Kräldjur
Från Rilpedia
| ?Kräldjur | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Kräldjur Sauropsida * |
|
|
|
| §Sauropsida Auktor: Goodrich, 1916 |
|
|
|
|
| Synonymer | |
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kräldjur (Sauropsida*), eller reptiler (av latinets reptilis, "krypande"), är en klass växelvarma ryggradsdjur. Här beskrivs djurgruppen enligt klassisk taxonomi. Enligt modern fylogenetiskt forskning skulle de egentligen inrymma fåglarna (se fåglarnas evolutionshistoria). Klassen kräldjur är alltså ett parafyletiskt taxon som inte omfattar alla avkomna av en gemensam stamfader.
De indelas i fyra nu levande ordningar:
- Krokodildjur (Crocodilia), med 23 arter,
- Fjällbärande kräldjur (Squamata), med omkring 7 600 arter
- Sköldpaddor (Testudines), med omkring 300 arter
- Bryggödlor (Sphenodontia eller Rhynchocephalia), med 2 arter.[1]
Kräldjuren lever i stort sett över hela jorden, med undantag för Antarktis. Deras huvudsakliga utbredning är i tropiska och subtropiska områden.[2]
De mest kända kräldjuren är förmodligen ormar och ödlor, som tillhör ordningen fjällbärande kräldjur.
Kräldjur har en svans, fjäll och fyra extremiteter, de sistnämnda är hos ormar och några ödlor bakåtbildade. Alla reptiler andas med lungor. De lägger antingen ägg eller föder levande ungar (ovovivipar). I motsats till groddjur finns inget larvstadium. Kräldjur är ektoterm, de reglar sin kroppstemperatur med hjälp av yttre faktorer (badar i solen).
Den del av zoologin som studerar kräldjur och groddjur kallas herpetologi.[3]
Innehåll |
Levnadssätt
Vissa ormar och ödlor lever i träd, medan andra föredrar att leva på marken i skog, träskmark eller på öppen mark. Vissa arter, som havssköldpaddor och havsormar, lever nästan hela sina liv i havet. Det finns till och med en ödla – havsleguanen, som lever vid Galapagosöarna – vilken lever en stor del av sitt liv på land men finner all föda i vattnet.[källa behövs]
Det mest långlivade kräldjur man känner till var en strålsköldpadda som gavs till Tongas kungliga familj omkring år 1777. Den, dog år 1965 och blev alltså 188 år gammal.[källa behövs]
De flesta kräldjuren är köttätare och de brukar äta mindre djur. Ödlor, sköldpaddor, krokodiler och många ormar hugger helt enkelt tag med sina käkar och sväljer djuret.
Lite mindre kräldjur, till exempel ödlor, äter ofta insekter och andra ryggradslösa djur. Vissa kräldjur, till exempel stora ormar och krokodiler, kan utgöra en fara för människor. Det är dock väldigt sällsynt att en orm ätit en hel människa. Pytonormen och boaormen kan äta djur som är större än de själva.[källa behövs]
Systematik
Systematikens historia
I klassen kräldjur finns alla medlemmar från gruppen amnioter med undantag av fåglar och däggdjur. Från början definierades klassen så att kräldjur är den djurgrupp som innefattar krokodiler, alligatorer, bryggödlor, ödlor, ormar, masködlor och sköldpaddor. Klassen fick det vetenskapliga namnet Reptilia. Denna indelning är fortfarande i bruk men i nyare tider finns en del forskare som anser att taxa ska vara monofyletisk, alltså att de ska innefatta alla arter som har utvecklad sig från en gemensam stamfader. Kräldjur är enligt den ovan nämnda beskrivningen parafyletisk, även fåglar och däggdjur har utvecklad sig från ett ursprungligt kräldjur.
Taxonomi
- Kräldjur
- Anapsida
- ?-Sköldpaddor Testudines (omkring 300 arter)
- Romeriida
- Diapsida
- Sauria
- Lepidosauromorpha
- Fjällbärande kräldjur Squamata (ödlor, masködlor, ormar, snok, huggorm...) omkring 7600 arter
- Sphenodontida (sphenodon...)
- Archosauromorpha
- Archosauria
- Krokodiler Crocodylia (23 arter)
- Dinosaurier (Brachiosaurus, Velociraptor...)
- Archosauria
- Lepidosauromorpha
- Sauria
- Diapsida
- Anapsida
Okänd placering:
- bryggödlor (2 arter, bryggödla)
Källor
- ↑ Sphenodontidae, Integrated Taxonomic Information System, besökt 17 dec 2008.
- ↑ Reptile i engelskspråkiga Wikipedia 25 augusti 2006
- ↑ Sveriges herpetologiska riksförening - rubrik: Herpetologi
