Handelshögskolan i Stockholm

Från Rilpedia

(Omdirigerad från HHS)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Handelshögskolan i Stockholm (HHS)
[[Fil:Fil:Handelshögskolan i Stockholm logotype.gif|240px|]]
Engelskt namn Stockholm School of Economics (SSE)
Latinskt namn officiell form saknas
Motto Att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet
Grundad 1909
Ägandeform Privat
Rektor Professor Lars Bergman
Plats Stockholm, Sverige
Antal studerande 1 900
Antal doktorander 160
Antal lärare ca 35 professorer samt 120 docenter, doktorer och adjungerande professorer
Medlemskap CEMS, APSIA, EFMD, EIASM, PIM
Webbplats www.hhs.se

Handelshögskolan i Stockholm eller Stockholm School of Economics (SSE), grundades 1909 i Stockholm på initiativ av det svenska näringslivet, och är därmed Sveriges äldsta handelshögskola.

Handelshögskolan i Stockholm är en privat högskola som till 90% finansieras via privata medel (resterande 10% av staten). Omkring 1 900 studenter läser samtidigt på Handelshögskolans utbildningsprogram (IFL ej medräknad).

Skolans huvudbyggnad ligger vid Sveavägen 65, i Vasastan i Stockholm. Huvudbyggnaden är ritad av arkitekt Ivar Tengbom och uppförd 1925. Förebild var ett italienskt renässanspalats.

Innehåll

Grundutbildning

Huvudbyggnaden på Sveavägen 65. I kupolen och på burspråkets andra våning, ligger HHS bibliotek. På bottenvåningen innanför burspråket, ligger den stora föreläsningssalen. I rotundan, på källarvåningen under burspråket, planerar studentkåren att bygga en ny pub.

Kandidat- och masterprogram i Stockholm och Riga

Programutbudet på Handelshögskolan bestod fram till sommaren 2007 av en 4-årig civilekonomutbildning. Från och med det akademiska året 2007-2008 har utbildningen, som en del av den så kallade Bologna-processen, anpassats till den europeiska utbildningsstrukturen och består nu av två kandidatprogram (3 år):

  • HHS Ekonomie kandidatprogram, Stockholm (180 hp)
  • HHS Ekonomie kandidatprogram, Riga (180 hp)

och två masterprogram (2 år):

  • SSE Master of Science in Business and Economics (120 hp)
  • SSE Master of Science in General Management (120 hp)

Kandidatprogrammen i Stockholm ges på svenska under de två första åren och på engelska under det tredje och avslutande året. Kandidatutbildningen i Riga, liksom masterprogrammen både i Sverige och Riga, ges helt på engelska.

Kandidatprogram i Norrtälje

I Norrtälje består programutbudet av ett 3-årigt kandidatprogram:

  • HHS Ekonomie kandidatprogram (detaljhandel), Norrtälje (180 hp)

I mars 2008, beslutade Handelshögskolans direktion att högskolan vid höstterminen samma år, ska starta ett nytt 3-årigt ekonomie kandidatprogram med detaljhandelsinriktning i Norrtälje. Programmet, under namnet "Nordiska Detaljhandelshögskolan", lokaliseras till det för ändamålet nyanlagda "Campus Roslagen" i Norrtälje och har plats för 60 studenter. Utbildningen finansieras av Stiftelsen Nordiska Detaljhandelshögskolan med flera av Sveriges mest framgångsrika och inflytelserika aktörer inom detaljhandeln bakom sig. Även branschorganisationen Svensk Handel stöttar utbildningen. [1]

Inträdeskrav

Handelshögskolan är en av de högre utbildningsinstitutioner i Sverige med högst antagningspoäng. För att bli antagen till högskolans kandidatprogram i ekonomi i Stockholm har det under de senaste årens antagnginsomgångar krävts ett betygssnitt på 20,0 enligt den nya gymnasieordningen, dvs högsta betyg i alla ämnen.

Forskarutbildning, forskning och annan högre utbildning

Bankdirektören Knut Agathon Wallenberg (1853–1938), donerade 1903 en stor summa pengar för grundandet av en handelshögskola i Stockholm. Fotografi från cirka 1915.

Handelshögskolan har disputerat ekonomie doktorer sedan 1946 då Folke Kristensson (senare professor vid högskolan) disputerade på avhandlingen "Studier i de svenska textila industriernas struktur". Opponent var Professor Gerhard Törnqvist.

Doktorsgraden byttes mot doktorsexamen 1970. Senare införde Handelshögskolan även filosofie och juris doktorsexamen.

Cirka 500 personer disputerade vid Handelshögskolan mellan åren 1946 och 2008. Forskarutbildningen bedrivs inom tre huvudprogram:

SSE Phd in Business Administration, företagsekonomi

SSE PhD in Economics, nationalekonomi

SSE PhD in Finance, finansiell ekonomi


Skolan driver även vidareutbildning för chefer och ledare inom affärsutveckling, ledarskap och ekonomisk styrning, genom en rad öppna program, Executive MBA, SSE MBA samt företagsinterna program.

Institutioner

Undervisningen bedrivs av sex institutioner:

  • Institutionen för företagande och ledning
  • Institutionen för redovisning och finansiering
  • Institutionen för marknadsföring och strategi
  • Institutionen för nationalekonomi
  • Institutionen för finansiell ekonomi
  • Institutionen för ekonomisk statistik och beslutsstöd

Därtill sker undervisning i regi av Centrum för moderna språk

Forskningen organiseras i tre institutioner:

  • EFI - Ekonomiska Forskningsinstitutet, som i sin tur är organiserad i ett stort antal undersektioner
  • IIB - The Institute of International Business
  • CERC - China Economic Research Center at the Stockholm School of Economics
Föreläsningssal på HHS vid Brunkebergstorg 2, år 1911

Vidare organiserar Handelshögskolan SSE Business Lab som är ett centrum för utveckling och kommersialisering av affärsidéer

Handelshögskolan är även tillsammans med andra lärosäten eller andra intressenter en av huvudmännen i följande forskningsinstitutioner:

Student- och alumniföreningar

Studentkår

Huvudartikel: Handelshögskolans i Stockholm studentkår

Handelshögskolan är känd för att ha en mycket aktiv studentkår, Handelshögskolans i Stockholm studentkår (HHSS). Souterrängvåningen i huvudbyggnaden vid Sveavägen 65, liksom dito i skolans byggnader vid Saltmätargatan och Holländargatan, används som kårlokaler.

Läsesal på HHS vid Brunkebergstorg 2, år 1911. Eli Heckscher längst bak framför kartan, Lars Ture Bohlin böjd över en bok vid högra bordet

Kamratförening

Huvudartikel: Handelshögskolans i Stockholm kamratförening

Skolans alumner organiseras genom Handelshögskolans i Stockholm kamratförening (HHSK). Medlemskap i föreningen är frivilligt och öppet för alla med civilekonom-, kandidat- och/eller masterexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Föreningen fungerar som ett viktigt socialt nätverk för högskolans alumner. Den organiserar månatliga sammankomster för sina medlemmar och ger ut tidskriften Alumni[2]. Ordförande är Carl-Viggo Östlund[3].

Ackrediteringar

Handelshögskolan i Stockholm har ett högt anseende både inom och utanför Sveriges gränser. 1999 blev Handelshögskolan första högskola i Sverige som fullt ackrediterades av European Quality Improvement System (EQUIS).

Handelshögskolan är Sveriges representant i Community of European Management Schools (CEMS). Endast en högskola per land ingår i detta samarbete, där de sjutton ledande handelshögskolorna i Europa och närmare femtio multinationella företag ingår.

Som enda nordiska högskola är Handelshögskolan i Stockholm medlem i International Consortium for Executive Development Research (ICEDR)[4], som är en sammanslutning av världens 25 främsta ekonomihögskolor (till exempel Harvard University, MIT, Wharton) och 40 av världens ledande företag (till exempel ABB, Deutsche Bank, Ericsson, Unilever).

Ledning

Handelshögskoleföreningen

Huvudartikel: Handelshögskoleföreningen
Samlingslokal på HHS vid Brunkebergstorg 2, år 1911

Bankdirektören Knut Agathon Wallenberg donerade 1903 en stor summa pengar för grundandet av en handelshögskola i Stockholm. Förslaget kom från affärsmän inom svenskt näringsliv. Handelshögskoleföreningen grundades 1906. Medlemmarna bestod av framstående affärsmän och företagsledare som tog aktiv del i utvecklingen av högskolan och påtagligt bidrog till finansieringen av densamma.

Handelshögskoleföreningen har sedan dess spelat en central roll för utvecklingen av Handelshögskolan i Stockholm till en av de främre handelshögskolorna i Europa. Föreningen, bestående av representanter för Handelshögskolans ägare, är högskolans högsta beslutande organ. Föreningens styrelse består av åtta ledamöter och en sekreterare. För närvarande är Jacob Wallenberg föreningens styrelseordförande, Carl-Johan Bonnier och Claes Dahlbäck vice ordföranden, samt Peggy Bruzelius skattmästare. Bland medlemmarna märks också Fredrik Lundberg, styrelseledamot.[5].

Direktion

Handelshögskolans direktion är högskolans högsta verkställande organ. Direktionen ska verkställa de beslut som fattats av Handelshögskoleföreningens styrelse, som representerar högskolans ägare. Direktionen består av högst nio ledamöter. Ledamöterna utses av Handelshögskolan i Stockholms intressenter; olika intressenter har rätt att utse olika många ledamöter. Sveriges regering har rätt att utse en ledamot för den tid som regeringen bestämmer, Handelshögskoleföreningens styrelse utser fyra ledamöter, Handelshögskolans rektor är garanterad en plats, Stockholms stad utser en ledamot, professorskollegiet en ledamot, Handelshögskolans studentkår en ledamot för den tid som kåren bestämmer[6]. Bland direktionens ordinarie ledamöter återfinns idag ordförande Erik Åsbrink (utsedd av regeringen), rektor Lars Bergman (ex officio, det vill säga utsedd på grund av sin position som högskolans rektor), vice ordförande Carl-Johan Bonnier (utsedd av Handelshögskoleföreningen) och Jacob Wallenberg (utsedd av Handelshögskoleföreningen)[7].

Historia

Huvudartikel: Handelshögskolans i Stockholm historia
Arkitekt Ivar Tengbom ritade Handelshögskolans huvudbyggnad vid Sveavägen 65. Tengbom är internationellt känd för Stockholms konserthus och stilen Swedish grace.

Sveriges första handelshögskola

Handelshögskolan i Stockholm, grundad 1909, är Sveriges äldsta handelshögskola och en av de äldsta handelshögskolorna i världen[8] (samma år grundades även Svenska handelshögskolan i Helsingfors). Sveriges andra handelshögskola, Handelshögskolan i Göteborg, grundades inte förrän 1923.

Byggnaden

Huvudartikel: Handelshögskolans i Stockholm byggnader

Högskolan låg ursprungligen vid Brunkebergstorg 2 (fastigheten Skansen 20)[9], där lokaler hyrdes i ett hus känt som Brunkebergs hotell (den ursprungliga byggnaden är riven och på samma plats ligger idag byggnaden för Sveriges Riksbank).[10]

Med tiden ökade antalet studenter och utrymmet vid Brunkebergstorg räckte inte till. Beslut fattades om att en ny, mer ändamålsenlig byggnad skulle uppföras för skolan vid Sveavägen 65 (fastigheten Sandgropen 7)[11], efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Byggnaden var färdigställd 1925 och året därpå flyttade verksamheten in i de nya lokalerna.

Huvudbyggnaden vid Sveavägen har under efterkrigstiden byggts ut med en ny flygel för administration och forskning, samt med tre underjordiska eller delvis underjordiska föreläsningssalar. Detta har lett till att byggnaden numera har en sluten innergård. Skolan har också kunnat expandera genom anskaffandet av flera fastigheter vid Holländargatan (tidigare tillhörande Stockholms högskola) och på Lidingö. Planer har tidigare även funnits på inköp av Stockholms högskolas tidigare huvudbyggnad vid Kungstensgatan 45.

Under året 2008 kommer skolan att expandera, genom att en syster-institution, kallad Nordiska Detaljhandelshögskolan, etableras på det för ändamålet nyanlagda "Campus Roslagen" i Norrtälje.

Civilekonomexamen

Eli Heckscher, Sveriges första professor i ekonomisk historia (HHS 1929–1945), sägs vara ansvarig för att ekonomisk historia numera är ett självständigt ämne vid svenska högskolor

I början av 1900-talet introducerade HHS termen "civilekonom" för den examen högskolan erbjöd. Titeln etablerades i näringslivet och började senare användas också för personer som inte studerat vid Handelshögskolan, men hade en akademisk utbildning inom det ekonomiska området. HHS var fram till 2006 det enda lärosätet som hade formell rätt att utfärda denna examen genom ett unikt avtal med Utbildningsdepartementet.

År 2006 övergick skolan, i enlighet med EU:s Bologna-process, till ett nytt system med ett 3-årigt kandidatprogram och ett 2-årigt masterprogram. En drivande kraft bakom skolans anpassning till Bologna-processen, var Erik Åsbrink, tidigare student vid skolan och ordförande i Handelshögskolans direktion. Bologna-processen syftar till att minska skillnaderna i utbildningssystemen mellan EU:s medlemsstater, för att underlätta utbyte och jämförelse dem emellan.

Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet

Företagsekonomiska institutionens vid Stockholms Universitet historia, började i slutet av 1950-talet, som en filial till Handelshögskolan i Stockholm. Undervisningen skedde från början genom att Handelshögskolan upplät ett tiotal platser för intresserade studenter vid Stockholms högskola. Antalet ökades dock omedelbart till 20 på grund av stort intresse från studenternas sida. Timanställd personal från Handelshögskolan ansvarade för undervisningen från början av 1958. Den drivande kraften bakom den Företagsekonomiska institutionens utveckling under denna tid, var T. Paulsson Frenckner, professor vid Handelshögskolan. Institutionens första egna professur tillkom 1964. I Stockholms universitets minnesskrift från 1967, står följande att läsa om Paulsson Frenckner:

"Under de nära åtta år som dessförinnan förflöt sedan företagsekonomin introducerades som läroämne vid Stockholms högskola/universitet föll större delen av organisationsarbetet och hela ansvaret för undervisningen och examinationen på professorn vid Handelshögskolan T. Paulsson Frenckner, som av intresse för saken tagit på sig denna börda. Universitetet hyser stor tacksamhet mot honom för denna insats". [12]

1960 gavs Stockholms högskola universitets rang och bytte namn till Stockholms universitet. 1962 uppgraderades Företagsekonomiska till att bli en egen institution vid Stockholms universitet. 1970 invigdes universitetets nya huvudbyggnad Södra husen på campus Frescati, och Företagsekonomiska kunde flytta dit från sina tidigare alltför små lokaler i Stockholms innerstad. Institutionen har sedan 1970-talet expanderat kraftigt och är idag Norra Europas största utbildningsinstitution med ca 4 000 studenter, dvs kvantitativt sett större än sin grundare, Handelshögskolan.

Stockholmsskolan

Gunnar Myrdal delade Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 med Friedrich von Hayek.

Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, två professorer i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, var drivande bakom Stockholmsskolan, en grupp nationalekonomer influerade av den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes. Även nationalekonomen Dag Hammarskjöld (FN:s generalsekreterare 1953-1961, Nobels fredspris postumt 1961) var verksam inom gruppen. Namnet Stockholmsskolan lanserdes av Bertil Ohlin i artikeln "Some notes on the Stockholm theory of savings and investment" i Economic Journal 1937. Detta skedde i direkt respons på att Keynes publicerat sitt magnum opus "The General Theory of Employment, Interest and Money" (svenska: 'den allmänna teorin om anställningsgrad, räntor och pengar') året innan, och hade till syfte att väcka världens uppmärksamhet på de svenska forskningsresultaten inom ämnet.

Stockholmsskolan kom att utöva ett avgörande inflytande på den ekonomiska politiken i efterkrigstidens Sverige, inte minst genom att Ohlin var ordförande i det största oppositionspartiet i riksdagen, folkpartiet, under åren 1944-1967 och att Myrdal hade flera höga poster inom den socialdemokratiska administrationen, bland annat handelsminister (1945-1947). Myrdal skrev också ett flertal böcker, bland annat Kris i befolkningsfrågan och Politiskt manifest om världsfattigdomen, vilka lämnade avgörande bidrag till socialdemokratisk teoribildning, inte bara i Sverige utan i hela världen. Ohlin och Myrdal utvecklade den teoretiska basen för den moderna svenska välfärdsstaten. Till minnet av skolans femtioårsdag, hölls en internationell konferens i Stockholm 1987. Föreläsningarna gavs av professor Lars Jonung ut i bokform, "The Stockholm School of Economics revisited" (Cambridge 1991) (Notera att Stockholmsskolans namn på engelska, kan skrivas the Stockholm School of Economics, identiskt med Handelshögskolans engelska dito).

Stockholmsskolan har likheter med dagens tankesmedjor, t ex Brookings Institution och RAND Corporation i USA samt Agora och Timbro i Sverige, men skiljer sig också från dem på avgörande punkter. Skolan var en lös sammanslutning av framstående professorer och intellektuella med liknande, men inte identiska, politiska uppfattningar, och saknade fast organisation. Stockholmsskolan kom att få stort inflytande på Sveriges och även andra länders ekonomiska politik under efterkrigstiden.

Förutom sitt avgörande bidrag till Stockholmsskolan, lämnade professor Gunnar Myrdal också avgörande bidrag till en annan viktig tankesmedja i efterkrigstidens Sverige, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) (engelska: Stockholms internationella fredsforskningsinstitut), ett internationellt forskningsintitut med bas i Stockholm, inrättat 1966. Myrdal grundade detta institut och var dess första ordförande.

Ekonomipristagare

Bertil Ohlin tilldelades 1977 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (delat med James Meade). Hans viktigaste bidrag är det så kallade Heckscher-Ohlin-teoremet.

I samband med Sveriges Riksbanks 300-årsjubileum 1968, gjorde banken en större donation till Nobelstiftelsen, för att bekosta ett pris i ekonomi. Samma år instiftades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, det delades ut första gången 1969.

Ekonomipriset är således i teknisk mening inte ett nobelpris, eftersom det inte förekom i Alfred Nobels testamente, men hanteras i övrigt precis som nobelprisen. Prisutdelningen hanteras av Nobelstiftelsen, pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien, prissumman är densamma som för nobelprisen och priset överlämnas av Kungen vid samma ceremoni i Stockholms Konserthus som de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm.

Efter Riksbankens donation, har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterligare donationer för inrättande av nya priser. Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått en nobelprisliknande status, samtidigt som dörren stängts för andra ämnesområden, har lett till kritik mot ekonomiprisets existens, liksom dess inriktning. Några av de flitigaste kritikerna har varit vissa av Alfred Nobels släktingar, bl a Peter Nobel. Alfred Nobels testamente tillerkände dock aldrig hans släktingar någon roll i förvaltningen av priset.

Vid två tillfällen har professorer vid Handelshögskolan i Stockholm tilldelats ekonomipriset. 1974 tilldelades Gunnar Myrdal, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan 1933-1947 och professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1960-1967, tillsammans med sin ideologiska motståndare, den österrikisk-brittiske nationalekonomen Friedrich von Hayek, priset "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt deras inträngande analys av det ömsesidiga beroendet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden"[13] .

1977 tilldelades Bertil Ohlin, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1929–1965, tillsammans med James Meade, professor vid London School of Economics (1947-1957) och Cambridge University (1957-67), från Storbritannien, priset "för deras banbrytande arbeten inom teorin för internationell handel och internationella kapitalrörelser".[14]

Emblem

På Handelshögskolans emblem återges Tre kronor, hämtat från Sveriges vapen, lagda ovanpå den grekiska guden Hermes häroldsstav, Kaducén (bevingad och med två tvinnade ormar formade som en dubbelhelix). Ovanpå häroldsstaven sitter Hermes hjälmliknande hatt. Hermes var i den grekiska mytologin köpmännens, men också spelarnas och tjuvarnas gud. "Hermes" är idag namnet på en tidning som utges av Handelshögskolans i Stockholm studentkår (HHSS).

Rektorer, professorer, lektorer, alumner och föredragshållare

Alexander Bard, grundare av Army of Lovers och BWO
Karin Pilsäter, riksdagsledamot folkpartiet.
Mikael Odenberg, moderat riksdagsledamot, försvarsminister 2006–2007 under Fredrik Reinfeldt
Max Tegmark, professor i astronomi vid Massachusetts Institute of Technology, Boston, USA
Kristian Luuk på generalrepetionen för Melodifestivalen 2008
Akihito, kejsare av Japan, höll tal vid HHS i samband med det första japanska statsbesöket i Sverige någonsin, år 2000

Rektorer

Huvudartikel: Lista över rektorer för Handelshögskolan i Stockholm

Kända alumner

Huvudartikel: Lista över alumner från Handelshögskolan i Stockholm

Kända personer verksamma vid Handelshögskolan

Huvudartikel: Lista över professorer vid Handelshögskolan i Stockholm

Kända föredragshållare vid Handelshögskolan

I samband med statsbesök och att framstående politiker besöker ett annat land, är det sed att de även håller ett föredrag vid ett ledande universitet eller högskola med inriktning mot politik eller ekonomi, för att i en akademisk miljö få utveckla sin syn på politik och för att få inspirera nästa generation. Gästande utländska dignitärer i London, Storbritannien, brukar således hålla föredrag vid LSE och i Paris, Frankrike, vid Sciences Po (Institut d'Etudes Politiques de Paris). I Stockholm, är det Handelshögskolan som spelar denna roll. Även ett flertal framstående företagsledare och industrialister har genom årens lopp bjudits in till att hålla föredrag på skolan. Bland dessa statsmän och företagsledare märks:

  • Akihito, kejsare av Japan, besökte HHS år 2000, i samband med det första japanska statsbesöket någonsin i Sverige
  • Peter Wallenberg, ledande person inom Wallenbergsfären, föredrag vid HHS i samband med att han utnämndes till hedersdoktor i ekonomi vid skolan

Se även

Noter

  1. ↑ [1] www.ndh.se, 'Handelshögskolan startar nytt kandidatprogram med detaljhandelsinriktning', 2008-03-03
  2. ↑ [2] www.hhsalumniassociation.se/alumni.asp, tidskriften Alumni
  3. ↑ [3] www.hhsalumniassociation.se, 'Handelshögskolans i Stockholm kamratförening'
  4. ↑ [4] www.icedr.org, 'ICEDR:s medlemslista'
  5. ↑ [5] www.hhs.se, 'Handelshögskoleföreningens organisation och ledamöter'
  6. ↑ [6] www.hhs.se/Organization, 'Grundstadgar för Handelshögskolan i Stockholm'
  7. ↑ [7] www.hhs.se/Organization, 'Direktion'
  8. ↑ [8] www.publications.uu.se, 'Publications from Uppsala University, Engfeldt och Lundström, Varumärket Handelshögskolan, s. 15'
  9. ↑ [9] www.stockholmskallan.se, 'fastigheten Skansen 20',
  10. ↑ [10] www.hhs.se, 'Handelshögskolans historia',
  11. ↑ [11] www.stockholmskallan.se, 'fastigheten Sandgropen 7',
  12. ↑ [12] www.fek.su.se, 'Företagsekonomiska institutionens historia',
  13. ↑ [13] www.nobelprize.org, 'The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974'
  14. ↑ [14] www.nobelprize.org, 'The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1977'
  15. ↑ [15] www.iie.com/staff, Peterson Institute for International Economics

Referenser

Externa länkar


Högre utbildning i Stockholm

Beckmans Designhögskola | Danshögskolan | Dramatiska Institutet | Ersta Sköndal högskola | Försvarshögskolan | Gymnastik- och idrottshögskolan | Handelshögskolan | Karolinska institutet | Konstfack | Kungliga Musikhögskolan | Kungliga Konsthögskolan | Kungliga Tekniska högskolan | Lärarhögskolan | Operahögskolan | Röda Korsets högskola | Stockholms universitet | Södertörns högskola | Teaterhögskolan | Teologiska Högskolan
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Handelsh%C3%B6gskolan_i_Stockholm"
Personliga verktyg