Bolognaprocessen
Från Rilpedia
Bolognaprocessen är namnet på ett samarbete mellan 46 europeiska länder om utbildningen på högskolenivå. Samarbetet syftar till att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde.[1] Målet är att 2010 ha skapat ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA), där akademiska examina och utbildningskvalitet blir jämförbara på ett tydligare sätt än tidigare. Fem viktiga möten har genomförts: Bologna 1999, Prag 2001, Berlin 2003, Bergen 2005 och London 2007. Utbildningsministrarnas nästa möte kommer att hållas i Leuven 2009.
Innehåll |
Ramverk
En av de allra viktigaste delarna av Bolognaprocessen är den överenskommelse som gjorts om att dela upp högre utbildning i så kallade cykler. Bolognadeklarationen talade i 1999 om undergraduate och graduate. Den första cykeln skulle ta minst tre år, och ge tillgång till den andra cykeln. Examen efter den första cykeln skulle också vara relevant som kvalifikation för arbetsmarknaden. Den andra cykeln skulle leda till magister- eller doktorsexamen.[2] I Sverige heter den första cykeln grundnivå och den andra avancerad nivå.
Längre in i Bolognaprocessen finns det en utveckling till en modell med en tredje cykel för forskarutbildning.
I Bergendeklarationen (2005) antog ministrerna en definition av de första två cyklerna i termer av specificerade lärandemål (learning outcomes) och ECTS-poäng. Den första cykeln ska typiskt kräva 180 till 240 ECTS-poäng, alltså nominellt tre till fyra års studier. För den andra cykeln krävs typiskt 90 till 120 ECTS-poäng, varav minst 60 poäng (ett år) på den andra cykelns nivå. Doktorsnivå är inte specificerad i poäng.[3]
Bolognaprocessen i Sverige
I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007 i samband med den så kallade högskolereformen 2007, då den nya högskoleförordningen trädde i kraft.
Den 1 juli 2007 infördes också ett nytt poängsystem som i hög grad överensstämmer med poängsystemet inom ECTS. En heltidsstudent läser 60 högskolepoäng per år, dvs 60 ECTS, istället för 40 poäng i det gamla systemet; det gamla antalet poäng multipliceras alltså med 1,5.
I Sverige kallas första cykeln grundnivå, andra cykeln avancerad nivå, och tredje cykeln forskarnivå.
Följande generella examina kommer att finnas i Sverige:
- På grundnivå: Högskoleexamen och kandidatexamen, som skall omfatta två respektive tre års heltidsstudier.
- På avancerad nivå: Magisterexamen ett år, samt en ny tvåårig examen kallad masterexamen.
- På forskarnivå: Licentiatexamen efter motsvarande två års heltidsstudier, och doktorsexamen efter fyra år.
|
Vid sidan av de generella examina finns även drygt 40 yrkesexamina.
Flera examina förlängdes: Högskoleingenjörsexamen utökades från två till tre års studier. Civilingenjörs-, arkitekt- och sjukhusfysikerexamen förlängdes med en termin till att totalt omfatta fem års studier.
Dessutom inrättades civilekonomexamen som en fyraårig yrkesexamen, och Juris kandidatexamen bytte namn till juristexamen. Dessa yrkesexamina erhålles vanligen efter långa utbildningsprogram som innefattar studier både på grundnivå och avancerad nivå. Yrkesexamina etappindelas dock inte formellt. Det krävs alltså inte att studenten tar ut en examen på grundnivå innan studier på avancerad nivå påbörjas, men det kan vara möjligt att erhålla en kandidat- eller högskoleingenjörsexamen efter tre års studier på dessa utbildninsprogram.
En ny examenskategori infördes som benämns konstnärliga examina. Följande konstnärliga examina finns i Sverige:
- Konstnärlig högskoleexamen
- Konstnärlig kandidatexamen
- Konstnärlig magisterexamen
- Konstnärlig masterexamen
Vissa tidigare yrkesexamina ersätts av ovanstående generella examina.
Studenter som tidigare har antagits till utbildningsprogram som ger en gammal examen, men inte har avslutat utbildningen före den 1 juli 2007, kommer ändå att kunna ta ut den gamla examen fram till 2015.
Kursinnehåll som ingår i en utbildning ska uppfylla dels de lärandemål (eng. learning outcomes) som specificeras i högskoleförordningen för den aktuella examen, dels de eventuella lärandemål som lärosätet har specificerat för respektive examen, ämnesområde och inriktning. Lärosätet måste enligt högskoleförordningen upprätta en kursplan med konkreta och mätbara lärandemål för vad studenten ska kunna vid godkänd kurs, och en examensförordning med lärandemål för vad studenten ska kunna vid erhållen examen.
Kritik mot Bolognaprocessen
Kritik har riktats mot Bolognaprocessen, bl.a. mot att den baseras på den anglosaxiska etappmodellen, framförallt i andra europeiska länder än Sverige. Ett nätverk har bildats på europeisk nivå för att bekämpa den, 2800 universitetslärare i Spanien har skrivit under ett manifest emot konkurrenssättningen, i Tyskland har runt 350 akademiker protesterat [källa behövs].
I Sverige har kritik framförts av bl.a. Vänsterns studentförbund som menar att Bolognaprocessen ytterst syftar till att låta marknaden och arbetsgivare i Europa få bestämma hur universiteten ska utvecklas. Kritik har också framförts av lärarförbundet mot Bolognaprocessen, med tanke på att lärarna mot de yngre åldrarna då bara får en utbildning som består av grundläggande behörighet. Då leder detta till att den kategorin lärare inte får forska på sin egen verksamhet, vilket man tror kan leda till att de kommer få sämre status ute i samhället som yrkeskår.
Se även
Fotnoter
- ↑ ”Bolognaprocessen”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/9267.
- ↑ The European Ministers of Education Convened in Bologna on the 19th of June 1999. ”Joint Declaration”. Åbo Akademi. http://www.abo.fi/fa/stuby/bologna/bologna.htm.
- ↑ Ministermötet (20 maj 2005). ”The framework of qualifications for the European Higher Education Area”. Utdannings- og forskningsdepartementet. http://www.bologna-bergen2005.no/EN/BASIC/050520_Framework_qualifications.pdf.
Denna skol-, lärosätes- eller akademirelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
