Handelshögskolans i Stockholm historia
Från Rilpedia
Handelshögskolan i Stockholm är en privat högskola i Stockholm, Sverige; grundad år 1909.
Bakgrund
Bankdirektör Knut Agathon Wallenberg, huvudman i den inflytelserika bankirfamiljen Wallenberg och son till André Oscar Wallenberg (grundare av Stockholms Enskilda Bank, föregångaren till dagens SEB) donerade år 1903 en stor summa pengar för grundandet av en högre akademisk institution med inriktning mot handel och ekonomi, i Stockholm. Detta skedde efter diskussioner med, och uppmaningar från, flera andra framstående affärsmän, företagare och industrialister i Stockholm och runt om i Sverige.
Anledningen till att allt fler av tidens framstående företagare och industrialister såg ett behov av en svensk ekonomutbildning, var att landets ekonomi växte mycket snabbt under åren runt sekelskiftet 1900. Sveriges ekonomi hade dittills främst varit inriktad mot export av obearbetade råvaror, bland annat trä och järnmalm. Under 1800-talets sista decennier gjordes dock en serie stora vetenskapliga upptäckter; mest kända bland dessa är förmodligen Alfred Nobels upptäckt av dynamiten, vilken kom att revolutionera inte bara byggindustrin världen över, utan även den lönsamma försvarsindustrin. Dessa upptäckter kom att bli grunden för ett flertal internationellt mycket framgångsrika företag inom tillverknings- och verkstadsindustrierna, bland annat SKF, Electrolux och LM Ericsson.
De nya företagen, med sina växande internationella organisationer, behövde kvalificerade företagsledare och administratörer, med akademisk examen i ekonomi och handel, för att bygga upp moderna och konkurrenskraftiga företagsstrukturer. Notera att det vid sekelskiftet 1900 ännu inte fanns någon specialiserad handelshögskola i hela Skandinavien; akademisk utbildning var ännu en ovanlighet och väldigt få av de reguljära universiteten bedrev ännu någon undervisning i ämnet ekonomi (ekonomi var ännu inte fullt accepterat som ett akademiskt ämne).
Handelshögskoleföreningen
- Se även huvudartikeln Handelshögskoleföreningen
Under åren efter sin stora donation, bedrev bankdirektör Knut Agathon Wallenberg och en skara förtrogna runt honom lobbyverksamhet för sin idé bland framstående företagsägare i Stockholm. Fler inflytelserika affärsmän anslöt sig och gjorde donationer, bland annat Olof A. Söderberg och Joseph Nachmanson.[1] 1906 kunde så en officiell organisation, Handelshögskoleföreningen, grundas. Föreningen hade konungens beskydd, och medlemmarna bestod av framstående affärsmän och företagsledare. Dessa hade förbundit sig att aktivt ta del i utvecklingen av en framtida handelshögskola och påtagligt bidra till finansieringen av densamma.
Föreningen inriktade sig tidigt på den viktiga uppgiften att finna en kompetent rektor för den blivande handelshögskolan. Efter att ha granskat ett flertal kandidater till posten, bestämde man sig slutligen för Carl Hallendorff (1869-1929), en historiker och skolman. Hallendorff hade gått den långa akademiska banan vid Uppsala universitet; 1890 blev han fil.kand., 1895 fil.lic. och 1897 fil.dr. på avhandlingen "Bidrag till det stora nordiska krigets förhistoria" samt var 1897-1904 docent i historia. Hallendorff hade också varit verksam som lärare på ett flertal skolor; bland annat som adjunkt vid Uppsala högre allmänna läroverk, lektor i Örebro och vid Östermalms högre allmänna läroverk i Stockholm. Parallellt med sitt uppdrag på Östermalms högre allmänna läroverk, var han dessutom lärare i stats- och samhällslära vid Krigsskolan i Stockholm. Hallendorffs långa meritförteckning bidrog till att övertyga Handelshögskoleföreningen att de hittat rätt person för rektorstjänsten. Efter att föreningen fattat sitt beslut, tilldelades Carl Hallendorff år 1908 honorärtiteln professor n. h. o. v. (namn, heder och värdighet).
Ytterligare några års lobbyarbete av föreningens medlemmar, denna gång främst mot ledande politiker, ledde till att en resolution gemensamt kunde antas av föreningen och Sveriges Riksdag, om grundandet av en handelshögskola i Stockholm "för att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet".[2] I samband med resolutionen förband sig även riksdagen om att ge statsanslag till högskolan, och även Stockholms stad utlovade finansiellt stöd.[3] Carl Hallendorff blev handelshögskolans första rektor.
Att Handelshögskoleföreningen hade konungens beskydd sågs, följandes tidens anda, som en viktig detalj. Kung Oscar II (1829–1907), som varit rikets monark sedan år 1872, var populär i breda folklagar och åtnjöt stor respekt. Sveriges ekonomiska utveckling var under denna tid god, kungen hade profilerat sig som socialt progressiv genom att bland annat ta avstånd från dödstraffet, folkets känslor av nationalism och stöd för monarkin underblåstes också av att Norge (vilket var i union med Sverige 1814-1905) vill bryta sig ur unionen och bli självständigt och av att kung Oscar II avled 1907 och efterträddes av sin son Gustaf V.
Det var därför inte konstigt att kungen, i den resolution föreningen antog om grundandet av Handelshögskolan, gavs långtgående befogenheter. I denna stipuleras bland annat att "Handelshögskolans direktion består af fem ledamöter [...] förordnade af Kungl. Maj:t för den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes" (SFS 1909:bih. 29, § 3).[4] Kungen hade också rätt att påverka
tillsättandet av professorer vid skolan "Har direktionen beslutit kalla någon till professorsbefattning, underställes beslutet Kungl. Maj:ts pröfning och stadfästelse, skolande för sådant ändamål samtliga handlingar i ärendet öfverlämnas till Kungl. Maj:t. Godkänner Kungl. Maj:t ej kallelsen, upptages ärendet till ny behandling" (SFS 1909:bih. 29, § 10).[5] Dessa regler var i linje med liknande bestämmelser vid Teknologiska institutet, förgångare till dagens KTH, för vilket Oscar II varit officiell beskyddare (institutet döptes med anledning av detta om till Kungliga tekniska högskolan och dess studenter gavs smeknamnet Osquar).
En av världens första handelshögskolor
Då Handelshögskolan i Stockholm grundades 1909, var specialiserade handelshögskolor ännu en ovanlighet både i Norden och i världen i övrigt, och ämnet ekonomi ännu relativt outvecklat. Handelshögskolan var Sveriges första handelshögskola och är idag en av de äldsta handelshögskolorna i världen.[6] Inspirerade av den svenska Handelshögskoleföreningens initiativ, grundades samma år även en svensk-språking handelshögskola i det dåvarande ryska storfurstendömet Finland, kallad Svenska handelshögskolan i Helsingfors, i slutet av samma år. Sveriges andra handelshögskola, Handelshögskolan i Göteborg, grundades inte förrän 1923.[7]
Handelshögskolan i Stockholm har från sitt grundande 1909 varit en privat högskola, ägd och finansierad av företrädesvis privata intressen. Endast cirka tio procent av bidragen till verksamheten kommer idag från offentliga medel. Detta förhållande gör Handelshögskolan unik bland Sveriges högskolor och universitet; det är idag landets enda privata akademiska institution
(Handelshögskolan i Göteborg var också ursprungligen privat, men ägandet övertogs av offentliga intressen i samband med att högskolan blev del av Göteborgs universitet 1971).[8]
Civilekonomexamen
Som nämnts ovan, var Handelshögskolan i Stockholm den första, och under mer än ett decennium den enda handelshögskolan i Sverige, och väldigt få av landets universitet bedrev någon undervisning i ekonomi. Handelshögskolan valde därför att upprätta en ny, för skolan speciell akademisk examen, kallad civilekonomexamen. Tilläget av förledet "civil-", gjordes för att anspela på den allmänt kända och redan etablerade civilingenjörsexamen, vilken Teknologiska institutet (föregångare till KTH) erbjöd. Genom ett särskilt avtal med Ecklesiastikdepartementet (föregångare till Utbildningsdepartementet), gavs Handelshögskolan i Stockholm, som enda utbildningsinstans i Sverige, rätt att utfärda denna examen.
Den nya civilekonomexamen, etablerades snabbt inom näringslivet i Stockholm, och senare även i resten av landet. Flera arbetsgivare började efterfråga personer med civilekonomexamen. Flera andra utbildningsinstanser började också att erbjuda olika typer av högre ekonomutbildninar. Med tiden uppkom en vana att kalla alla personer med magisterexamen i ekonomi för "civilekonomer", oavsett från vilket lärosäte deras examen var utfärdad. Handelshögskolan i Stockholm var dock, i kraft av sitt avtal med Utbildningsdepartementet, den enda institution som hade rätt att använda beteckningen "civilekonom" i de examensbevis de utfärdade.
År 2006 övergick Handelshögskolan i Stockholm, i enlighet med EU:s Bologna-process, till ett nytt system med ett 3-årigt kandidatprogram och ett 2-årigt masterprogram. I samband med detta sade skolan också upp sitt särskilda avtal med Utbildningsdepartementet om ensamrätt till civilekonomexamen. En drivande kraft bakom skolans anpassning till Bologna-processen, var Erik Åsbrink, själv civilekonom från HHS och ordförande i Handelshögskolans direktion, högskolans högsta verkställande organ. Bologna-processen syftar till att minska skillnaderna i utbildningssystemen mellan EU:s medlemsstater, för att underlätta utbyte och jämförelse dem emellan.
Handelshögskolans emblem
Under de första decennierna av 1900-talet, präglades hela Europa, och även Sverige, av en växande nationalism. Detta tog sig bland annat uttryck i att nationalromantiken blev den dominerande stilriktningen inom arkitekturen: flera av de nya byggnader som uppfördes var ritade för att likna medeltida borgar (Stockholms stadshus, 1928) och historiska palats (Handelshögskolan i Stockholm, 1926). Denna anspelning på historien och de ständiga historiska referenserna, märks också i det emblem som skapades för Handelshögskolan.
På Handelshögskolan i Stockholms emblem återges Tre kronor, från Sveriges riksvapen, lagda ovanpå den grekiska guden Hermes häroldsstav (budbärarstav), Kaducén. Denna är bevingad och omgiven av två tvinnade ormar formade som en dubbelhelix. Ovanpå häroldsstaven sitter Hermes hjälmliknande hatt. Hermes var i den grekiska mytologin bland annat köpmännens, men också spelarnas och tjuvarnas gud (Hermes kallas i romersk mytologi Merkurius). Ett flertal andra organisationer och företag grundade under 1900-talets första decennier har också grekiska och romerska gudar eller dessas attribut i sina emblem, bland annat speditionsföretaget ASG (liksom HHS guden Hermes). Traditionen med referenser till guden har inom Handelshögskolan förts vidare av skolans studentkår, vars tidning Hermes getts namn efter honom.
Byggnader
Brunkebergs hotell
Handelshögskolan i Stockholms verksamhet var under de första åren efter grundandet 1909, relativt liten till sin skala. Till en början hade skolan bara 110 studenter i varje årskull och den utbildningen som erbjöds var tvåårig.[9] Givet att det var den första handelshögskolan i landet, hade den också något av experimentkaraktär. Efter att skolans namn etablerats, blev det lättare att rekrytera kompetenta och framstående lärare och professorer till heltidsanställning vid skolan.
Verksamhetens begränsade omfattning och begränsad tillgång till finansiering, gjorde att den nya skolan till en början fick inhysas i ett hotell, Brunkebergs hotell på adressen Brunkebergstorg 2 (fastigheten Skansen 20)[10] i stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Den ursprungliga hotellbyggnaden revs i början av 1970-talet, och på dess plats ligger idag byggnaden för Sveriges Riksbank, uppförd 1976.
Med tiden ökade antalet studenter, lärare och skolans administration, vilket gjorde att de begränsade lokalerna vid Brunkebergstorg inte längre räckte till. Vid 1920-talets början, blev bristen på lokaler allt mer uppenbar, och skolans rektor meddelade Handelshögskoleföreningens styrelse att nya, större och mer ändamålsenliga lokaler var nödvändiga, för att skolans dittillsvarande gynsamma utveckling skulle kunna fortsätta. 1923 grundades den likaledes privata Handelshögskolan i Göteborg, vilket bidrog till att övertyga Handelshögskoleföreningens medlemmar om vikten av akademisk ekonomutbildning.
Fastigheten Sandgropen
Föreningen startade en projektgrupp för att finna en lämplig ledig tomt i Stockholm, lämpliga arkitekter och byggherrar. Gruppen visade på tidigt stadium särskilt intresse för fastigheten Sandgropen 7,[11] vilken visserligen var belägen i vad som då var stadens norra utkanter, men ansågs lämpligt placerad längs stadens paradgata och centrala nord-sydliga axel, Sveavägen. Fastigheten låg också lämpligt i närheten av Teknologiska institutet (förgångare till KTH) och Stockholms högskola (föregångare till Stockholms universitet) vid Observatorielunden i Stockholm och var dessutom granne med ett planerat, men ännu ej realiserat, stort offentligt byggprojekt, Stockholms stadsbiblioteks nya huvudbyggnad (uppförd 1928, arkitekt Gunnar Asplund).
Ivar Tengbom
En av samtidens främsta arkitekter, Ivar Tengbom, rekommenderades av bankdirektör Knut Agathon Wallenberg att rita den nya högskolebyggnaden. Tengbom hade redan ritat en byggnad för bankirfamiljen Wallenbergs räkning, det 1915 uppförda huvudkontoret för familjens bank, Stockholms Enskilda Bank, på Kungsträdgårdsgatan 8 vid Kungsträdgården i centrala Stockholm. Tengbom var mycket influerad av den under 1900- och 1910-talen dominerande arkitekturstilen nationalromantiken, vilket märktes påtagligt i hans byggnad Engelbrektskyrkan (uppförd 1906). Tengbom bidrog till att utveckla nationalromantiken och grunda en nordeuropeisk variant av denna, kallad Nordisk klassicism eller Swedish grace. Stilen fick omfattande internationell uppmärksamhet genom byggnaden Stockholms konserthus (ritning presenterad av Tengbom 1920, uppfört 1924-26). För Handelshögskolans nya huvudbyggnad valde Tengbom en italiensk förlaga, ett renässanspalats. Tengbom presenterade den slutliga ritningen för huset 1925. Byggnaden uppfördes 1925-1926. Under sommaren 1926 flyttade administrationen och lärarkollegiet in i den nya byggnaden från Brunkebergs hotell; höstterminen 1926 kunde höstterminens undervisning påbörjas i nya lokaler.
En ny byggnad
De nya byggnaden rymde ett specialbyggt bibliotek, särskilt utformade lokaler för skolans administration, en stor aula med plats för drygt 300 åhörare och ett flertal mindre föreläsningssalar och gemensamhetsutrymmen. Byggnaden var tillräckligt stor för att även kåren skulle kunna få egna lokaler, på källarvåningen. Byggnaden var särskilt anpassad efter de riktlinjer Handelshögskoleföreningen ställt upp och, till skillnad från de trånga lokalerna i Brunkebergs hotell, mycket väl anpassad till den akademiska institutionens verksamhet. Uppdraget Knut Wallenberg givit Ivar Tengbom, att rita Handelshögskolans nya huvudbyggnad, gav arkitekten något av stjärnstatus i huvudstadens finanskretsar, vilket ledde vidare till flera viktiga uppdrag, bland annat Tändstickspalatset (Tengbom 1928) för finansmannen Ivar Kreuger och Bonnierhuset.
Expansion under efterkrigstiden
Det är viktigt att notera att Handelshögskolan i Stockholm ursprungligen huvudsakligen bedrev undervisning i ämnet ekonomi, och att forskning endast förekom i begränsad skala. Syftet med verksamheten var i första hand att utbilda ledare för näringslivet. Akademisk excellens och vetenskapliga upptäckter välkomnades, men var inte verksamhetens huvudsyfte. Detta märktes också i skolbyggnadens arkitektur: I sin ursprungliga konfiguration, saknade denna i stort sett arbetsrum för forskare och doktorander. Detta förhållande kom att förändras under efterkrigstiden. Ett flertal av skolans professorer kom då att excellera akademiskt: grunda nya akademiska ämnen och utveckla ekonomiska teorier som kom att bli stilbildande inte bara i Sverige, utan även internationellt.[12] I den ökande konkurrensen med andra akadmiska institutioner, kom det också att bli nödvändigt för HHS att ha en egen vinnande forskningsorganisation.
Forskningens nyvunna position, kom också att reflekteras i byggnadens arkitektur: Huvudbyggnaden vid Sveavägen har under efterkrigstiden byggts ut med en ny flygel för administration och forskning. Skolan har också kunnat expandera genom anskaffandet av de flesta av byggnaderna på fastigheten Luftspringaren mellan Saltmätargatan och Holländargatan (tidigare tillhörande Stockholms högskola). I dessa byggnader finns föreläsningssalar och kårlokaler; det stora flertalet av lokalerna är dock avsedda för forskning.
Grundandet av en företagsekonomisk institution vid Stockholms högskola
Efter Andra världskrigets (1939-1945) slut 1945, gick Sveriges ekonomi in i en kraftig expansionsfas, som kom att vara under drygt två decennier. Kriget hade lett till att stora delar av Europas industriella bas och infrastruktur låg i ruiner, samtidigt som Sveriges industrier var i stort sett intakta och omedelbart kunde börja leverera till produkter nödvändiga för återuppbyggnaden i andra länder. Den snabba ekonomiska expansionen i Sverige ledde till stor efterfrågan på utbildade ekonomer och i slutet av 1950-talet grundades företagsekonomiska institutioner vid Uppsala och Lunds universitet[13]. Även Stockholms högskola (föregångare till Stockholms universitet), började visa intresse för att bygga upp en egen ekonomutbildning. Stockholms högskolas huvudbyggnad låg vid denna tid, liksom Handelshögskolans dito, vid Kungstensgatan på Norrmalm i Stockholm (HHS huvudbyggnad på Sveavägen 65 har även adressen Kungstensgatan 32 - den sk "Kopparporten").
Nära samarbete mellan Handelshögskolan och Stockholms högskola
Efter att Stockholms högskola rest frågan om hjälp från Handelshögskolan för att upprätta en egen företagsekonomisk institution, kom ett nära samarbete att utvecklas mellan de två högskolorna. Samarbetet underlättades av att de två högskolorna låg så nära varandra.
Undervisningen skedde från början genom att Handelshögskolan upplät ett tiotal platser för intresserade studenter vid Stockholms högskola. Antalet ökades dock omedelbart till 20, på grund av stort intresse från studenternas sida. Timanställd personal från Handelshögskolan ansvarade för undervisningen från och med 1958.[14] Den drivande kraften bakom den företagsekonomiska institutionens utveckling under denna tid, var två professorer vid Handelshögskolan i Stockholm, Gerhard Törnqvist och T. Paulsson Frenckner.
Professor T Paulsson Frenckner
Törnqvist, som var äldre och redan etablerad och erkänd ekonom, såg att den betydligt yngre Paulsson Frenckner (1921-2005) hade ett brinnande pedagogiskt intresse och en förmåga att utveckla en utbildningsverksamhet. Törnqvist uppmanade Paulsson Frenckner att ”se till att det händer någonting här”.[15] Den akuta bristen på lokaler för verksamheten ledde till att Paulsson Frenckner tvingades improvisera:
- "Det var sommaren 1962. Fastighetsförvaltaren hade hittat en aula. Vi störtade ned dit och då hade han fått tag i lokaler som var gamla inteckningsbanken på Fredsgatan 10. Och där föddes institutionen. Det var ett rivningshus som disponerades fram till den 30 juni 1964. Institutionen fick 275 överblivna stolar från Handels och så var vi igång. Lokalerna omfattade ca 850 kvadratmeter samt en källarvåning. Det var en föreläsningssal och ett tiotal rum.
- Sommaren 1964 fick institutionen flytta till en 'genomgångsbostad'. Det var en sjurumslägenhet på Upplandsgatan 32, 3 tr. Där vi bodde fram till januari 1965 då vi flyttade in på Hagagatan 23. Där bodde vi till sommaren 1970 då vi flyttade till Södra husen på Frescati, men det skall vi berätta en annan gång."[16]
- (T. Paulsson Frenckner berättar om sina minnen för Pia Vallgård)
Paulsson Frenckner kom att bli den som organiserade och administrerade verksamheten under dess första år. Den företagsekonomiska institutionens första egna professur skapades inte forrän 1964. I Stockholms universitets minnesskrift från år 1967, står följande att läsa om Paulsson Frenckner:
- "Under de nära åtta år som dessförinnan förflöt sedan företagsekonomin introducerades som läroämne vid Stockholms högskola/universitet föll större delen av organisationsarbetet och hela ansvaret för undervisningen och examinationen på professorn vid Handelshögskolan T. Paulsson Frenckner, som av intresse för saken tagit på sig denna börda. Universitetet hyser stor tacksamhet mot honom för denna insats". [17]
Paulsson Frenckner, som också lämnat andra avgörande bidrag till ämnet företagsekonomis utveckling, promoverades år 2004 till Handelshögskolan i Stockholms första jubeldoktor.[18] han avled år 2005[19]
1960 gavs Stockholms högskola universitets rang, fick rätt att utfärda doktorsexamen, och bytte namn till Stockholms universitet. 1962 uppgraderades företagsekonomiska till att bli en egen institution vid Stockholms universitet.[20] 1970 invigdes universitetets nya byggnader på Frescati, och den företagsekonomiska institutionen kunde flytta dit från sina tidigare lokaler i Stockholms innerstad. Institutionen har sedan 1970-talet expanderat snabbt och är idag Norra Europas största utbildningsinstitution med ca 4 000 studenter,[21] dvs kvantitativt sett större än sin grundare, Handelshögskolan.
Notera att den sk kårhusockupationen år 1968, vilken alltså ägde rum två år före Stockholms universitet flyttade till sin nya lokaler på Frescati, ägde rum i universitetets kårhus på Holländargatan i Stockholm. Byggnaden, del av kvarteret Luftspringaren, ägs idag av Handelshögskolan i Stockholm. Den sal där utbildningsminister Olof Palme höll tal till ockupanterna heter idag "Stora salen" och används för representation, föreläsningar och tentamensskrivningar. I maj 2008 hölls en konferens i "Stora salen" i samband med 40-årsminnet av Kårhusockupationen. Vid konferensen, hade medlemmar ur Handelshögskolans i Stockholm studentkår klätt ut sig till tidsenliga demonstranter och vänsteraktivister; de stod utanför "Stora salen" på Holländargatan och skrek anti-kapitalistiska slagord och sjöng kampsånger.
Stockholmsskolan
Gunnar Myrdal (1898-1987), professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1933-1947 och professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1960-1967, och Bertil Ohlin (1899-1979), professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1929–1965, var drivande bakom den sk Stockholmsskolan, en grupp svenska nationalekonomer och intellektuella influerade av den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes. Även nationalekonomen Dag Hammarskjöld (FN:s generalsekreterare 1953-1961, Nobels fredspris postumt 1961) var verksam inom gruppen.
Gunnar Myrdals doktorsavhandling från 1927, med titeln "Prisbildningsproblemet och föränderligheten" betraktas ofta som startskott för Stockholmsskolan. I sin tidiga forskning, föregrep Myrdal många av de teorier som John Maynard Keynes senare skulle komma att utveckla.
Namnet Stockholmsskolan lanserdes av Bertil Ohlin i artikeln "Some notes on the Stockholm theory of savings and investment" i den brittiska Royal Economic Societys tidskrift Economic Journal[22] 1937. Detta skedde i direkt respons på att Keynes publicerat sitt magnum opus "The General Theory of Employment, Interest and Money" (svenska: 'Den allmänna teorin om anställningsgrad, räntor och pengar') året innan (1936), och syftade till att väcka världens uppmärksamhet på de svenska forskningsresultaten inom ämnet.
Stockholmsskolan kom att utöva ett mycket stort inflytande på den ekonomiska debatten och politiken i efterkrigstidens Sverige. Genom Sveriges internationellt uppmärksammade ställning som en av ett fåtal alliansfria, och av de politiska stormaktsblocken oberoende, stater samt Sveriges omfattande biståndsåtaganden, kom gruppen också att influera andra länders ekonomiska politik under decennierna efter Andra världskriget.
Ohin och Myrdal var mycket kända namn för sin samtid. Bertil Ohlin var ordförande i det största oppositionspartiet i riksdagen, folkpartiet, under drygt två decennier, åren 1944-1967. Gunnar Myrdal hade flera höga poster inom den socialdemokratiska administrationen, bland annat som handelsminister (1945-1947). Gunnar Myrdal var också en av samtidens ledande intellektuella och skrev ett flertal böcker, bland annat Kris i befolkningsfrågan (1934, tillsammans med sin fru Alva Myrdal) och Politiskt manifest om världsfattigdomen (1970), vilka lämnade avgörande bidrag
till socialdemokratisk teoribildning, inte bara i Sverige utan i hela världen. Bertil Ohlin och Gunnar Myrdal utvecklade den teoretiska basen för den moderna svenska välfärdsstaten. Till minnet av skolans femtioårsdag, hölls en internationell konferens i Stockholm 1987. Föreläsningarna gavs av professor Lars Jonung ut i bokform, "The Stockholm School of Economics revisited" (Cambridge 1991) (Notera att Stockholmsskolans namn på engelska, kan skrivas the Stockholm School of Economics, identiskt med Handelshögskolans engelska dito).
Förutom sitt avgörande bidrag till Stockholmsskolan, lämnade professor Gunnar Myrdal också avgörande bidrag till en annan viktig tankesmedja i efterkrigstidens Sverige, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI, engelska: Stockholms internationella fredsforskningsinstitut), ett internationellt forskningsintitut med bas i Stockholm. Myrdal grundade detta institut och var dess första ordförande 1968-1973. Gunnar Myrdal har under senare decennier fått mycket uppmärksamhet genom de, ibland kritiska, böcker som hans son Jan Myrdal skrivit; bland annat Barndom (1982).
Ekonomipristagare
I samband med Sveriges Riksbanks 300-årsjubileum 1968, gjorde banken en stor donation till Nobelstiftelsen, för att bekosta ett nytt pris i ekonomi. Samma år instiftade stiftelsen Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne; priset delades ut första gången år 1969. Ekonomipriset är i teknisk mening inte ett nobelpris, eftersom det inte omnämns i Alfred Nobels testamente, men hanteras i övrigt precis som de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm.
Vid två tillfällen har professorer vid Handelshögskolan i Stockholm tilldelats ekonomipriset. 1974 tilldelades Gunnar Myrdal, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan 1933-1947, tillsammans med sin ideologiska motståndare, den österrikisk-brittiske nationalekonomen Friedrich von Hayek, priset "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt deras inträngande analys av det ömsesidiga beroendet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden".[23]
År 1977 tilldelades Bertil Ohlin, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1929–1965, tillsammans med James Meade, professor vid London School of Economics (1947-1957) och Cambridge University (1957-67), från Storbritannien, priset "för deras banbrytande arbeten inom teorin för internationell handel och internationella kapitalrörelser".[24]
Nationell och internationell expansion
Under 1990- och det tidiga 2000-talet har Handelshögskolan i Stockholm expanderat kraftigt genom etablerandet av två nya systerorganisationer, SSE Riga (Stockholms School of Economics in Riga) i Lettlands huvudstad Riga,[25] och SSE St Petersburg (Stockholm School of Economics in St Petersburg) i Rysslands andra stad Sankt Petersburg.[26]
Under året 2008 kommer skolan att expandera i Sverige, genom att en ytterligare en systerorganisation, kallad Nordiska Detaljhandelshögskolan, etableras på det för ändamålet nyanlagda "Campus Roslagen" i Norrtälje. Ett nytt ekonomie kandidat-program med detaljhandelsinriktning planeras att starta där för första gången under höstterminen samma år.[27]
År 2009 kommer skolan att fira sitt 100-årsjubileum och detta har föranlett vissa av dess ägare, bland annat Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, att göra stora donationer till skolan. En icke obetydlig del av dessa har av skolans direktion öronmärkts för att användas till en större om- och tillbyggnad till huvudbyggnaden på Sveavägen 65. Byggnationen, som bland annat kommer att inkludera en ny västlig flygel och inglasning av byggnadens innergård, kommer att påbörjas under hösten 2008 och planeras att vara slutförda innan höstterminens början år 2009.
Se även
- Handelshögskoleföreningen
- Handelshögskolan i Stockholm
- Handelshögskolan i Stockholms byggnader
- Handelshögskolans i Stockholm studentkår
- Handelshögskolans i Stockholm kamratförening
- Lista över rektorer för Handelshögskolan i Stockholm
- Lista över professorer vid Handelshögskolan i Stockholm
- Lista över alumner från Handelshögskolan i Stockholm
- Nordiska Detaljhandelshögskolan
- Stockholm
Fotnoter
- ↑ [1] www.hhss.se, 'Handelshögskolans i Stockholm studenkår, Historia'
- ↑ [2] www.riksdagen.se, 'Sveriges riksdag, Svensk författningssamling (SFS), Resolution (1909:bih. 29 - s. 1) angående faställande av grundstadgar för handelshögskolan i Stockholm'
- ↑ [3] www.hhss.se, 'Handelshögskolans i Stockholm studenkår, Historia'
- ↑ [4] ibid.
- ↑ [5] ibid.
- ↑ [6] www.publications.uu.se, 'Publications from Uppsala University, Engfeldt och Lundström, Varumärket Handelshögskolan, s. 15'
- ↑ [7] www.hgu.gu.se, 'Göteborgs universitet, Handelshögskolan, Historia'
- ↑ [8] ibid.
- ↑ [9] www.hhss.se, 'Handelshögskolans i Stockholm studenkår, Historia'
- ↑ [10] www.stockholmskallan.se, 'fastigheten Skansen 20'
- ↑ [11] www.stockholmskallan.se, 'fastigheten Sandgropen 7'
- ↑ [12] www.hhs.se, 'Handelshögskolans historia'
- ↑ [13] www.fek.su.se/inst/historia, 'Stockholm University School of Business, Historia'
- ↑ [14] ibid.
- ↑ [15] ibid.
- ↑ [16] ibid.
- ↑ [17] ibid.
- ↑ [18] www.hhs.se/Press, 'Handelshögskolan i Stockholm, pressmeddelande 10 mars 2004: Paulsson Frenckner blir Handelshögskolans förste jubeldoktor';
- ↑ Nekrolog i Dagens Nyheter, den 17 februari 2006, s. A23
- ↑ [19] www.fek.su.se/inst/historia, 'Stockholm University School of Business, Historia'
- ↑ [20] ibid.
- ↑ [21] www.blackwellpublishing.com/journal, 'the Economic Journal, published on behalf of the Royal Economic Society'
- ↑ [22] www.nobelprize.org, 'The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974'
- ↑ [23] www.nobelprize.org, 'The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1977'
- ↑ [24] www.sseriga.edu.lv, 'Stockholm School of Economics in Riga, Rigas Ekonomikas Augstskola'
- ↑ [25] www.sserussia.org, 'Stockholm School of Economics in Russia, Стокгольмская школа экономики в России'
- ↑ [26] www.ndh.se, 'Handelshögskolan startar nytt kandidatprogram med detaljhandelsinriktning '
Referenser
- Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
- www.nobelprize.org
- Stockholmskällan
- Sveriges Riksdag, Svensk författningssamling
- Dagens Nyheter, avancerad artikelsökning
