Mikronesiens federerade stater

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Federated States of Micronesia
Mikronesiens federerade staters flagga
Mikronesiens federerade staters statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Peace Unity Liberty
Nationalsång: 'Patriots of Micronesia'
Mikronesiens federerade staters läge
Huvudstad Palikir
Största stad Weno
Officiellt språk Engelska, ulitianska, woleaiska, yapesiska, pohnpeiska, kosraeanska och chukesiska
Statsskick
President
Vicepresident
Republik
Manny Mori
Alik L. Alik
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
Från USA

3 november 1986
Yta
 • Totalt
 • Vatten

702 km² (175:e)
Försumbart
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

108 004 (179:e)
154,0 inv/km² (50:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
([[]])
$241 milj (177:e)
Valuta USA-dollar (USD)
Tidszon UTC+10
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Dolohmwar
791 m ö.h.

km²

km
Nationaldag 10 maj (Konstitutionsdagen)
Landskod FM, FSM
Landsnummer 691

Mikronesiens federerade stater eller Mikronesiska federationen är en stat i Mikronesien i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea. Landet är en suverän stat med fri anslutning till USA. Mikronesiens federerade stater var tidigare en del av US Trust Territory of the Pacific Islands, ett amerikanskt förvaltningsområde. År 1979 antogs en grundlag och år 1986 utropades självständighet genom Compact of Free Association med USA.

Mikronesiens federerade stater är beläget i regionen Mikronesien som består av hundratals små öar indelade i åtta territorier. Termen Mikronesien kan avse de federerade staterna eller regionen som helhet.

Innehåll

Historia

Öarna har troligen bebotts sedan cirka 1000 f.Kr. De hamnade senare under spansk överhöghet. Yap är känt för sin traditionella valuta Rai, stenpengarna som används som symboliska gåvor än idag. Kejsardömet Tyskland köpte ögruppen 1899 som då blev del i Tyska Nya Guinea och under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. Japan erhöll sedan förvaltningsmandat över området vid Versaillesfreden 1919 av Nationernas Förbund. Chuuk blev då huvudorten i det japanska Nan'yo Cho (Japanska Stillahavsmandatet) fram till juli 1921 då förvaltningen flyttade till Koror.

Under andra världskriget användes ögruppen som flyg- och flottbas av Japan tills USA erövrade området under 1944. År 1947 utsågs hela Karolineröarna till "US Trust Territory of the Pacific Islands" av FN och förvaltades av USA.

Den 10 maj 1979 bildades den autonoma federationen Mikronesien med lokalt självstyre och den 3 november 1986 blev landet självständigt.

Geografi

Mikronesiens federerade stater består av 600 öar som sträcker sig ca 2 900 km från väst till öst och utgör större delen av Karolinerna. Området delas i fyra delstater som representeras av varsin vit stjärna på statens flagga.

Ön ligger cirka 3 250 km öster om Filippinerna och ca 2 000 km nordöst om Papua Nya Guinea, huvudöns geografiska koordinater är 6°51' N och 158°13' Ö.

Klimat och miljö

Klimatet i Mikronesiens federerade stater är tropiskt, dvs varmt och fuktigt. Regntiden varar i stort hela året med nederbörd alla månader, Pohnpei är bland de platser med högst nederbörd på jorden.

Administrativ indelning

Mikronesiska federationen delas i fyra delstater

Parlamentet, kongressen, har sitt säte i Palikir på Pohnpei.

Demografi

Landet har sju officiella språk: engelska, ulitianska, woleaiska, yapesiska, pohnpeiska, kosraeanska och chukesiska.

Utöver dessa talas även ett antal andra språk.

Presidenter

  • Tosiwo Nakayama, 1979-87
  • John Haglelgam, 1987-91
  • Bailey Olter, 1991-97
  • Jacob Nena, 1997-99
  • Leo A. Falcam, 1999-2003
  • Joseph J. Urusemal, 2003-

Externa länkar


Personliga verktyg