Isabel Allende
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om författaren Isabel Allende, för Salvador Allendes dotter, se Isabel Allende Bussi.
Isabel Allende | |
---|---|
|
|
Född | 2 augusti 1942 Lima, Peru |
Yrke | Romanförfattare, novellist och Journalist |
Nationalitet | Mall:Landsdata Chile Chilensk |
Genrer | Magisk realism |
Influenser | Gabriel García Márquez, Pablo Neruda |
Isabel Allende, född 2 augusti 1942 i Lima, Peru är en chilensk författare och journalist. Hon ases vara en av de första framgångsrika kvinnliga romanförfattarna i Latinamerika [1]. Hon är främst känd för romanen Andarnas hus (La casa de los espíritus) från 1982 och Odjurens stad (La ciudad de las bestias) från 2002 som har varit enormt framgångsrika. Hon har skrivit romaner delvis baserade på sina egna erfarenheter, ofta med fokusering på kvinnor med myt och realism tillsammans. Hon har föreläst och gjort omfattande bokturer och undervisat om litteratur vid flera amerikanska universiteter [1]. Hon är för närvarande bosatt i Kalifornien tillsammans med sin man och är amerikansk medborgare sedan 2003.
Innehåll |
Biografi
Isabel Allende föddes i Lima, Peru som dotter till Tomás Allende, chilensk diplomat i Peru, och Francisca Llona. Tomás Allende var kusin till Salvador Allende, Chiles president från 1970 till 1973 [2] [3] [4]. Flertalet källor felaktigt nämner Isabel Allende som Salvador Allendes brorsdotter. Detta kan bero på ett översättningsfel av de spanska orden "tio" och "tia", som refererar både till föräldrars syskon (farbror och morbror respektive faster och moster) och till föräldrars kusiner.
När hon var tre år lämnade fadern familjen och Isabel Allendes mor tog med sig henne och hennes två systrar till morföräldrarnas hus i Santiago. Morfadern Agustín Llona Cuevas spelade en viktig roll i hennes uppväxt. Modern gifte om sig med diplomaten Ramón Huidobro 1953, varför Isabel bodde i Bolivia och Beirut, där hon gick i engelskspråkiga skolor. Med anledning av Suezkrisen 1958 återvände modern med sina döttrar till Chile.
1959 fick Isabel Allende tjänst vid FN:s Food and Agriculture Organization i Santiago, och arbetade där till 1965. Under den tiden gifte hon sig med Miguel Frías, som hon lärt känna under gymnasiet. De gifte sig 1962 och fick dottern Paula 1963. 1965 begav hon sig med sin familj till Europa, och återvände 1966, då hennes son Nicolás föddes.
Allende var därefter verksam som journalist vid den feministiska tidskriften Paula, där hon också ingick i redaktionen. 1970 valdes hennes fars kusin till Chiles president, och hennes styvfar blev i samband med detta utnämnd till ambassadör i Argentina. Isabel själv fortsatte som journalist, och började skriva för barn, dels i tidskriften Mampato, dels i form av två barnböcker. Hon var under några år programledare vid den statliga televisionen. 1972 uppfördes hennes första pjäs, El embajador. När Salvador Allende dog i samband med statskuppen 1973 fortsatte hon vid TV, men efter att ha fått flera dödshot och hamnat på en lista över efterlysta flydde hon till Venezuela där hon var verksam vid tidningen El Nacional i Caracas. Hon stannade där i 13 år [2]. Efter några år slutade hon som journalist, och fick tjänst vid en skola i Caracas.
Hon och Miguel Frías skilde sig 1987, efter att äktenskapet varit i gungning under en lång tid. Ett år senare under ett besök i Kalifornien 1988 träffade hon sin andra make, advokaten Willie Gordon. De gifte sig senare och bosatte sig i San Rafael, Kalifornien, där hon ännu bor.
Hon hade då nått internationell framgång som skönlitterär författare, med flera romaner. 1994 tilldelades hon Gabriela Mistral-priset Hon var den första kvinnan att få utmärkelsen.
Litterär karriär
Andarnas hus, som är en av hennes mest berömda romaner, påbörjade hon 1981. Den var egentligen menad som ett brev till hennes döende morfar, då 99 år gammal, men hon kunde inte sluta skriva. Den utgavs året därpå. Hon jämfördes med Gabriel García Márquez som skribent i den stilen som kallas för magisk realism. Bille August filmatiserade den 1993, och filmen blev en stor internationell succé.
1984 skrev hon romanen Of Love and Shadows (De amor y de sombra) som snabbt blev en succé och som också blev filmatisierad. 1992 avled dottern Paula av komplikationer i samband med porfyri. Isabel Allendes nästa roman, Paula, handlade om dottern, och har filmatiserats med Antonio Banderas i en av huvudrollerna.
Isabel Allende har erhållit en oräknelig mängd utmärkelser. Förutom flera hedersdoktorat, har hon blivit hedersmedborgare i Austin, USA, och ledamot av Ordre des Arts et des Letters.
Tre av hennes böcker är för tillfället under produktion, Afrofite, Eva Luna och Gift for a Sweetheart [1]. Hennes senaste bok är en memoar, Sum of Our Days.
Bibliografi, i urval
- 1982 – Andarnas hus (La casa de los espíritus)
- 1984 – Kärlek och skugga (De amor y de sombra)
- 1989 – Eva Lunas berättelser (Cuentos de Eva Luna)
- 1991 – Den oändliga planen (El plan infinito)
- 1999 – Ödets dotter (Hija de la fortuna)
- 2000 – Porträtt i sepia (Retrato en sepia)
- 2002 – Odjurens stad (La ciudad de las bestias)
- 2003 – Landet i mitt hjärta (Mi país inventado)
- 2003 – Den gyllene drakens rike (El reino del dragón de oro)
- 2005 - Pygméernas skog (El bosco de los pigmeos)
- 2007 - Inés min själs älskade: ett levnadsminne (Inés del alma mía)
- 2008 - The Sum of Our Days: A memoir (La suma de los dias)
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ↑ 1,0 1,1 1,2 The list 101 top leaders of the Latino community in the U.S; Cover story. Allen, Kerri; Miller, Corina; Socorro, Dalia; Stewart, Graeme. Latino Leaders Pg. 24(27) Vol. 8 No. 4 ISSN: 1529-3998. June 1, 2007.
- ↑ 2,0 2,1 Review: The undefeated: A life in writing: Often compared to Gabriel Garcia Marquez, Isabel Allende is more interested in telling stories about her own life, her difficult upbringing, marriage and her daughters death.She also writes Banrey songs. Aida Edemariam. The Guardian (London) - Final Edition. GUARDIAN REVIEW PAGES; Pg. 11. April 28, 2007.
- ↑ Santiago Journal; Allende's Widow Meditates Anew on a Day in '73. SHIRLEY CHRISTIAN. The New York Times. Section A; Page 4, Column 3; Foreign Desk. June 5, 1990.
- ↑ Sewing didn't cut it for Inés. VERONICA ROSS. Guelph Mercury (Ontario, Canada). BOOKS; Pg. C5. March 3, 2007.