Australiska öppna
Från Rilpedia
Australiska öppna | ||
---|---|---|
Officiell webbplats | ||
Plats | Melbourne Australien |
|
Spelplats | Melbourne Park | |
Underlag | Plexicushion | |
Herrarnas lottning | 128S / 128Q / 64D | |
Damernas lottning | 128S / 96Q / 64D | |
Prispengar | A$ 20 600 000 | |
Grand Slam | ||
|
Australiska öppna, engelska Australian Open, (Australiska mästerskapen), är en tennisturnering i Australien och en av de fyra internationella Grand Slam-turneringarna. Den spelas årligen under de sista två veckorna i januari på hard court-banor.
Internationella australiska tennismästerskap som föregångare till Australiska öppna anordnades första gången 1905.
Innehåll |
Historik
Australiska nationella mästerskap i tennis spelades första gången 1880 i Melbourne. I samband med bildandet av det Australasiatiska Lawn Tennis Förbundet 1904 blev mästerskapen internationella och spelades första gången som sådana 1905. Det nya förbundet hade bildats enligt ett beslut av New South Wales Lawn Tennis Association att Australien och Nya Zeeland skulle uppträda som en nation (Australasien) i tennissammanhang. Tävlingen spelades på gräs på Warehousemen's Cricket Club i Albert Park med Rodney Heath från Melbourne som förste mästare. Han vann tävlingen igen 1910. Nya Zeeländaren Anthony Wilding vann mästerskapenåren 1906 och 1909. År 1911 vann den australiske spelaren Norman Brookes. Det är efter honom som segertrofén i herrsingelklassen - Norman Brookes trofé fått sitt namn. År 1922 deltog för första gången kvinnliga spelare i mästerskapen. Den första segrarinnan blev Margaret Molesworth som i finalen besegrade Esna Boyd. Molesworth vann singeltiteln också året därpå. År 1922 lämnade Nya Zeeland det Australasiatiska förbundet, men det var först 1927, då turneringen flyttat till gräsbanorna i Kooyong i Melbourne, som den bytte namn till Australia Championships, en internationell turnering för amatörspelare. År 1930 vann den legendariska australiska spelaren Daphne Akhurst för femte gången singeltiteln. Efter henne uppkallades senare damsingeltrofén Daphne Akhurst trofé.
Under 1930-talet och framåt spelades turneringen på gräs i olika orter i Australien. Under perioden 1931-35 vann Jack Crawford fyra singeltitlar. År 1933 var han snubblande nära en äkta Grand Slam, efter seger bland annat i Australiska mästerskapen. Den förste som lyckades med den bedriften att vinna de fyra största internationella turneringarna under en och samma spelsäsong blev emellertid amerikanen Donald Budge (1938). Åren 1936-50 vann Adrian Quist, Australien, sammanlagt 13 titlar, av vilka tio i dubbel. Detta är hittillsvarande rekord bland herrar.
Perioden 1941-45 gjorde mästerskapen uppehåll under andra världskriget. År 1953 blev den 18-årige australiske spelaren Ken Rosewall den dittills yngste mästaren i herrsingel, medan amerikanskan Maureen Connolly, också 18 år gammal, blev den första kvinnliga spelaren som tog en äkta Grand Slam. Perioden 1961-67 vann Roy Emerson, Australien, herrsingeln sex gånger, vilket är rekord. Hans landsman, Rod Laver, vann turneringen tre gånger, varav 1962 och 1969 som ett led i hans dubbla äkta Grand Slam. Under 1960-talet och 1970-talet vann australiens Margaret Smith Court 11 gånger damsingeln (1960-73). Totalt tog hon hela 21 titlar i turneringen, inklusive dubbel och mixed dubbel. Hennes notering är hittills gällande rekord i turneringen. Evonne Goolagong Cawley vann damsingeln fyra gånger i följd (1974-77).
Säsongen 1969 blev turneringen öppen för såväl amatörer som professionella spelare och spelades då för första gången som Australian Open (Australiska öppna). År 1973 blev turneringen bofast vid Kooyongs Lawn Tennis Clubs anläggningar i utkanten av Melbourne och spelades fortfarande på gräs.
Under 1970-talets andra hälft och under 1980-talet förlorade tävlingen i popularitet bland publik och spelare. Trots många spelmässiga höjdpunkter som exempelvis finalmatchen mellan Jimmy Connors och John Newcombe 1975, ansågs anläggningarna föråldrade och inte längre av internationell klass. Inför hotet att turneringen skulle förlora sin status som Grand Slam-turnering, beslöt det australiska tennisförbundet att mästerskapet skulle flyttas till en ny anläggning, varvid man ställde in turneringen 1986. Arbetet med Melbourne Park påbörjades 1985. Anläggningen blev en multidisciplinär idrottsanläggning av högsta internationella klass och stod färdig 1988. Den inrymmer ett flertal asfaltbaserade tennisbanor, med flera ovanlager av polyuretan, glasfiber och andra material (handelsnamn Rebound Ace, senare Plexipave). Centercourten kallas Rod Laver Arena efter den förre australiske storspelaren. Den är försedd med en takkonstruktion som kan dras för vid regn eller stark hetta. Första segrare på den nya anläggningen var Mats Wilander (finalbesegrade Pat Cash). I damsingel vann Steffi Graf som samma år tog sin äkta Grand Slam.
Australiska öppna betraktas numera som likvärdig med de övriga Grand Slam-turneringarna. Den har under 2000-talet åter blivit populär bland publiken och tävlingarna ses numera årligen av över en halv miljon betalande åskådare. Den bytte 2003 offiellt namn till Grand Slam of Asia Pacific.
Wildcardslutspelet
I december varje år, månaden innan Australiska öppna, spelas ett slutspel där mästaren vinner ett wild card till huvudturneringen. Det är bara australiensare som får delta i denna förturnering och klasserna är herr- och damsingel.
Segrare
Antal segrar per land sedan 1960
- 15 - Australien
- 15 - USA
- 6 - Sverige
- 3 - Schweiz
- 3 - Tjeckien
- 2 - Ryssland
- 2 - Tyskland
- 2 - Argentina
Externa länkar
(engelska)
|