Chile

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Chilensk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se chili för kryddväxterna.

República de Chile
Chiles flagga
Chiles statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Por la razón o la fuerza
(Spanska: Genom förnuft eller styrka)
Nationalsång: 'Himno Nacional'
Chiles läge
Huvudstad Santiago de Chile
33° 27′ S, 70° 40′ V
Största stad Santiago de Chile
Officiellt språk spanska
Statsskick
President

Regeringschef
republik
Michelle Bachelet

Michelle Bachelet
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Spanien
18 september 1810
12 februari 1818
Yta
 • Totalt
 • Vatten

755 839¹ km² (37:e)
1,07%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

16 284 741 (60:e)
21,1 inv/km² (154:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2005)
$193 213 miljoner (46:a)
$14 109
Valuta chilensk peso (CLP)
Tidszon UTC-4
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Ojos del Salado
6 879 m ö.h.
Lago de Llanquihue
860 km²
Loa (flod)
440 km
Nationaldag 18 september
Landskod CL, CHL
Landsnummer 56
¹Chile gör anspråk på 1 250 000 km² av Antarktis.

Chile (spanska: República de Chile, officiellt Republiken Chile) är ett land i Sydamerika, beläget mellan Stilla havet och Anderna. Landet gränsar till Peru i norr, Bolivia i nordost samt Argentina i öster och söder om Drakes sund. Även ögrupperna i Stilla Havet, som Desventuradasöarna, Juan Fernandezöarna, Sala y Gómezön och Påskön, tillhör Chile, ett område som är totalt 755 839 km².

Chile gör anspråk på en del av Antarktis kallad Territorio Chileno Antártico med en area på 1 250 000 km². Landets största stad är Santiago de Chile, som också är huvudstad. Chilenare är vanligtvis en benämning på medborgare i Chile.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Chiles historia

Sedan 6 000 år tillbaka har aymarakulturen funnits i norra delen av Chile. Andra ursprungsfolk var Chango och Atacameño också i norr. Mellan Mapochofloden och Maulefloderna bodde picunchefolket. Längre ner vid Toltenfloden bodde mapuchefolket i hela södra Chile.

På ön Chiloe bodde huillichefolket och Chonos, Qawasqar, Yamana, Aonekenk, Selknam var några som fanns på Eldslandet. Av de cirka 17 ursprungsfolk som fanns i Chile har 11 försvunnit. De som har överlevt är mapuches, aymaras, quechuas, rapa nuis, huilliches och pehuenches.

Kolonialperioden

1520 var Ferdinand Magellan den förste europé som utforskade Chile, den del som idag är uppkallad efter honom Magellans sund.

Men inte förrän inkaimperiet besegrats nådde spanjorerna Chile 1535. Diego de Almagro var den förste som skickades för att utforska landet men utan att finna "något".

Bara Pedro de Valdivia skulle komma och försöka igen och erövra Chile. Den 12 februari 1541 grundade Valdivia Santiago de Nueva Extremadura. Spanjoren Pedro de Valdivia annekterade landet åt Kastilien, det vill säga spanska kronan år 1541. Efter att ha korsat floden Bío-Bío mot söder mötte han oväntat motstånd från lokalbefolkningen, mapuchefolket, vilket ledde till Araucokriget.

Han lyckades grunda flera städer och befästningar i södra Chile men stupade år 1553 efter slaget vid Tucapel där mapuchfolkets ledare Lautaro dödade honom. Mapuche-indianerna var de enda i hela Amerika som inte blev besegrade av spanjorerna.

Vid sekelskiftet utbröt ett allmänt uppror från ursprungsbefolkningen vilket slutade med att alla städer i Chile söder om Bío-Bíofloden ödelades. Bara staden Valdivia omgrundades med starka befästningar. Chile hade vid den tiden blivit besvärande för myndigheterna i Peru, som ansvarade för Chile inför kungen. Chile var länge en av de fattigaste kolonierna i Amerika.

Självständigheten

Tidig historia

År 1810 påbörjades självständighetsprocessen i Chile efter att landet hade varit en spansk koloni. Efter slaget vid Chacabuco den 12 februari 1817 med Bernardo O'Higgins och José de San Martín kunde Chile ett år senare bli officiellt självständigt.

Bernardo O'Higgins blev Chiles förste politiske ledare (Director Supremo) och regerade mellan 1818-1822. Detta blev startpunkten på en stolt demokrati-tradition, som endast avbröts under anarkin på 1830- och 1930-talen.

Chile var också i krig mot Peru och Bolivia från 1879 till 1884, Stillahavskrigen (Guerra del Pacifico eller War of the Pacific). Chile vann kriget och kunde utöka sitt territorium med nästan en tredjedel. Bolivia blev utan kust och Peru förlorade tre provinser (en av dessa återgick till Peru på 1920-talet).

Efter det kriget tog konflikten Araucokriget slut 1881. Det hade då varat i 300 år. Påskön blev chilensk 1888.

1958 valdes den oberoende högerkandidaten Jorge Alessandri med 31,6%. Kort därefter ställdes denne inför det kaos som orsakats av jordbävningen 1960, den kraftigaste som noterats i historien, vilket dock inte hindrade förverkligandet av fotbolls-VM 1962. Högern fruktade en seger för Unidad Popular, därför stödde man kristdemokraten Eduardo Frei Montalva, som 1964 valdes till president. Trots två reformförsök, frihetsrevolution genom jordreformer och chileniseringen (nationaliseringen) av kopparn i slutet av hans mandattid, uppstod politiska spänningar, som ledde till en serie av sammandrabbningar. Den politiska oron fortsatte att stiga.

Chile under Allende

1970 blev marxisten Salvador Allende med 36,6% av rösterna Chiles president. Allende kandiderade för en koalition av vänsterpartier, Unidad Popular. Han presenterade ett demokratiskt socialistiskt program som bland annat syftade till att socialisera en del större industrier såsom koppargruvor samt satsningar på en offentlig sektor med sjukvård och utbildningsväsende. Att en marxist blivit vald till president i Chile uppskattades inte av USAs administration som hade politiska intressen i Latinamerika och stödde högern.[källa behövs] Dessutom ägdes en del av Chiles koppargruvor av amerikanska bolag.

Allende initierade omfattande reformer, med kraftig höjning av arbetarnas löner och förstatligande av delar av industrin, bankerna och koppargruvorna. Spontana jord- och fabriksockupationer skrämde många. 1972 försämrades ekonomin väsentligt, på grund av en långt driven fördelningspolitik, tillsammans med hamstring, sabotage och uteblivna investeringar, liksom att USA blockerade internationella krediter till Chile och stödde den extrema högern.[1] 1973 ökade Unidad Popular sitt väljarstöd och fick 43% av rösterna till parlamentet. Inflationen nådde 150 % år 1973.[2]

Regeringen försökte på olika sätt inskränka oberoende massmedia och övriga institutioner.[källa behövs] Dessutom lät man militanta grupper som MIR ostraffat ockupera jordegendomar[3], men Allende hade aldrig full kontroll över sina egna anhängare och medarbetare.[4] Till slut blev läget ohållbart. Parlamentet, där Nationella partiet (Partido Nacional) och Kristdemokraterna samarbetade och hade en majoritet av platserna, antog den 22 augusti med 81 röster mot 47 en resolution som förklarade Allenderegimen olaglig. Man räknade upp en lång rad anklagelser, bl.a. nonchalerande av författningsenliga uppgifter, oauktoriserade rättsliga avgöranden och domar, angrepp på yttrandefriheten, olagligt konfiskerande av jordegendomar och industrier, olagliga arresteringar, tortyr och främjande av beväpnade ligor.[källa behövs]

Resolutionen uppmanade ministrar, militärer och poliser att ta sitt ansvar och återställa ordningen och rätten. Allende svarade med att jämföra parlamentet med en cirkus, men noterade också att resolutionen innebar en uppmaning till militärkupp.

Chile under Pinochet

Den 11 september 1973 genomfördes en militärkupp ledd av generalen Augusto Pinochet med CIA:s stöd.[källa behövs] Allende, som befann sig i det stormade presidentpalatset, dog samma dag. Dödsorsaken är inte helt fastställd. De flesta av de verksamma inom vänstern avrättades.[källa behövs]

En militärdiktatur med Pinochet som ledare inrättades och alla organisationer som inte kunde kontrolleras av juntan, med undantag av kyrkan, förbjöds.[5] Att Pinochet inledningsvis stöddes av stora delar av medelklassen och många kristdemokrater kan förklaras med att de trodde att diktaturen var en övergående period som var nödvändig för att återställa status quo som det var före 1970. Men de upptäckte snart att militären som hade makten hade egna politiska mål och att ingen opposition tilläts.[6] Under de följande åren förföljdes oppositionen och man bröt mot mänskliga rättigheter. Det slutade med över 3 000 dödade, 35 000 torterade, hundratals spårlöst borta och cirka 200 000 i exil.[källa behövs] Under 80-talet lindrades situationen.

En del chilenska ekonomer som fått sin utbildning vid Chicagos universitet genom ett tidigare utbytesprogram kom att arbeta för Pinochets administration. Juntan förde en politik baserad på en öppen och avreglerad ekonomi, som gick stick i stäv mot Chiles tidigare utveckling. Det resulterade i en djup ekonomisk depression.[källa behövs] Arbetslösheten var över 20% och reallönen halverades.[källa behövs] Chiles ekonomi genomgick både perioder av hög tillväxt (1977-81 och 1984-90) och av akut depression (1982-83). Under 1980-talet förbättrades ekonomin och Chile var en av de mest framgångsrika länderna i Sydamerika.[7]

Chile hade länge haft ett spänt förhållande till Argentina och under Falklandskriget 1982 gav man ett passivt stöd till Storbritannien. Den tidigare flygvapenchefen Matthei har senare bekräftat att man hjälpte britterna med radar- och underrättelseverksamhet.[källa behövs]

Åter demokrati

Chiles konstitution antogs i en folkomröstning 1980 med 80 % av rösterna och trädde i kraft året därpå. Den stadgade att övergång till demokrati skulle ske genom en ny folkomröstning som skulle hållas inom åtta år, då juntans man skulle kandidera mot oppositionen i fria val. I denna omröstning, som hölls 5 oktober 1988 misslyckades Pinochet med att omväljas för en andra ämbetsperiod på åtta år, med siffrorna 44% mot 56%. Chilenarna valde en ny president och majoriteten av en tvåkammarkongress 14 december 1989. Kristdemokraten Patricio Aylwin, kandidat för en koalition av 17 partier kallad Concertación, fick en absolut majoritet av rösterna, 55%. President Aylwin tjänstgjorde under 1990 till 1994, som betraktas som en övergångsperiod.

1994 valdes Eduardo Frei Ruiz-Tagle till landets president. Hans regering kännetecknas av en ekonomisk framgång tack vare öppnandet av den chilenska marknaden för omvärlden, men i slutet av hans regering blir landet plågat av en ny kris. Samtidigt sker gripandet av Pinochet i London och det gör att de politiska skillnaderna mellan hans anhängare och motståndare återuppstår. Pinochet återvänder efter två års internering i den brittiska huvudstaden.

År 2000 valdes Ricardo Lagos, den tredje presidenten efter att demokratin återinförts. Anklagelser om korruption förvärrar situationen i början av hans mandat, men sedan blir han väldigt populär, på grund av landets ekonomiska återhämtning. Detta trots de omfattande klagomålen över arbetslöshet, brottslighet, hälsa och utbildning. Lagos uppnår nivåer av godkännande som uppnår 75% av befolkningen i samband med internationellt deltagande i säkerhetsrådet i FN och dess förkastande av invasionen av Irak och undertecknandet av frihandelsavtal med EU, USA och Sydkorea, bland annat.

I presidentvalet i Chile 2005-2006 segrade Michelle Bachelet med 53,5% av rösterna i andra valomgången. Hon blev därmed den första kvinnliga presidenten i landets historia.

Geografi och klimat

Chiles topografi

Chile är världens längsta och smalaste land, skulle man sträcka Chiles längd från nordligaste punkt till sydligaste, kan man jämföra det med sträckan Madrid - Moskva.

Chile sträcker sig mellan Anderna och Stilla havet som en 430 mil lång landremsa. Nordligaste stad är Arica, som ligger endast ett par kilometer från gränsen till Peru, medan staden Punta Arenas vid Magellans sund är den största staden i världen på så sydlig breddgrad.

Högsta berget är Ojos del Salado ("Saltsjö-ögonen") på 6 879 meter över havet. Längsta floden är Loa, cirka 44 mil lång.

Naturtillgångar: koppar, timmer, järnmalm, nitrater, molybden, vattenkraft, guld, silver, tenn .

Klimat och miljö

Klimatet i Chile är tempererat men varierar från kallt och fuktigt. Man kan dela Chile i fem olika zoner, i norr finns en ökenzon som tillhör jordens torraste, något söderut mellan städerna Copiapó och Illapel finns en halvöken.

I mellersta Chile finns de viktigaste städerna och den största delen av befolkningen. Intensivt jordbruk bedrivs här tack vare bördig jord, regniga vintrar och torra, heta somrar. Klimatet kan jämföras med Sydeuropas, med soliga somrar och nederbörd i vintertid.

Sydzonen mellan städerna Concepción och Puerto Montt lämpar sig för jordbruk, eftersom den är rik på sjöar.

Längre ner i söder finns stora sammanhängande skogsområden. Det långa avståndet mellan norr och söder med höjdskillnaderna inom landet gör att Chiles klimat växlar.

Det finns aktiva vulkaner och det förekommer allvarliga jordbävningar samt tsunamier.

Några av Chiles miljöproblem är luft- och vattenföroreningar samt en stor avverkning av skogen. Landet har skrivit under avtal om förbud mot kärnvapenprov och ratificerat Kyotoprotokollet.

Städer

Större städer, med folkmängd vid folkräkningen 2002

Administrativ indelning

Se även Chiles regioner

Chile är indelat i 13 regioner, som är indelade i provinser, som i sin tur är indelade i kommuner(ca 350).

NR Region Huvudstad Area Invånare
ChileRegions.png
I Tarapacá Iquique 58.698,1 km² 428.594
II Antofagasta Antofagasta 126.049,1 km² 493.984
III Atacama Copiapó 75.176,2 km² 254.336
IV Coquimbo La Serena 40.579,9 km² 603.210
V Valparaíso Valparaíso 16.396,1 km² 1.539.852
RM Region Metropolitana de Santiago Santiago 15.103,2 km² 6.061.185
VI Libertador General Bernardo O'Higgins Rancagua 16.387,0 km² 780.627
VII Maule Talca 30.296,1 km² 908.097
VIII Biobío Concepción 37.062,6 km² 1.861.562
IX La Araucanía Temuco 31.842,3 km² 869.535
X Los Lagos Puerto Montt 67.013,1 km² 1.073.135
XI Aisén del General Carlos Ibáñez del Campo Coihaique 109.648,1 km² 91.492

IXII Santiago Huvudstad

XII Magallanes y de la Antártica Chilena Punta Arenas 132.297,2 km² (1) 150.826


Coat of arms of Chile.svg Chiles regioner Flag of Chile.svg
Tarapacá | Antofagasta | Atacama | Coquimbo | Valparaiso | Santiago | O'Higgins | Maule | Bío-Bío | Araucania | Los Lagos | Aisén | Magallanes y Antártica

Statsskick

Chile är en konstitutionell republik, med en senat på 80 ledamöter och en andrakammare bestående av en ledamot per ca 5 kommuner.

Politik

Chile hade till skillnad från många andra länder i Sydamerika en lång demokratisk tradition innan militärdiktaturen, som varade i 17 år mellan 1973 och 1990.

Sedan 1990-talet har landet åter demokratiskt styre. Konstitutionen föreskriver delad makt mellan presidenten, som är den verkställande makten, senaten, 38 senatorer som väljs av folket för en mandattid på åtta år, och deputeradekammaren, 120 medlemmar, vars representanter väljs direkt genom allmänna val, och utgör den lagstiftande makten, samt domstolar ledda av Högsta Domstolen, som är en självständig institution för övervakning av rättvisan. HD utgör den tredje makten.

Polisväsende

Polisen i Chile är statlig. Det finns dels en kriminalpoliskår - Policía de Investigaciones de Chile (PICH) – dels en paramilitär ordningspoliskår – Carabineros de Chile - som administrativt lyder under försvarsdepartementet och operativt under inrikesministeriet.

Ekonomi

Chile har en marknadsinriktad ekonomi som karakteriseras av en stor utrikeshandel. De ekonomiska reformerna började redan under militärdiktaturens tid, men det var i början av 1990-talet som tillväxten steg. Mellan 1991 och 1997 var tillväxten i BNP i genomsnitt 8% årligen. Från 1998 halverades denna tillväxt, först beroende på minskade exportinkomster och 1999 beroende på en svår torka. Efter detta har det långsamt gått bättre igen, men även Chiles ekonomi varierar med världsekonomin. Chile har aktiva frihandelsavtal med bland annat Mercosur, EU, Kina och Sverige.

Arbetslösheten är dock hög (8%) med en IDH (levnadsstandard) som ligger i samma rankning som Spanien. Chile har 2006 valt Michelle Bachelet till landets första kvinnliga president och hon har i sin tur utsett kvinnor till hälften av alla ministerposter. Chile storsatsar på modernitet och infrastruktur. Ett exempel som berör Sverige är 1700 nya Volvobussar som ersätter de gamla kollektivtrafiksbussarna.

Michelle Bachelets första uppdrag blir att minska samhällsklyftorna. Utländska ekonomiexperter hade satt år 2010 som året då Chile blir ett utvecklat land, men det ser inte ut att kunna uppfyllas så länge man inte får bukt med fattigdomen, som ligger på 17% (2006). Chile har dock minskat fattigdomen med 50% sista 15 åren och är långt före alla andra latinamerikanska länder

Produktion

Landet producerar exempelvis vin, vindruvor, äpplen, vattenmeloner, avokado och övrig frukt, koppar, salpeter, invest, bioteknik, design, kemi och träprodukter.

Jordbruk

Chile har inte särskilt bra förutsättningar för jordbruk. Stora delar av landet utgörs av oländig bergsterräng, eller torra ökenområden. Det är främst i kustområdena som jordbruk bedrivs. Trots detta har jordbruket vuxit i omfattning och skördarna har ökat kraftigt, samtidigt som alltfler jorbruksprodukter blivit betydelsefulla. Chile har gått från att vara importör av livsmedel till att bli en viktig exportör.

Demografi

Religion

De flesta chilenare räknas som katoliker trots att stat och kyrka skildes åt 1925. I 2002 års undersökning var cirka 7 853 428 chilenare över 14 år katoliker, det vill säga nästan 69,96% av befolkningen (2005=62,8% [1]).

15,14% betraktar sig som evangelikala, 1,06% som Jehovas vittnen, 0,92% som mormoner och 0,13% som judar.

8,3% betraktade sig som ateister eller agnostiker och 4,39% något annat.

Kultur

Chiles nationaldans är Cueca, men det dansas också andra latinska danser i landet. Chilenarna har en väl utvecklad kultur, enligt många.

Chile är det enda land i Latinamerika med två nobelpristagare i litteratur, Gabriela Mistral och Pablo Neruda. Den sistnämnde dog kort efter militärkuppen.

Efter militärkuppen lämnade många artister och författare Chile. En av dem var Isabel Allende (brorsdotter till expresidenten) som i exil skrev boken Andarnas hus (1982), vilken filmatiserades av dansken Bille August 1993.

Till Chiles främsta folksångerskor hör Violeta Parra som var som mest aktiv under 1950-talet. På 1960-talet gav sig även hennes två barn, Isabel och Angel Parra, samt sångaren Victor Jara och Patricio Manns in på den musikaliska banan.

Inti-Illimani och Quilapayún är två andra grupper som spelade folkmusik och blev mycket populära såväl på den inhemska som utländska artistscenen.

Under diktaturtiden förbjöds många av folksångerna och en av genrens främsta artister Victor Jara fängslades och torterades för att slutligen mördas av diktaturens hantlangare. Musiken som kallas Nueva Canción har ofta ett radikalt politisk och ideologiskt innehåll och hade sitt ursprung i fattigkvarteren och bland studenterna vid universiteten.

Kulturpersoner

Marcelo Rios vald till Chiles århundrade sportman

Media

Chile hade en tidning redan 1827, El Mercurio de Valparaíso. Chiles radioförbund ARCHI grundades 1933, vilket gör chilensk radio samtida med den svenska.

Se även Television i Chile

Sport

Chile har genom åren varit en makt att räkna med i den sydamerikanska sporten, men har trots det bara gjort några prestationer i världsnivå. Chilenarna har spelat bra fotboll i åratal med glänsande och teknisk fotboll, fast de har haft dåliga tränare och har tendens, att vara mycket stökiga med disciplinen. Cykelsparken kommer från en chilenare som fångade pressens uppmärksamhet när han gjorde detta trick under en fotbollsmatch i Spanien och journalisterna började kalla tricket för "Chilena", som tricket heter numera i Sydamerika.

De mest kända idrottarna genom tiderna i Chile är följande:

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 11 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 56 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 23 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 40 av 179

Referenser

  1. Uppslagsordet Chile i Nationalencyklopedin.
  2. Pinochet's rule: Repression and economic success
  3. Andres Küng: Att så socialism och skörda fascism. Fallet Chile’’ s. 107-121, Stockholm 1974, Askild & Kärnekull.
  4. Uppslagsordet Chile i Nationalencyklopedin.
  5. Uppslagsordet Chile i Nationalencyklopedin.
  6. Uppslagsordet Chile i Encyclopædia Britannica Online, läst 23 april 2008.
  7. Uppslagsordet Chile i Nationalencyklopedin.

Externa länkar


{{Sydamerika_metamall |rubrik=Sydamerika |child=

Personliga verktyg
På andra språk