Jönköping

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Jkpg)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Question book-4.svg
 Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
Den här artikeln handlar om tätorten Jönköping. För kommunen Jönköping, se Jönköpings kommun. För andra betydelser, se Jönköping (olika betydelser).
Jönköping
Siffrorna avser orten
Jönköping
Läge 57°45′N 14°12′O / 57.75, 14.2
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Jönköpings kommun
Folkmängd(2005) 84 423 invånare
Area(2005) 4 433 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)
Jönköping in Sweden.png

Jönköping är en tätort (stad) och centralort i Jönköpings kommun samt residensstad för Jönköpings län. Jönköping är Sveriges nionde största tätort med 84 423 invånare (2005).[2]

Innehåll

Framväxt och namn

Munksjöbron i centrala Jönköping
Kinnarps Arena

Den nuvarande tätorten har uppstått genom att tidigare separata orter har växt samman. Redan 1960 var städerna Jönköping och Huskvarna sammanväxta och vid tätortsavgränsningen 1970 kom även köpingen Norrahammar och samhället Lockebo att innefattas i tätorten Jönköping. Tätorten är förhållandevis stor till ytan och ligger i areal på sjätte plats i landet.

SCB och Lantmäteriverket har givit hela tätorten namnet Jönköping. Tidigare har man försökt lansera Vätterstad som ett gemensamt namn för Jönköping och Huskvarna. Numera används ibland Södra Vätterbygden som ett namn på bebyggelsen i och omkring Jönköping.

Namnet Jönköping (1278 in castro Junakøpung) innehåller troligen i sin förled det gamla namnet på Junebäcken. Förleden kan komma av *æwinn, 'ständig, permanent', och det skulle då innebära 'den aldrig sinande bäcken'. Efterleden är köping 'handelsplats'. [3]

I ett brev från 14 februari 1614 kallade Gustav II Adolf staden, som då flyttades till "sanden" mellan Vättern och Munksjön, Adolfsborg. Namnet kom dock aldrig i bruk.

Befolkningsutveckling

Jönköpings befolkning ökar snabbt, nästan 1 000 personer per år. De sista tre åren har befolkningen vuxit mer än den någonsin gjort tidigare, och troligen kommer den fortsätta växa de kommande 10 åren eftersom allt fler arbetstillfällen skapas och det byggs fler bostäder. Mellan 2004 och 2006 ökade befolkningen med 2266 personer. Av dessa hade 1617 personer utländsk bakgrund.[4] Befolkningen i Jönköping rör sig alltså snabbt i en mer mångkulturell riktning. Ett exempel på ett nytt bostadsområde är stadsdelen Kålgården där det just nu byggs över 1 200 lägenheter.

Bebyggelse

Sofiakyrkan
Det nya Rådhuset

Jönköping fick dagens lokalisering 1612, då staden flyttades bort från Jönköpings slott till området öster om kanalen mellan Vättern och Munksjön. Den krokiga Smedjegatan (idag gågata) visar att man då fortfarande nyanlade på medeltida oregelbundet sätt. Vid nuvarande Hovrättstorget byggdes år 1650 hovrättshuset och år 1699 rådhuset.

På 1850-talet donerade staten det forna slottsområdet till staden, som i en rutnätsplan placerade ut bl.a. länsresidens, nytt rådhus, park samt station åt Södra stambanan (klar 1864). Stationen attraherade affärscentrum till Västra Storgatan, men numera har de båda delarna vuxit ihop till ett sammanhängande centrum. I 1877 års stadsplan vidgades den rutformade bebyggelseytan med bl.a. två brandgator: Kungsgatans och Kilalléns esplanader.

Från år 1900 utvecklades Bäckalyckans villastad vid Junebäcken i väst samtidigt som enkla arbetarförstäder växte fram i Torpa kring stadsgränsen söder om Munksjö pappersbruk. År 1910 inkorporerades denna utomgränsbebyggelse till staden.

Jönköping fick en ny järnvägsstation 1984 (arkitekt Carl Nyrén). På det nedlagda regementet A6:s område har ett köpcentrum skapats och många kunskapsintensiva företag har etablerat sig där. I anslutning till mässcentret Elmia finns ett kongress- och konserthus.

Staden

Högskolan
Länsstyrelsen, med Munksjön i förgrunden

Den gamla staden (sedan 1284) Jönköping utgör de centrala delarna av tätorten. 2006 var folkmängden i det området 56 251 personer.[5]

Staden delas i två delar av Munksjön och en kortare kanal, som förenar Munksjön med Vättern. Kanalen korsas av sex broar, varav en järnvägsbro och två gång- och cykelbroar. Därutöver går Munksjöbron, som färdigställdes 2006, över en vik av Munksjön. Vid Munksjön ligger legendariska Roddarnas, där man ännu svänger sig i dansen virvlar, på senare tid i salsatakt.

Rocksjön är den något mindre av Jönköpings båda sjöar. Området kring sjön är relativt lite exploaterat, delvis tack vare planer för bevarande, där även Munksjön ingår. De kanaler som förenar de båda sjöarna med Vättern har grävts för att låta vattnet cirkulera.

Jönköping är en av få städer i Sverige som har en badstrand, Vätterstranden, mitt i city.

I Jönköping finns ett stort antal vackra parkanläggningar, där de flesta av stadens offentliga byggnader är belägna.

Jönköping kallas tändsticksstaden, vilket grundar sig på de framgångar som Jönköpings tändsticksfabrik från slutet av 1800-talet hade med sina säkerhetständstickor. Inte mindre än fem tändsticksfabriker var under glansåren verksamma i den dåvarande staden.

Jönköping

Jönköping har även kallats Smålands Jerusalem , vilket grundar sig på att staden är residensstad i ett län med ett starkt kristet inslag i och med kyrkornas starka ställning. Det gäller både frikyrkor och församlingar inom Svenska Kyrkan. Begreppet "Smålands Jerusalem" myntades med all säkerhet på 1850-talet, och syftade på de kvartalsmöten Jönköpings missionsförening anordnade. Till dess möten "vallfärdade" folk från hela Jönköpings län. Första gången "Smålands Jerusalem" nämns i skrift är på 1890-talet i samband med en KFUM-konferens i Jönköping. Jönköpings Missionsförening var från början en rörelse inom Svenska Kyrkan, men har utvecklats till en frikyrkorörelse, Svenska Alliansmissionen. Kommunen har flera missionskyrkor, varav Immanuelskyrkan är den största (och målad rosa). Pingstkyrkan, som började sin verksamhet i Jönköping på 1920-talet, och andra välkända frikyrkor har starka fästen i Jönköping. Det lär vara så, att man från en punkt nära Sofiakyrkan kan se inte mindre än elva gudstjänstlokaler. Pingstförsamlingen i Jönköping har runt 2500 medlemmar. Det är den tredje största i Sverige och den största i förhållande till stadens storlek. Endast Stockholm och Göteborg har större pingstförsamlingar. Svenska Alliansmissionen har sitt säte i Jönköping och det finns flera "allianskykor" i framförallt Jönköpings län, men även i viss utsträckning på andra platser i landet.

Panorama över Jönköpings östra centrum
Panorama


Jönköpings centralstation
På Rosenlund finns Elmiaområdet.
Ett hus på Råslätt.

Väster

Huvudartikel: Väster, Jönköping

I västra stadsdelen vid Rådhusparken (med en fontän av Molin och Börjesons byst av Viktor Rydberg) och Hamnparken, vilka endast skiljs åt av Västra Storgatan, är Rådhuset (tidigare Allmänna läroverket), Per Brahegymnasiet och landshövdingsresidenset alla belägna. Stadens andra kyrka, Sofiakyrkan, uppförd i gotisk stil och fullbordad 1888, ligger på en öppen, planterad plats i västra stadsdelen. På Väster finns också järnvägsstationen, Jönköping C (vid Juneporten) och Jönköpings troligen äldsta byggnad, Johan III:s hospital eller det så kallade gamla lasarettet, uppfört 1570 på Själagårdstomten. Lasarettet har senare använts som arbetarbostad, och därefter blev det Viktor Rydbergsmuséet. Vidare finns gamla brandstationen, en byggnad i gotisk stil som tidigare inrymde brand- och poliskår. Numera används byggnaden till kontor och studentbostäder. I närheten av gamla brandstationen ligger också högskolan och resterna av de gamla lasaretts- och kurhusbyggnaderna med parkanläggning.

Bymarken

Huvudartikel: Bymarken

Bymarken är en stadsdel i västra Jönköping och utgörs i största delen av hus och flerfamiljshus som oftast har fyra lägenheter. Stadsdelen kalls ofta i folkmun "Gräddhyllan", då man både har en bra utsikt över Vättern och även Jönköping city och Huskvarna med omnejd.

Öster

Huvudartikel: Öster, Jönköping

Vid Hovrättstorget i östra stadsdelen märks Göta hovrätts hus, en tung renässansbyggnad helt av sandsten. Bygget påbörjades under drottning Kristinas regering efter ritning av Heinrich Gottwalt, men färdigställdes först 1665, sedan tredje våningen av brist på medel måst slopas. Gamla rådhuset, färdigbyggt i början av 1700-talet efter ritningar av Erik Dahlbergh härjades 1785 av eldsvåda. Flyglarna och det kopparklädda taket med sin takryttare brann ner. I östra stadsdelen ligger Kristine kyrka omgiven av en vacker park, uppförd 1649-1673 i romansk stil efter ritningar av Heinrich Gottwalt. Senare uppfördes kyrkans torn av huggen sandsten efter ritningar av Erik Dahlbergh (den nuvarande låga tornhuven tillkom efter branden 1790). Söder om Hovrättstorget ligger Jönköpings stadsbiblioteks vackra byggnad, också den utförd med en fasad av sandsten. Biblioteket invigdes 1969. Österut dominerar det från 1898 i Jönköping förlagda Smålands artilleriregemente, A6:s kaserner. Strax sydöst om dem byggdes, enligt beslut 1909, kaserner för Jönköpings regemente på det gamla landshövdingebostället Ryhovs ägor.Regementet hade betckningen I 12. 1928 kom I 12 att slås samman med I 21 i Kalmar, och flyttades så småningom till Eksjö. 1934 började Ryhovs sjukhus byggas på regementsområdet och Jönköpings regementes kasernbyggnader blev sjukhuspaviljonger. Det var från början ett psykiatriskt sjukhus. Smålands Artilleriregemente A6 lades ner 1984. Numera inrymmer kasernbyggnaderna A6 köpcentrum, ett försvarsmuseum samt John Bauergymnasiet, en friskola med IT-inriktning. På Ryhov byggdes också länssjukhuset, som invigdes 1988. Då slogs Ryhovs Sjukhus och Jönköpings läns centrallasarett ihop till en enhet på en plats. Stadens huvudgata, Östra Storgatan, går genom hela östra stadsdelen. I närheten av hamnen ligger Stora hotellet.

Jönköpings stadsbibliotek 2004


Stadsparken

Utsikt över Jönköping från Stadsparken
En bild över Jönköpings stadsbild, med Sofiakyrkan väl synlig.
Huvudartikel: Jönköpings stadspark

På Dunkehallaplatån, 30-50 m över den egentliga stadens nivå, ligger Stadsparken, vars anläggning började 1896 och som har en areal av omkring 37 hektar. I egenskap av ett speciellt småländskt friluftsmuseum intar den en framstående plats. Bland mera intressanta, i parken befintliga fornminnen, (som sedan 1902 samlats i synnerhet genom ingenjör Algot Fribergs försorg), kan nämnas:

  • Bäckaby kyrka från 1400-talet, som brändes ned den 28 april år 2000, fullt inredd och prydd med målningar.
  • Solberga utomordentligt vackra klockstapel (från 1600-talet)
  • en ryggåsstuga från Markaryds socken, till största delen uppförd i början av 1600-talet, fullt möblerad
  • ett tråddrageri från Gnosjö socken med tillbehör (från 1700-talet)
  • en spannmålsbod från Flisby socken

Vidare finns prov på berg- och malmarter från Småland, en imponerande minnessten över bemärkta Smålandssöner samt Stadsparksvallen. Den 27 april 1902 öppnades i Stadsparken 'Jönköpings Turisthotell', som senare kommer att bli mer känt som 'Restaurang Alphyddan'. Alphyddan revs efter en brand 1965. Bilder av den praktfulla byggnaden är numera ett eftertraktat objekt för vykortssamlare.

Söder

Huvudartikel: Söder, Jönköping

Populärt bostadsområde i centrala Jönköping. Det består mestadels av bostadsrätter. Området kallas ofta för "Torpa", vilket dock egentligen är namnet på det bostadsområde med mestadels villor som ligger precis söder om Söder. På Söder finns kvar en del av den gamla tidens kvartersbutiker.

Gamla Råslätt

Gamla råslätt
Huvudartikel: Gamla Råslätt

Stadsdel som vid ursprungliga södra infartsvägen till Jönköping började bebyggas med fristående en- och tvåfamiljsvillor på 1930-talet. Senare växte området söderut och färdigställdes vid slutet av 1960-talet. Idag består området av blandade villor och flerfamiljshus. Angränsar till området Kettilstorp.

Från början hette området Råslätt, men i samband med byggandet av miljonprogrammet som också döptes Råslätt, ändrades namnet till Gamla Råslätt. I området finns daghem, fritidshem, Ljungarumsskolan åk 1-9. I direkt anslutning finns Jönköpings Golfklubb samt Skogskyrkogården. Många kallar idag detta område för Lilla Bymarken.

Ekhagen

Huvudartikel: Ekhagen, Jönköping
Ekhagen med Bondberget i bakgrunden

Bostadsområde med drygt 4000 invånare. Området präglas dels avvillaområden, dels trevåningshus i tegel från början av 1960-talet. Förutom en idrottsplats med omkringliggande naturreservat finns även bostadskomplexet tillika landmärket "hästskon" att beskåda. Ekhagen ligger vid foten av Bondberget (naturreservat). Från delar av Ekhagen har man utsikt över Vättern. Ekhagsravinen skiljer villaområdena från flerbostadsområdena. Vid Ekhagens centrum finns en livsmedelsaffär (Lidl), en pizzeria, och ett konditori (Gilberts) och en kyrka. Ekhagens hyreshusområde är ett exempel på det svenska miljonprogrammet.

Rosenlund

Huvudartikel: Rosenlund, Jönköping

Rosenlund ligger sydost om centrum. Här finns mycket av stadens nöjesaktiviteter, t.ex. Rosenlundsbadet, A6 Center, Elmia, Kinnarps Arena men även en del bostadsrätter, parker och fotbollsplaner. Här finns Rosenlundsskolan, en skola för årskurs 1-9.

Österängen

Österängen

Huvudartikel: Österängen

Bostadsområdet Österängen ligger längst österut i Jönköping, vid den gamla stadsgränsen, där Jönköpings stad och Huskvarna stad möttes. Denna gräns upphörde i och med tätortsreformen 1971. Då blev Huskvarna en del av Jönköpings kommun. Österängen var länge synonymt med ett lantbruksområde. Omkring 1950 började man bygga ett bostadsområde på åkermarken. 1953 var de första bostadshusen klara för inflyttning, och i början av 1960-talet lade man grunden till de sista husen på Österängen. Söder om Österängen höjer sig Bondberget. Tittar man åt nordväst ser man utställningsområdet Elmia.

Råslätt

Huvudartikel: Råslätt

Stadsdel söder om centrum. Den består mest av hyresrätter och studentlägenheter och är en del av miljonprogrammet.

Invånarna är till större del folk med utländsk bakgrund.

Huskvarna

Huvudartikel: Huskvarna
Utsikt över Huskvarna från Månberget med Jönköping i bakgrunden

Huskvarna som ligger öster om Jönköping växte fram som en egen stad (sedan 1911), och växte upp runt en större verkstadsindustri (se vidare Husqvarna). Bebyggelsen ligger vid det sydöstra hörnet av Vättern, och upp på förkastningsbranten på den östra sidan av tätorten. Huskvarna hörde tidigare till Hakarps kommun, blev köping 1907 och stad 1911. Samgående med Jönköpings stad diskuterades genom åren och genomfördes som en del av en större kommunreform 1971. 2004 var antalet invånare i kommundel Huskvarna 21 243. Angränsande kommundelar är Skärstad, Lekeryd, Tenhult och Jönköping Öster.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna är omgiven av ansenliga, bebyggda höjdområen som Öxnehaga, Pettersberg och Egna Hem, nivåskillnaden är som mest ca 120 meter. Klevaliden och Ådalsvägen (länsväg 132) leder till de östra områdena, medan de västra kan nås bland annat via Öxnehagaleden. En stor del av det lägre området mot Vättern låg oanvänt till början av 1900-talet och Kungsgatan, där köpcentrum Rosen nu ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut som nödhjälpsarbete i början av 1920-talet.

Huskvarna kyrka invigdes 1910, ritad av Birger Damstedt.

Husqvarna AB startade sin tillverkning här redan 1684 och har fortfarande livaktig verksamhet. I dag tillverkas bland annat motorsågar, gräsklippare på Husqvarnafabriken. Symaskiner tillverkas också i Huskvarna, men tillverkningen ägs inte av Husqvarna AB utan av ett riskkapitalbolag. Andra viktiga industriföretag är Saab Training Systems och Carlfors Bruk.

I Idrottsparken finns en byst av bolagsledaren Wilhelm Tham. Åker man motorvägen passerar man skulpturen Jätten Vist (av Calle Örnemark). Jätten Vist finns strax intill småbåtshamnen och Norrängsskolan.

Norrahammar

Huvudartikel: Norrahammar

Norrahammar är en gammal bruksort som ligger söder om Jönköping utmed Tabergsån. Den ingår numera i Jönköpings tätort, på grund av den sammanhängande bebyggelsen ifrån Norrahammar genom Hovslätt till Råslätt i Jönköping. Norrahammar hade 2004 omkring 9 000 invånare, och ligger i Tabergsåns dalgång. Samhället Norrahammar växte upp kring Norrahammars bruk som bland annat tillverkade järnspisar och värmepannor. Bruket lades ner i början av 1980-talet. Norrahammar var tidigare egen köping, men uppgick 1971 i Jönköpings kommun.

Historia

Jönköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Jönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid som en centralort för handel och en politisk knutpunkt riktad mot Danmark i söder. De äldsta beläggen går tillbaka till 1270- och 1280-talen. En gynnsam privilegiepolitik från kronan och ett allmänt ekonomiskt uppsving gav goda tillväxtbetingelser. Under 1400-talet hade Jönköping utvecklats till en medelstor stad med kanske 1 000 invånare. Handeln baserades då på export av animalieprodukter och oxdrifter till Bergslagen. Genom sitt strategiska läge drogs Jönköping in i maktkampen om den nordiska unionen och utsattes för upprepad förstörelse och brand. År 1612 flyttades den då brända staden, och den nya staden fick kungliga privilegier 1614 och 1620.

Befolkningsutvecklingen stagnerade under senmedeltid och 1500-tal, men en ny expansion kan skönjas från 1590-talet. Arbetet med att bygga om det tidigare franciskanklostret till ett kungligt slott med befästningsverk skapade i förening med en merkantilistisk stödpolitik en gynnsam ekonomisk grogrund. Befolkningen ökade långsiktigt till ca 2 500 vid 1600-talets slut. När Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 blev svenska förändrades Jönköpings förutsättningar. Stadens militära roll föll bort, men förlusten kompenserades delvis av att Jönköping från 1634 blev administrativt centrum och säte för Göta hovrätt. Dock blev 1700-talet ett stagnationens sekel i Jönköpings historia; bl.a. blev slottet 1737 ödelagt genom vådeld. Staden hade ännu år 1800 inte över 3 000 invånare.

En marknad i Jönköping på Hovrättstorget under slutet av 1800-talet

1800-talets Jönköping är känt som liberalernas och tändstickornas stad. Åren 1843–72 utkom det liberala Jönköpingsbladet, och 1845 grundades Jönköpings tändsticksfabrik. I båda projekten var J.E. Lundström en drivande kraft. Ända in på 1880-talet tillhörde J. rikets mest expansiva städer. Göta kanals tillkomst (1822–32) gynnade köpenskap och sjöfart. Efter utbyggnad av hamnen vid 1800-talets mitt och järnvägsförbindelser (med Falköping 1863 och Nässjö 1864) växte industrier fram med bl.a. pappersbruk och gjuteri. Tillväxttakten var efter 1885 långsammare.

Fornlämningar

Det gamla stadsområdet, dvs. nuvarande Kristina, Sofia och Ljungarums församlingar, utgörs av ett sandområde med två mindre sjöar vid Vätterns strand, omgivet av kuperade sluttningar. Jönköping är till största delen tättbebyggt. Förutom talrika lösfynd från stenåldern är endast ett tiotal fornlämningar bevarade. Tre av dessa är stora bronsåldershögar (bl.a. "Lustigkulle"), de övriga stensättningar från järnåldern. Vidare märks ett depåfynd från bronsåldern och ett offerfynd från folkvandringstiden. Under marken i stadskärnan finns kulturlager.

Parker och torg i Jönköping City

I staden finns många fina parker och torg. Bland annat:

  • Juneporten
  • Östra torget
  • Västra torget
  • Hotellplan
  • Lundströms plats
  • Olof palmes plats
  • Salutorget
  • Hamnparken
  • Strandparken
  • Lasarettsparket
  • Torgparken
  • Stadsparken
  • Rådhusparken
  • Braheparken
  • Idas park
  • Idrottsparken
  • Hovrättstorget
  • Hoppets torg

Sevärdheter

Jönköping med höghuset Jätten i förgrunden

Högsta hotell, bostadshus och kontorsbyggnader

Rank Byggnad Typ Höjd Våningar År
1 Quality Hotel Eurostop, Ljungarum Hotell 53 m 15 1989
2 Kv Vådaren, Rosenlund Landstinget 50 m 12 196?
3 Öriket 1, Kålgården Kontorsbyggnad 41 m 13 1992
4 Jätten, Väster Bostadshus 39 m 14 1965
5 Birger Jarlsgatan 21-29, Österängen Bostadshus - 12 1990
6 Järnspiran 1, Väster Bostadshus - 12 1970

Näringsliv

Näringslivet i Jönköpingsregionen har en viktig roll, även ur internationell synvinkel. Det finns många stora företag i Jönköping, både nationellt och internationellt framgångsrika. Jönköping är residensstad och administrativt centrum i regionen. Här finns ett flertal statliga verk och rättsvårdande myndigheter. Bland annat har Husqvarna AB och Intersport huvudkontor i Jönköping.

Nedan finns statistik över förvärsarbetande i Jönköping:

  • Handel, transport och kommunikation: 21%
  • Finansiell verksamhet och företagstjänster: 11%
  • Utbildning och forskning: 8%
  • Vård och omsorg: 13%
  • Personliga och kulturella tjänster: 7%
  • Offentlig förvaltning m.m.: 7%
  • Jord- och skogsbruk: 1%
  • Tillverkning och utvinning: 20%
  • Byggnadsverksamhet: 5%
  • Övrigt: 1%

Transporter

Stadsbuss

Stadsbussar
Huvudartikel: Jönköpings länstrafik

Jönköping har ett nät av stadsbussar där tre tättrafikerade linjer med stombuss utgör grunden.

  • 1. Huskvarna- Österängen - Elmia - Kilallen - Centrum - Torpaplan - Röde påle - Råslätt. (Röda skyltar används)
  • 2. Öxnehaga - Ekhagen - Kilallen - Centrum - Stadsparken - Dalvik. (Gula skyltar används)
  • 3. Råslätt - Ljungarum - Sjukhuset - A6 - Centrum - Torpaplan -Gräshagen - Tokarp. (Gröna skyltar används)

Citybussarna i Jönköping inrättades i juni 1996, och var ett av de första svenska exemplen på principen Tänk spårvagn - kör buss. Linjenätet har alltså en förhållandevis hög andel busskörfält och kollektivtrafiksignaler. Citybussarna kör också genare sträckningar jämfört med tidigare. Strategin har varit framgångsrik och lett till en kraftig ökning av bussresandet. Det finns ytterligare 20 stadsbusslinjer[6].

  • 10 Vätterslund/Dalvik-Mariebo-Centrum-Ljungarums Industriområde
  • 11 Dalvik–Sveahäll
  • 12 Vätterslund-Centrum-Ekhagen
  • 13 Ryhov-Elmia-Ekhagen-Huskvarna-Öxnehaga
  • 14 Råslätt-Barnarp-Torsvik/Hyltena
  • 15 Öxnehaga-Huskvarna C-Stensholm
  • 16 Dalvik-Hisingsängen
  • 17 Vilhemsro-Centrum
  • 18 Österängen-Elmia-Centrum-Torpa-Mariebo/Flygplatsen
  • 19 Centrum–Grästorp
  • 25 Månsarp-Ljungarum-Centrum
  • 26 Ryhov-A6-Centrum-Bankeryd
  • 28 Centrum-Norrahammar-Flahult-Taberg-Torsvik
  • 29 Bankeryd-Trånghalla-Centrum-A6 Centrum-Ryhov
  • 30-119 Centrum-Ekhagen-Tenhult-Öggestorp-Forserum
  • 31 Huskvarna-Tenhult
  • 32 Huskvarna-Lekeryd
  • 33 Egnahem-Huskvarna Centrum
  • 37 Centrum-motorvägen-Torsvik
  • 38 Huskvarna-Ekhagen-Torsvik

Spårväg

Huvudartikel: Jönköpings spårvägar

Under tiden 1907 - 1958 hade Jönköping spårvägstrafik.

Fjärrbussar

Jönköping utgör något av ett transportnav för Swebus Express, som har trafik på flera linjer:

Bolaget Bus4you kör linjerna:

Järnvägar

Genom Jönköping går järnvägen Jönköpingsbanan. En linje mellan Skövde, Falköping, Jönköping och Nässjö trafikeras av Vättertåg i förhållandevis tät trafik. Från Jönköping i riktning söderut går även motorvagnar av littera Y31/Y32 och Y1 till Vaggeryd, Värnamo och vidare till Växjö. Det går även snabbtåg till Stockholm varje dag. I Jönköping finns fyra järnvägsstationer, Jönköping C, Huskvarna, Rocksjön samt Norrahammar. Banverket planerar att dra Götalandsbanan mellan Linköping och Göteborg via Jönköping. Detta kommer kräva en ny station.

E4:an i Jönköping.

Vägar

Motorvägen E4 går genom Jönköping. Andra vägar som går genom Jönköping är Riksväg 26, Riksväg 30, Riksväg 31, Riksväg 33, Riksväg 40, Riksväg 47 och Riksväg 50.

Flygtrafik

Jönköpings flygplats har linjetrafik till Arlanda (Stockholm) men flygplatsen har ganska omfattande nattliga post & fraktflygningar både inrikes och utrikes. Flygplatsen ägs i dag av Luftfartsverket men enl. en principöverenskommelse så kommer Jönköpings kommun att ta över som ägare den 1 December 2009.

Utbildning

Högskolan i Jönköping har cirka 9.000 studenter och 750 anställda. Högskolan finns på ett campus centralt i Jönköping och erbjuder cirka 60 program/inriktningar och runt 400 fristående kurser inom hälsa, vård och socialt arbete; undervisning, medie- och kommunikationsvetenskap; teknik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap samt ekonomi, juridik och informatik.

Litteraturhistoria

Några kända författare som har anknyting till, eller har skrivit om Jönköping[7]

Sport

I Jönköping finns många idrottsklubbar, särskilt fotbollsklubbar. Men den största klubben från staden är ishockeyklubben HV71 som länge varit ett av Sveriges bästa ishockeylag och vann SM-guld 1995, 2004 och 2008. HV71 spelar i Elitserien, som är Sveriges högsta ishockeyliga. En annan elitklubb är fotbollslaget Jönköpings Södra IF som spelade 10 säsonger i Allsvenskan mellan säsongerna 1945/1946 och 1969.

Sportanläggningar

Tidningar

Både Aftonbladet och Expressen har lokala sidor för Jönköping. Även gratistidningen Metro finns i staden.

Kända personer med anknytning till Jönköping

Erik Dahlbergh
Amy Diamond uppträder på Götaplatsen i Göteborg

Se även

Referenser

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ↑ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 158 (Jönköping) och sid. 69 (Enåker).
  4. ↑ ssd.scb.se
  5. ↑ Befolkningsstatistik Jönköpings kommun
  6. ↑ http://www.jlt.se/tider/tatortstrafik.asp
  7. ↑ Jönköping i litteraturen / av Gunnar Andersson Ur: Välkommen till Jönköpings kommun. - 1984.

Externa länkar


Stadsdelar i Jönköping och Huskvarna

Brunstorp | Bymarken | Bäckalyckan | Dalvik | Egna Hem | Ekhagen | Haga | Hisingstorp | Hovslätt | Kålgården | Liljeholmen | Ljungarum | Mariebo | Norrängen | Pettersberg | Rosenlund | Råslätt | Skänkeberg | Stensholm | Söder, Jönköping | Söder, Huskvarna | Torpa| Väster | Vättersnäs | Öster | Österängen | Öxnehaga


v • d • r
Jönköpings kommun i Jönköpings län i Sverige
Tätorter
Jönköping · Bankeryd · Taberg · Tenhult · Gränna · Odensjö · Kaxholmen · Trånghalla · Lekeryd · Barnarp · Bottnaryd · Tunnerstad · Skärstad · Ölmstad · Örserum · Öggestorp
 Jönköping vapen.svg
Församlingar
v • d • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
 Sveriges flagga
Avskaffade residens
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/J%C3%B6nk%C3%B6ping"
Personliga verktyg