthuset (underhuset) bestående av 150 medlemmar som alla valts i enmansvalkretsar runtom i landet. Representation i representanthuset är direkt byggt på befolkning (varje ledamot representerar en viss mängd befolkning som valt denna), medan senatorerna representerar de olika staterna (12 per stat, medan de federala distrikten, Northern Territory och Australian Capital Territory båda har 2 senatorer). Båda kamrarna väljs via val vart tredje år; men eftersom senatens medlemmar sitter på 6 år så väljs hälften av dess medlemmar i varje val. Partiet med majoritet i representanthuset bildar regering.

Det finns tre större politiska partier: Australian Labor Party, Liberal Party of Australia och National Party of Australia. Oberoende politiker och flera mindre partier har uppnått viss representation i de olika delstatsparlamenten men fenomenet har generellt sett haft litet genomslag. 2007 vann Kevin Rudds Australian Labor Party valet och tog makten från den förra koalitionen som styrt sedan 1996. Australien har obligatoriskt valdeltagande med undantag för South Australia.[11]

Stater och territorier

Karta över Australien.
Huvudartikel: Australiens stater och territorier

Australien består av sex delstater och två större fastlandsterritorier. Det finns även mindre territorier som administreras direkt av den federala statsmakten.

Staterna är New South Wales, Queensland, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia. De två större territorierna är Northern Territory och Australian Capital Territory (ACT). Generellt sett fungerar territorierna på samma sätt som delstaterna, men det federala parlamentet kan åsidosätta territoriernas lagstiftning. I kontrast till det åsidosätter enbart den federala lagstiftningen staternas lagstiftning i vissa områden, dessa områden definieras i den australiska konstitutionen. Frågor av lokalt intresse, till exempel sjukvård, utbildning, polis och vägnät, regleras av staternas parlament.

Varje stat och större fastlandsterritorium har sitt eget lagstiftande parlament: Enkammarparlament i Northern Territory, ACT och Queensland, tvåkammarparlament i de övriga. Staterna är självständiga men står under viss makt från Samväldet som definierat i konstitutionen. Drottningen representeras i varje stat av en guvernör, en administratör i Northern territory och en general-guvernör i ACT.

Australien har flera mindre territorier, den federala statsmakten administrerar ett separat område i New South Wales, Jervis Bay Territory, som ska fungera som huvudstadens hamn. Övriga mer eller mindre befolkade externa territorier är Norfolkön, Julön, Heard- och McDonaldsöarna, Kokosöarna, Ashmore- och Cartieröarna, Korallhavöarna och Australiens antarktiska territorium.

Internationella relationer och försvar

Huvudartikel: Australian Defence Force
Australian War Memorial i Canberra.

Under de senaste årtiondena har Australiens internationella relationer präglats av ett nära samarbete med USA genom ANZUS-pakten och av en stark önskan att utveckla relationerna med Asien och Stilla havet, främst genom ASEAN och Pacific Islands Forum. År 2005 fick Australien ett inträdesmedlemskap i East Asia Summit (EAS) sedan man undertecknat ett avtal om vänskap och samarbete. Australien är en medlem av Samväldet (tidigare brittiska samväldet) där möten mellan medlemsstaternas ledare skapar ett forum för samarbete. Man har intensivt arbetat för en ökad liberalisering inom internationell handel och ledde bildandet av Cairnsgruppen samt Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC). Australien är en medlem av OECD och WTO och har där arbetat för framtagandet av ett flertal frihandelsavtal, senast ett frihandelsavtal mellan USA och Australien (AUSTFA) samt ett avtal om närmare ekonomiska relationer med Nya Zeeland. Australien förhandlar också om ett frihandelsavtal med Japan som man har nära ekonomiska förbindelser med.[12]

Som ett av de grundande medlemmarna av Förenta nationerna har Australien arbetat energiskt för multilateralism tillsammans med främst Kanada och de nordiska staterna, samtidigt som man upprätthåller ett internationellt hjälpprogram till ungefär 60 olika länder. I budgeten för 2005-06 fanns 2,5 miljarder dollar avsatt för hjälpinsatser.[13] Räknat i procent av BNP är detta mindre än vad som rekommenderas i FN:s Millenniemål.

Australiens försvarsmakt, Australian Defence Force (ADF) består av Royal Australian Navy (RAN), Australian Army och Royal Australian Air Force (RAAF), med totalt omkring 51 000 anställda.[14] Alla delar av Australiens försvarsmakt har deltaigt i olika fredsinsatser inom FN:s regi och regionalt (senast i Östtimor, Salomonöarna och Sudan), katastrofinsatser och väpnade konflikter, inklusive invasionen av Irak 2003. Regeringen utser en befälhavare över försvaret, Chief of the Defence Force, från en av de tre försvarsgrenarna. För närvarande kommer befälhavaren från flygvapnet, Air Chief Marshal Angus Houston. Medan generalguvernören tekniskt sett är överbefälhavare över försvaret har han eller hon ingen aktiv roll i praktiken. Istället kontrolleras försvaret av den valda australiska regeringen.[15] I budgeten 2006-07 spenderades 22 miljarder dollar på försvaret.[16] Australien placerades 2008 på 27:e plats på fredsindexet, främst på grund av närvaron i kriget i Afghanistan.[17]

Geografi och klimat

Klimatzoner i Australien.

Australien har en landyta på 7 617 930 kvadratkilometer[18] och ligger på den indoaustraliska plattan. Landet omges av Indiska oceanen, Antarktiska oceanen och Stilla havet och separeras från Asien av Arafurahavet och Timorhavet. Australien har en kustlinje på totalt 34 218 kilometer (exklusive öar),[19] och gör anspråk på en ekonomisk zon på 8 148 250 km², vilket inte inkluderar Australiensiska Antarktis.

Det stora barriärrevet, världens största korallrev,[20] ligger inte långt från den nordöstra kusten och sträcker sig över 2 000 kilometer. Mount Augustus, världens största monolit,[21] ligger i Western Australia. Mount Kosciuszko är fastlandets högsta berg, med en höjd på 2 228 meter över havet, men Mawson Peak i territoriet Heard- och McDonaldsöarna är högre, och sträcker sig 2 745 meter över havet. Bland Australiens mest kända klippformationer finns också Uluru (även känt som Ayers Rock) i Northern Territory. Australiens röda sand är röd för att det finns så mycket malm och metaller i sanden, som har rostat.

Större delen av Australien består av savann eller öken, populärt kallat Outback. Australien är världens torraste och plattaste bebodda kontinent, och har de äldsta och minst bördiga jordarna. Bara sydöstra och sydvästra hörnen av kontinenten upplever ett tempererat klimat. Den största delen av befolkningen bor längs med den sydöstra kusten. Norra delen av landet, med ett tropiskt klimat, hyser regnskogar, skogar, gräsmarker och öken. Landets klimat influeras kraftigt av havsströmmar, inklusive El Niño, vilket skapar en periodisk torka och tropiska lågtryckssystem som skapar cykloner över norra Australien.[22]

Klimatförändring har blivit ett mycket uppmärksammat ämne i Australien under de senaste åren.[23] Mängden nederbörd har ökat under det senaste århundradet, både sett över hela landet och för samtliga fyra kvadranter.[24] Trots detta har flera regioner och städer i Australien ständig vattenbrist på grund av tillväxt av befolkningen och lokal torka.[25]


Natur

Koalan och eukalyptusen är ett typiskt par för den australiska floran och faunan.
Huvudartikel: Australiens natur

De mest utbredda naturtyperna i Australien är savann och öken. Därutöver finns också en stor variation av olika naturtyper av mindre omfattning, allt från alpina slätter till tropiska regnskogar. På grund av kontinentens höga ålder, dess mycket varierande vädermönster, och dess långa geografiska isolering är mycket av Australiens flora och fauna unik och innehåller många mycket olika organismer. Runt 85% av blomväxterna, 84% av däggdjuren, mer än 45% av fåglarna och 89% av de kustnära fiskarna är endemiska.[26] Australien har bland annat flest reptilarter av alla länder med totalt 755 arter.[27] Många av Australiens ekologiska regioner, och arterna inom dessa regioner, hotas av mänsklig aktivitet och importerade växter och djur. Den federala Environment Protection and Biodiversity Conservation Act 1999[28] är ett antal lagar som tagits fram för att skydda hotade arter. Många naturreservat och skyddade områden har skapats för att skydda och bevara Australiens flora och fauna.

De flesta av de australiska växterna är gröna året om och många är vana vid eld och torka, inklusive eukalyptusen och akacian. Australien har ett stort antal endemiska baljväxter som frodas i näringsfattig jord tack vare dess symbios med rhiozobiabakterien och mykorrhizasvampar. Välkänd australisk fauna inkluderar koalan, kängurun, vombaten och fåglar såsom emun, kakaduan och andra papegojor samt kookaburran. Australien är hem till flera av jordens giftigaste ormar.[29] Dingon introducerades av austronesiska folkslag som handlade med aboriginer runt 4000 f.Kr.[30] Många växter och djur dog ut efter det att människan slog sig ner i Australien, inklusive den australiska megafaunan, och många fler dog ut efter att européerna slog sig ner i Australien, exempelvis pungvargen.[31][32]


Ekonomi

Australien är en av världens stora guldproducenter. Guldgruvan The Super Pit i Kalgoorlie är Australiens största dagbrott av guld.

Australien använder sig av en framgångsrik västerländsk marknadsekonomi, med en BNP per capita något högre än i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Landets BNP var 630 miljarder USD 2005, vilket motsvarar 30 900 USD per capita.[33] Landet placerades på tredje plats i Förenta nationernas HDI för 2005, och på sjätte plats i The Economists index över livskvalité, också denna 2005.

På 1980-talet startade arbetarpartiet, lett av Australiens dåvarande premiärminister Bob Hawke, en reform som gick ut på att låta den australiska dollarn flyta fritt från och med 1983, tillsammans med en avreglering av det finansiella systemet.[34] Howard-regeringen följde upp med mikroekonomiska reformer, inklusive en avreglering av arbetsmarknaden och en privatisering av statligt ägda företag, vilket märks främst inom den australiska telekombranschen.[35] Skattesystemet reformerades i juli 2000 med införandet av en skatt på varor och tjänster på 10 %.[36]

Den australiska ekonomin har inte lidit av recession sedan det tidiga 1990-talet, men i samband den globala finanskrisen förväntas landet gå in i recession under 2009.[37] I januari 2007 befann sig 10 033 480 i arbete med en öppen arbetslöshet på 4,6 %.[38] Ekonomins tjänstesektor, inklusive turism, utbildning och finansiella tjänster, utgör 69 % av landets BNP, medan jordbruket och olika naturresurser enbart utgör tre respektive fem procent av BNP, men står för en stor del av landets export.[39] Australiens största exportmarknader inkluderar Japan, Kina, USA, Sydkorea och Nya Zeeland.[40]

Den australiska dollarn är valutan i Australien, inklusive Julön, Kokosöarna och Norfolkön, samt i de oberoende staterna Kiribati, Nauru och Tuvalu. De största aktiebörserna i Australien är Australian Securities Exchange och Sydney Futures Exchange.

Demografi

Befolkningsutveckling[41]
År Befolkning Ökning
1788 900  —
1800 5 200 477,8%
1850 405 400 7 696,2%
1900 3 765 300 828,8%
1910 4 525 100 20,2%
1920 5 411 000 19,6%
1930 6 501 000 20,1%
1940 7 078 000 8,9%
1950 8 307 000 17,4%
1960 10 392 000 25,1%
1970 12 663 000 21,9%
1980 14 726 000 16,3%
1990 17 169 000 16,6%
2000 19 169 100 11,6%
2009 (uppsk.) 21 620 000 12,8%

Huvuddelen av Australiens 21,6 miljoner invånare härstammar från den koloniala tidens bosättare och därpå följande immigration från Europa, främst från Storbritannien och Irland. Befolkningen har fyrdubblats sedan slutet på andra världskriget,[42] påskyndat av ett ambitiöst immigrationsprogram, vilket har inneburit att nästan var fjärde australier (23,1%) inte föddes i Australien.[43] De flesta immigranterna är väl utbildade,[44] men till invandrarna hör även familjemedlemmar till arbetskraftinvandrare samt flyktingar.[44] Av den fjärdedel som är födda i andra länder kommer de fem största grupperna från Storbritannien, Nya Zealand, Italien, Vietnam och Kina.[40][45] Sedan policyn White Australia avskaffades 1973 har ett antal initiativ av staten genomförts för att uppmuntra samlevnad i samhället mellan olika raser i en ny policy baserad på mångkultur.[46]

Nästan tre fjärdedelar av australierna bor i storstäder och kustnära områden. Stranden är en viktig del av den australiska identiteten.[47]

Under 2008-2009 ökade Australien kraftigt sin invandring till ungefär 300 000 per år, den högsta nivån sedan immigrationsmyndigheten bildades efter andra världskriget,[48][49] vilket kan jämföras med 131 000 invandrare för 2006-2007.[50]

Ursprungsbefolkningen, aboriginer från fastlandet och öbor på Torres Strait Islands, var år 2001 totalt 410 000 stor (2,2% av den totala befolkningen), vilket är en kraftig ökning från folkräkningen 1976 som visade på en ursprungsbefolkning på cirka 116 000. Ursprungsbefolkningen har drabbats av en högre andel arbetslöshet och fängelsedomar, lägre nivåer av utbildning och en förväntad livslängd som är ungefär 17 år lägre än för den övriga befolkningen.[40]

Precis som många andra utvecklade industriländer genomgår Australien en omvandling mot en allt äldre befolkning, med fler pensionärer och färre i arbetsför ålder. År 2004 var medelåldern i befolkningen 38,8 år.[51] En stor del av australierna (759 849 under 2002-2003) bor utanför Australien.[52]

Språk

Australien har inget officiellt språk de jure, men engelska anses vara det de facto officiella och nationella språket.[53] Australisk engelska är den lokala varianten av det engelska språket med ett eget uttal och vokabulär (vissa av dessa ord har senare överförts till andra varianter av engelskan). Lokala skillnader inom den australiska engelskan är dock mindre än för både brittisk och amerikansk engelska. Grammatik och stavning bygger till stor del på den brittiska engelskan. Enligt folkräkningen 2001 är engelska det enda språket som talas i hemmet för 80% av befolkningen. De därefter vanligaste språken är kinesiska (2,1%), italienska (1,9%) och grekiska (1,4%). En stor del av de sentida invandrarna är tvåspråkiga.

Det anses ha funnits mellan 200 och 300 australiska språk innan den europeiska kolonisationen. Endast ungefär 70 av dessa språk har överlevt och samtliga utom 20 anses vara hotade. Olika australiska språk är idag första språk för ungefär 50 000 (0,25%) av befolkningen. Australien har ett eget teckenspråk benämnt auslan vilket är första språk för omkring 6 500 döva.

Den vinproducerande dalen Barossa Valley i South Australia. Färre än 15% av australierna bor på landsbygden.

Religion

Australien har ingen statsreligion. I en undersökning 2006 ansåg sig 64% av australierna som kristna varav 26% som katoliker och 19% som anglikaner. 19% ansågs inte ha någon religion, till detta räknades humanism, ateism, agnosticism och rationalism. Ytterligare 12% svarade inte på frågan eller gav ett svar som inte kunde tolkas. Den snabbast växande och näst största religionen i Australien är buddism, följt av hinduism och islam. Totalt bekände sig knappt 6% till icke kristna religioner.[54]

Undersökningar har visat på Australien som ett av de minst religiösa länderna, och religion anses inte som en viktig del av många australiers liv.[55] Som i många västerländska länder besöker få invånare gudstjänster och denna andel minskar.[56] Under 2004 besökte i genomsnitt 1,5 miljoner (7,5% av befolkningen) veckogudstjänster.[57]

Utbildning

Skolbarn börjar sin utbildning när de är 5-6 år gamla och Australien har en allmän skolplikt på totalt 11 år, förutom South Australia och Tasmanien som har 10 år, vilket följs av 2 valfria år. Detta har lett till en andel läs- och skrivkunniga på 99%. PISA (Programme for International Student Assessment), koordinerat av OECD, har rankat Australiens utbildning som den åttonde bästa av de 30 medlemmarna i OECD.[58] Staten har finansiellt bidragit till grundandet av Australiens 38 universitet och även om flera privata universitet har etablerats mottar de flesta universiteten statlig finansiering. Det finns också ett system av yrkes- och fackutbildningar kallade TAFE Institutes. Ungefär 58% av australierna i åldern 25 till 64 år har någon form av yrkes- eller universitetsutbildning.[40] Andelen utländska studenter i australiska universitet och högskolor är den högsta av alla OECD-länder.[59]

Kultur

Uppträdande av aboriginsk sång och dans på Australian National Maritime Museum i Sydney.

Sedan Australien koloniserades av britterna har kulturen grundat sig i den Anglo-Celtiska, men företeelser av tydligt australiskt ursprung är framträdande, hämtade från landets miljö och usprungsbefolkning. Sedan mitten av 1900-talet har den australiska kulturen påverkats av den amerikanska, framförallt genom filmer och TV, samt av storskalig immigration från icke engelskspråkiga länder.

Musik

Musiken i Australien är, med undantag för urinvånarnas, västerländsk. AC/DC, Architecture in Helsinki, Cut Copy, INXS, Men at Work, John Farnham, Midnight Oil, Nick Cave,Savage Garden, Wolfmother, Silverchair, Kylie Minogue och Airbourne kommer från Australien.

Australien har också ett folkmusikarv, med kända sånger som Waltzing Matilda som till och med varit föreslagen som nationalsång. Australiens nationalsång heter Advance Australia fair. Men at Works hit Down Under från 1983 betraktas främst av den yngre generationen som en slags nationalsång.

Sport

Australisk fotboll spelades först i Victoria och är en mycket populär sport.

Sport spelar en viktig roll i den australiska kulturen, vilket till viss del beror på ett klimat som främjar utomhusaktiviteter. 23,5% av befolkningen över 15 år deltar regelbundet i organiserade sportaktiviteter.[40] På en internationell nivå har man framgångsrika lag inom bland annat cricket, landhockey, netball, speedway och rugby, samt har skickliga idrottare inom cykel, rodd och simning. Bland Australiens mest kända idrottspersoner finns simmarna Dawn Fraser och Ian Thorpe, löperskan Cathy Freeman, tennisspelarna Ken Rosewall, Samantha Stosur och Lleyton Hewitt samt cricketspelaren Donald Bradman, vars slagsnitt har ansetts vara den statistiskt främsta bedriften inom samtliga större sporter.[60]

Andra nationellt populära sporter inkluderar australisk fotboll, hästkapplöpning, fotboll, segling och motorsport. Australien har deltagit i varje Olympiska sommarspel under modern tid och samtliga Samväldesspel. Australien var värd för Olympiska sommarspelen 1956 i Melbourne och Olympiska sommarspelen 2000 i Sydney. Andra stora idrottsevenemang är tennisturneringen Australian Open som spelas i början av varje år i Melbourne och Formel 1-tvälingen Australiens Grand Prix.

Världsarv

Se UNESCO:s världsarvslista.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 3 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 28 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 9 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 4 av 179

Referenser

Noter

  1. ↑ Geoscience Australia (2005). ”Area of Australia, states, and territories”. http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/areadime.htm. Läst 2006-08-17. 
  2. ↑ ”Population clock”. Australian Bureau of Statistics. http://www.abs.gov.au/ausstats/abs%40.nsf/94713ad445ff1425ca25682000192af2/1647509ef7e25faaca2568a900154b63?OpenDocument. Läst 2009-03-16. 
  3. ↑ 3,0 3,1 ”IMF GDP report”. Internationella valutafonden. 2008. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=193&s=NGDPD,NGDPDPC,PPPGDP,PPPPC,LP&grp=0&a=&pr.x=58&pr.y=18. Läst 2009-01-30. 
  4. ↑ Geoscience Australia (2004). ”Highest mountains”. http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/highmtns.htm. Läst 2006-08-17. 
  5. ↑ Geoscience Australia (2004). ”Largest lakes and reservoirs”. http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/larglake.htm. Läst 2006-08-17. 
  6. ↑ Geoscience Australia (2004). ”Longest rivers”. http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/longrive.htm. Läst 2006-08-17. 
  7. ↑ ”Australia: World Audit Democracy Profile”. WorldAudit.org. http://www.worldaudit.org/countries/australia.htm. Läst 2008-01-05. 
  8. ↑ Gillespie, Richard, Dating the First Australians (2002) Radiocarbon. 44. (2).sid. 403-630.
  9. ↑ 9,00 9,01 9,02 9,03 9,04 9,05 9,06 9,07 9,08 9,09 9,10 ”Ancient heritage, modern society”. Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade. http://www.dfat.gov.au/aib/history.html. Läst 2008-12-27. 
  10. ↑ Parliamentary Library (1997).The Reserve Powers of the Governor-General
  11. ↑ ”What happens if I do not vote?”. Voting Australia - Frequently Asked Questions. Australian Electoral Commission. http://aec.gov.au/FAQs/Voting_Australia.htm#What%20happens%20if%20I%20do%20not%20vote. Läst 2008-01-08. 
  12. ↑ Japan-Australia Relations, www.mofa.go.jp
  13. ↑ Australian Government. (2005). Budget 2005–2006
  14. ↑ Nation Master [1]
  15. ↑ Khosa, Raspal (2004). Australian Defence Almanac 2004–05. Canberra: Australian Strategic Policy Institute. 
  16. ↑ Australian Department of Defence (2006).Portfolio Budget Statements 2006–07.Page 19.
  17. ↑ Everingham, Sara. Australia ranks 27th on peace index (2008), www.abc.net.au Retrieved on 23 January 2008
  18. ↑ ”Australia's Size Compared”. Geoscience Australia. http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/compare.htm. Läst 2007-05-19. 
  19. ↑ ”State of the Environment 2006”. Department of the Environment and Water Resources. http://www.environment.gov.au/soe/2006/publications/drs/indicator/142/index.html. Läst 2007-05-19. 
  20. ↑ UNEP World Conservation Monitoring Centre (1980). ”Protected Areas and World Heritage - Great Barrier Reef World Heritage Area”. Department of the Environment and Heritage. http://sea.unep-wcmc.org/sites/wh/gbrmp.html. Läst 2007-05-19. 
  21. ↑ ”Mount Augustus”. The Sydney Morning Herald. http://www.smh.com.au/news/Western-Australia/Mount-Augustus/2005/02/17/1108500208314.html. Läst 2007-05-19. 
  22. ↑ No more drought: it's a "permanent dry"; Australia's epic drought: The situation is grim.
  23. ↑ Atmosphere: Major issue: climate change, Australian State of the Environment Committee, 2006
  24. ↑ http://www.bom.gov.au/climate/change/rerain.shtml
  25. ↑ Saving Australia's water, BBC News, April 23, 2008
  26. ↑ ”About Biodiversity”. Department of the Environment and Heritage. Arkiverad från originalet den 2007-02-05. http://web.archive.org/web/20070205015628/www.environment.gov.au/biodiversity/about-biodiversity.html. Läst 2007-09-18. 
  27. ↑ Lambertini, A Naturalist's Guide to the Tropics, excerpt at www.press.uchicago.edu
  28. ↑ ”Environment Protection and Biodiversity Conservation Act”. Australian Government, Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts. http://www.environment.gov.au/epbc/index.html. Läst 2008-12-27. 
  29. ↑ "Snake Bite", The Australian Venom Compendium.
  30. ↑ Savolainen, P. et al. 2004. A detailed picture of the origin of the Australian dingo, obtained from the study of mitochondrial DNA. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 101:12387–12390 PMID
  31. ↑ ”Additional Thylacine Topics: Persecution”. The Thylacine Museum. 2006. http://www.naturalworlds.org/thylacine/additional/persecution/image_6.htm. Läst 27 November 2006. ;
  32. ↑ ”National Threatened Species Day”. Department of the Environment and Heritage, Australian Government. 2006. http://www.deh.gov.au/biodiversity/threatened/ts-day/index.html. Läst 21 November 2006. 
  33. ↑ Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade (2006). ”Australia fact sheet”. http://www.dfat.gov.au/geo/fs/aust.pdf. Läst 2006-08-17. 
  34. ↑ Macfarlane, I. J. (1998). Australian Monetary Policy in the Last Quarter of the Twentieth Century. Reserve Bank of Australia Bulletin, October
  35. ↑ Parham, D. (2002). Microeconomic reforms and the revival in Australia’s growth in productivity and living standards. Conference of Economists, Adelaide, 1 October
  36. ↑ ”A NEW TAX SYSTEM (GOODS AND SERVICES TAX) ACT 1999”. Commonwealth Consolidated Acts. 1999. http://www.austlii.edu.au/au/legis/cth/consol_act/antsasta1999402/. Läst 2009-04-24. 
  37. ↑ Australia seen sliding into recession in 2009, International Herald Tribune, 19 januari, 2009
  38. ↑ Australian Bureau of Statistics. Labour Force Australia. Cat#6202.0
  39. ↑ Department of Foreign Affairs and Trade (2003). Advancing the National Interest, Appendix 1
  40. ↑ 40,0 40,1 40,2 40,3 40,4 Australian Bureau of Statistics. Year Book Australia 2005
  41. ↑ ”AUSTRALIA: population growth of the whole country”. populstat.info. http://populstat.info/Oceania/australc.htm. Läst 2008-07-22.  Siffror tidigare än 1900 inkluderar inte ursprungsbefolkningen.
  42. ↑ ”3105.0.65.001—Australian Historical Population Statistics, 2006” (XLS). Australian Bureau of Statistics. 23 May 2006. http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/DetailsPage/3105.0.65.0012006?OpenDocument. Läst 2007-09-18. ”Australian population: (1919) 5,080,912; (2006) 20,209,993” 
  43. ↑ ”Background note: Australia”. US Department of State. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2698.htm. Läst 2007-05-19. 
  44. ↑ 44,0 44,1 Australian Immigration Fact Sheet
  45. ↑ Australian Population: Ethnic Origins
  46. ↑ ”The Evolution of Australia's Multicultural Policy”. Department of Immigration and Multicultural and Indigenous Affairs. 2005. Arkiverad från originalet den 2006-02-19. http://web.archive.org/web/20060219130703/http://www.immi.gov.au/facts/06evolution.htm. Läst 2007-09-18. 
  47. ↑ The Beach, www.cultureandrecreation.gov.au. Hämtad 31 januari 2009
  48. ↑ Immigration intake to rise to 300,000, 11/06/2008
  49. ↑ 300,000 skilled workers needed - Evans
  50. ↑ Settler numbers on the rise
  51. ↑ Parliament of Australia, Parliamentary Library (2005). Australia’s aging workforce
  52. ↑ Parliament of Australia, Senate (2005). Inquiry into Australian Expatriates
  53. ↑ ”Pluralist Nations: Pluralist Language Policies?”. 1995 Global Cultural Diversity Conference Proceedings, Sydney. Department of Immigration and Citizenship. http://www.immi.gov.au/media/publications/multicultural/confer/04/speech18b.htm. Läst 2009-01-11.  "English has no de jure status but it is so entrenched as the common language that it is de facto the official language as well as the national language."
  54. ↑ ”Cultural Diversity”. 1301.0 - Year Book Australia, 2008. Australian Bureau of Statistics. 7 February 2008. http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/bb8db737e2af84b8ca2571780015701e/636F496B2B943F12CA2573D200109DA9?opendocument. Läst 2009-01-23.  (See subsection titled "Religion")
  55. ↑ Morris, Lindy. God's OK, it's just the religion bit we don't like (2008), Sydney Morning Herald. Retrieved on 5 January 2008.
  56. ↑ National Church Life Survey: church-going declines further, www.ad2000.com.au. Retrieved on 5 January 2008.
  57. ↑ NCLS releases latest estimates of church attendance, National Church Life Survey, Media release, 28 February 2004
  58. ↑ OECD 42/8/39700724
  59. ↑ Education at Glance 2005 by OECD: Percentage of foreign students in tertiary education.
  60. ↑ Hutchins, Brett (2002). Don Bradman: Challenging the Myth. Cambridge University Press, 21. ISBN 0521823846. 


v • d • r
Världens regioner


v • d • r
Navigeringsmallar Australien
v • d • r
Oceanien
Australien · Fiji · Kiribati · Marshallöarna · Mikronesien · Nauru · Nya Zeeland · Palau · Papua Nya Guinea · Salomonöarna · Samoa · Tonga · Tuvalu · Vanuatu · Östtimor
v • d • r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Australien · Belgien · Danmark · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Island · Japan · Kanada · Luxemburg · Mexiko · Nederländerna · Norge · Nya Zeeland · Polen · Portugal · Schweiz · Slovakien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Sydkorea · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ungern · USA · Österrike
 OECD Logo.svg
v • d • r
Asia-Pacific Economic Cooperation (Apec)
Apec
* betecknar Republiken Kina (Taiwan)
v • d • r
Australiens delstater och territorier
Stater Flag of Australia.svg
Fastlandsterritorier
Externa territorier

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Australien"
Personliga verktyg
På andra språk