Mapuche

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Mapuche flagga
En mapuche lonco från Talca, Chile

Mapuchefolket, (mapudungun: jordens folk) är en ursprungsbefolkning som ursprungligen lever i centrala och södra Chile samt angränsande delar av Argentina. De var kända under namnet araukaner av spanjorerna och anses nu vara ett nedsättande namn av folket och termen Mapuche är den som oftas används av människor, och är det som de föredrar. Namnet araukanerna nämns i böcker från kolonialtiden till närmast 1900-talet.

Mapuches ekonomi är baserat på deras jordbruk, alltså att äta och bruka det som är nödvändigt. De har en social organisation som bygger på förlängda familjer med en hövding eller Lonko. Men då det rådde krig så enades de i större grupperingar och utsåg då en Toqui - yxbärare - att leda dem. Deras influenser har spridits mellan Aconcaguas floder och Pampas i Argentina. Mapuches kan delas upp i olika stammar. Picunches bor i det centrala Chiles dalar. De integrerades med inkaimperiet och senare med spanjorerna. De mapuches som levde i dalarna mellan floderna Itata och Tolten. Och Huilliches, Lafkenches och Pehuenches. Ända till Aonikenk alla dessa blev kallade patagonier av Ferdinand Magellan. Därutöver finns det också etniska grupper från pampas i Argentina som tog kontakt med mapuches och tog deras språk och en del kultur till sitt eget Techuelches. Det finns ca 900 000 araukaner eller mapuches utspridda över världen. Besläktade etniska grupper är Pichunche och Diaguita.

Grupper mellan floderna Biobio och Toltén lyckades stå emot Conquistadorerna i den så kallade Araucokriget, en konflikt som varade i nästan 300 år. Spanska kronan respekterade på sätt och vis deras rättigheter efter konflikten, men efter Chiles självständighet invaderade Chiles och Argentinas regering deras territorium, därmed reducerades mapuchefolkets territorium drastisk.

Innehåll

Historia

Karta över Mapuche regionen, med Engelsk text

Ursprung

Ursprunget av mapuchefolket är inte klart. Mapudungun språke de talar, har klassificerats av vissa myndigheter som närstående till Penute-språken i Nordamerika. Andra gruppen är bland de andinska språk (Greenberg 1987, Key 1978), och ytterligare andra postulanter en Araukanisk-maya relationen (Stark 1970, Hamp 1971); Croese (1989, 1991) har kommit med hypotesen att det är relaterat till Arawak. En av de tidigaste områden av mänsklig verksamhet i Amerika, Monte Verde, ligger inom vad som senare blev Huilliche territorium, men det finns idag inget påvisat samband mellan Monte Verde människor och mapuche.

Mapuches delade upp sig i grupper som namngavs efter platsen som de bebodde. Men från början handlade det om flera enade med ett språk. Picunches folket från norr. De bodde kring floden Itata och Choapa. Största delen av det folket integrerades med inkaimperiet. Mapuche eller araukanos, men kan också kallas mouche Ngoluche (folket från väster). Huilliches (folket från söder). Bosatta mellan floderna Toltén och Chacao kanalen. Cuncos ( från norra och västra Chiloé) och lika huilliches. Mellan åren 1700 och 1800 påbörjades en expansionsprocess som resulterade i att grannstammar från öster, från Anderna blandades med mapuches och avkulturiserades. Poyas (räknas till Buriloche).

Araucokriget

Huvudartikel: Araucokriget

Mapuche stod framgångsrikt emot många försök från Inkaimperiet att underkuva dem, trots deras brist på noggrann organisation. De kämpade mot Sapa Inkan Tupac Yupanqui och hans armé. Resultatet av den tre dagars blodiga konfrontation känd som slaget vid Maule gjorde att Inka erövringen av territorierna i Chile slutade vid Maule floden. Här de var tvungna att upprätta en berikade gränsen.

De kämpade mot spanjorerna i över 300 år. I slutet på 16oo-talet försökte spanjorerna erövra deras territorium men mötte på hård motstånd som var så effektiva att det fanns områden som européerna inte återvände förrän sent på 1900-talet. En av de viktigaste geografiska gränser var Bío-Bío-floden, som mapuche använde som ett naturligt barriär till spanska och chilenska intrång. De 300 år var inte jämnt en period av fientlighet, men ofta får betydande handel och utbyte mellan mapuche och spanjorer eller chilenare. Trots den långa mapuche motståndet som har blivit känd som Araucokriget blev den odödligt i Alonso de Ercilla: s episka dikt La Araucana'.

När Chile revolterade från det spanska kungahuset, några mapucheledare stred på kolonisatörernas sida, de flesta dock betraktas med likgiltighet. Denna brist på oro visar hur mapuche uppfattade att de var deras eget folk på deras egen mark, och insåg inte det potentiella hotet kolonisterna skulle innebära för deras kultur. Efter Chiles självständighet från Spanien, samexisterade mapuche och handel med sina grannar, som varsamt förblev norr om Bío-Bío-floden, även om sammanstötningar förekomm ofta.

Kultur

Mapuchefolket hade precis som Aymara, Quechua och Atacameños kunskap om astronomi, filosofi, historia, konst och andlighet. De visste redan 3000 år före Christofer Columbus att planeten jorden var rund.

Som sport spelade de Chueca eller Palín en sport som liknar eller ser ut som Hockey.

Machi, shaman eller medicinkvinna, utgör en mycket viktig del av mapuchekulturen, även idag och parallellt med kristendomen. Marchin utför healing-ceremonier (machitùn) och ofta med en medicintrumma som kallas "kultrun", för sitt folk. De kan också utföra Guillatún, som är en ceremoni där folket kontaktar den andliga världen. De fungerar också som orakel och som rådgivare under krig. För att kunna bli machí krävs det att man har mod, moralisk styrka, viljestyrka och självklart att man har mapucheursprung. Normalt är att de blir valda under barndomen, som ett resultat av en rad olika händelser, övernaturliga uppenbarelser, familjens influenser, ärvda egenskaper, genom helande kraften eller på eget initiativ.

Språk

Mapucheindianernas språk mapudungun är klassat som ett av de två språk som bildar den araukanska familjen, där också Chesungun och Huilliche ingår. Språket är fullständigt oralt och har alltså ingen skriftlig del.

Då spanjorerna anlände i mitten av 1500-talet talades Mapundungun av dem som bodde i områden som sträcker sig mellan Valparaíso och Chiloé i Chile. Under kolonialtiden spreds språket till östra Patagonien och Pampas.

Idag

Markförlusten resulterade i att flera av mapuchefolket flyttade till städer som Santiago och andra storstäder för att få arbete. De är ytterst skickliga med stenverktyg, vilket givit dem möjlighet att överleva genom tiderna och idag är en prisad merit. De lärde sig tidigt metallarbete som silver- och vävarbeten som är högt prisade.

Det fanns 604 349 mapuches 2002, vilket utgör ca 4% av det chilenska folket och det bor ca 300 000 mapuches i Argentina vid Anderna. Mapucheindianernas största kamp förs mot skogsavverkningsföretagen som förstör deras land.

Se även

Referenser


Externa länkar

(engelska)


Personliga verktyg