Niue
Från Rilpedia
| Niue | |||||
|
|||||
| Valspråk: Inget | |||||
| Nationalsång: 'Ko e Iki he Lagi' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Alofi |
||||
| Största stad | |||||
| Officiella språk | Niueanska, engelska | ||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
Självstyre i samarbete med Nya Zeeland 19 oktober 1974 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
260 km² (-) Försumbart |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
1600 (-) 8,25 inv/km² (-) |
||||
| Valuta | Nyzeeländsk dollar (NZD) |
||||
| Tidszon | UTC-11 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Nära byn Mutalau 68 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 6 februari | ||||
| Landskod | NU, NIU | ||||
| Landsnummer | 683 | ||||
Niue är en autonom ö i sydvästra Stilla havet, i fri associering med Nya Zeeland. Den är befolkningsmässigt det näst minsta självständiga området i världen. Huvudort är Alofi.
Innehåll |
Historia
Europa började lägga sig i Niue 1774 då kapten James Cook siktade ön, som han kallade "Savage Island" (vildeön). Legenden säger att Cook namngav ön på det viset eftersom han tolkade öns krigares kroppsmålningar som blod.
Nästa gång Niue besöktes var av Londons missionära förening 1846. Niue var under en kort tid ett protektorat, men Storbritanniens inblandning fördes över till Nya Zeeland 1901 när ön annekterades. 1974 godkände Nya Zeelands parlament Niues självbestämmande.
Geografi
Niue har en yta på 260 km² och ligger i södra Stilla havet, öst om Tonga. Niue är en av världens största korallöar, dess terräng består av branta kalkstensklippor längs kusten och en central platå som har sin topp 60 meter över havet. Ett korallrev omringar ön, och den enda öppningen i revet ligger på västkusten, nära huvudstaden Alofi. Längs med öns kust finns många kalkstensgrottor.
Ön är formad ovalt och har en diameter på ungefär 18 kilometer, med två stora bukter på västkusten (Alofibukten i mitten och Avatelebukten i syd). Mellan bukterna finns en höjd vid Halagigie Point. En liten halvö, Tepa Point (eller Blowhole Point), ligger nära byn Avatele i sydväst. Majoriteten av öns befolkning bor nära västkusten, runt huvudstaden och i nordväst.
Ön har ett tropiskt klimat, och majoriteten av nederbörden kommer i november och april.
Demografi
Majoriteten av de som bor på Niue är polynesier, omkring 200 är européer, samoaner och tonganer. Språket som talas är niueanska, som är en variant av polynesiska som är lik tonganska och samoanska, även engelska talas på ön. Majoriteten av öns invånare är kristna, främst protestanter.
Ekonomi
Niue har en väldigt svag ekonomi med en BNP på runt 7,6 miljoner amerikanska dollar (2000). Den ekonomiska aktiviteten på ön kretsar främst kring regeringsarbete och jordbruk på familjeägda plantager. Ön använder sig av den nyzeeländska dollarn och förlitar sig på ekonomiskt stöd från Nya Zeeland.
I augusti 2005 hävdade en australiensisk gruvfirma vid namn Yamarna Goldfields att Niue kan ha världens största uranlager. Företaget har fått tillstånd att göra provborrningar på ön för att kontrollera de geologiska data som föreslår att fyndigheterna existerar. Dock kommer företaget att behöva tillstånd från regeringen för att faktiskt få utvinna uran.
Ön får främst sina intäkter från utlandsbidrag, allra främst från Nya Zeeland. Även turism genererar intäkter, men är fortfarande en relativt liten industri på ön. Även pengaöverföringar från emigrerade niuaner utgör en relativt stor del av Niues intäkter.
Regeringsutgifter överstiger normalt sett intäkter, och Nya Zeeland ger ekonomiskt stöd för kommunala tjänster. Regeringen får också in pengar från försäljning av frimärken till utländska samlare och försäljning av domännamn med toppdomänen .nu.
Niues ekonomi led kraftigt av en tropisk storm som inträffade 2002.
Se även
Externa länkar
|
||||||||
