Från Rilpedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Militärkuppen i Chile 1973 var en militärkupp som ägde rum den 11 september 1973. I militärkuppen störtades den folkvalde presidenten Salvador Allende, av chilenska militären i ledning av General Augusto Pinochet. Detta hände mindre än två månader efter det första misslyckade kuppförsöken, och mindre än en månad efter att i parlamentet där oppositionen var i majoritet fördömde Allende påståda brott mot grundlagen och begärde att han våldsamt skulle avlägsnas.

Amerikansk intervention i chilensk politik och stöd till motståndare till Allende, inklusiv stöd till mord, har dokumenteras genom frisläppande av handlingar som rör Projekt FUBELT (mer känd som Track II), även dess exakta natur är kontroversiellt.^{[källa behövs]}

Efter militärkuppen följde 17 år (till 1990) av en anti-kommunistisk diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Under Pinochets styre förbjöds samtliga politiska partier samt alla organisationer utanför hans kontroll. Tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades, mördades och eller försvann. Victor Jara mördas i samband med militärkuppen. Minst 3 500 människor dödades. 1 500 är fortfarande "försvunna". Enligt amerikanska CIA utsattes mellan 300 000 och 400 000 chilenare för varierande grader av tortyr. ^{[källa behövs]}

Innehåll 1 Bakgrund 2 Kuppen 3 Amerikansk inblandning 4 I populärkultur 5 Externa länkar 6 Källor

Bakgrund

När Salvador Allende vann presidentvalet i Chile 1970 hade det chilenska samhället stora ekonomiska svårigheter. Problem såsom långsam tillväxt, inflation, ojämlik inkomstfördelning och koncentrationen av ekonomisk makt var envis och motstävig.

Allende var socialist och drev en politik som bland annat syftade till att nationalisera delar av näringslivet. Med anledning av Allendes politik uppstod en intressekonflikt kring hur, och ifall, jordens ägande skulle omfördelas från de stora jordägarna och ifall de stora kopparfyndigheterna i Chile skulle förstatligas.

Under Allendes första år som president såg man ekonomiska förbättringar BNP ökade med 8,6% procent, inflationen sjönk från 34,9% 1970 till 22,1%, medan industriproduktionen ökade med 12%.^[1] Men Allendes socialistisk politik väckte motståndare från den rika sektorn av chilenska samhället liksom USA som placerade diplomatiska, ekonomiska och hemliga påtryckningar regeringen^[2]. Mot slutet av 1971 kom den kubanske ledaren Fidel Castro på besök i Chile under en fyra veckor besök^[3].

I oktober 1972, såg Chile den första av vad som skulle bli en våg av konfrontationer ledd av några historiskt välbärgade sektorerna av det chilenska samhället, som fick öppet stöd av Förenta Staternas president Richard Nixon. En strejk med lastbil-ägarna som CIA stödde samt finansierade dem med $2 miljoner dollar inom ramen för "September Plan", började den 9 oktbober, 1972.^[4]. Konfrontationen, som omfattade 165 lastbils-ägarnas fackföreningar med 40,000 medlemmar och 56,000 fordon, dekladerade den som en oändlig strejk i vilket förlamade landet.

Under Allendes tid vid makten destabiliserades Chiles politiska liv; fabriker och större jordbruk ockuperades i många fall av Allendes mer extrema anhängare tillsammans med utländska så kallade "yrkesrevolutionärer".^{[källa behövs]} En av dessa grupper kallas MIR (Movimiento de Izquierda Revolucionaria). Hörgerextrema grupper som Patria y Libertad utförde flera attentat och sabotage för att destabilisera landet. Patria y Libertad finansierades av CIA. ^{[5] [opålitlig källa?]}

Trots minskande av de ekonomiska indikatorerna, ökade Allendes Unidad Popular stöd till 43,2% i parlamentsvalet 1973. Men det som började som en informell allians mellan Allendes koalition och kristdemokraterna var nu långt över. ^[6]

CIA försökte destabilisera Allendes regering, genom att ge upp till $8 miljoner i stöd till oppositionsgrupper i syfte att "skapad tryck, utnyttja svagheter, förstora situationen" och skynda på Allendes fall ^[4]. CIA rapporten som släpptes år 2000 talade på att $6,8 miljoner spenderades under Allendes presidentskap för att destabilisera honom ^[7].

1973 var det chilenska samhället uppdelat mellan starka motståndare och lika starka anhängare till Salvador Allende och hans regering, samtidigt som ekonomin hade försämrats. I det chilenska parlamentet hade socialisterna tidigare haft stöd av kristdemokraterna men dessa hade nu gått ihop med högern. Deputerandekammaren röstade den 22 augusti 1973 med siffrorna 81-47 för en resolution som förklarade Allendes sätt att styra Chile för okonstitutionellt och begärde att regeringens verksamhet skulle återställas till en laglig väg.^[8] Allende svarade att resolutionen inte fått den nödvändiga två-tredjedels majoriteten i senaten och att den i sig stred mot flera artiklar i grundlagen.^[9]

Kuppen

Den 11 september 1973 stormades presidentpalatset. Allende stannade kvar i palatset. Allende erbjöds att fly landet med flyg, vilket han tackade nej till. Idag finns det bevis på att Pinochet hade tänkt spränga flygplanen i luften. Om han sedan mördades av militären eller begick självmord var länge oklart, men idag är man nästan säker på att han begick självmord.^{[källa behövs]} Kuppen genomfördes snabbt och effektivt. Efter en vecka hade de flesta av vänsterns ledare mördats. Bland alla som mördades fanns Victor Jara. Pinochet och hans militärregim styrde Chile med järnhand fram till 1990, då han utlyste "demokratiska" val.

Amerikansk inblandning

Huvudartikel: USA:s interventioner i Chile

Det finns inget i offentliggjorda dokument som visar att USA var direkt inblandade i kuppen 1973, men de skapade förutsättningar för den, var åtminstone inledningsvis nöjda med resultatet och samarbetade med de nya chilenska ledarna.^{[10] [11]} Följande konversation utspelade sig mellan USA:s president Richard Nixon och utrikesministern Henry Kissinger fem dagar efter kuppen:

Nixon: Nothing new of any importance or is there?

Kissinger: Nothing of very great consequence. The Chilean thing is getting consolidated and of course the newspapers are bleeding because a pro-Communist government has been overthrown.

Nixon: Isn't that something. Isn't that something.

Kissinger: I mean instead of celebrating – in the Eisenhower period we would be heroes.

Nixon: Well we didn't – as you know – our hand doesn't show on this one though.

Kissinger: We didn't do it. I mean we helped them. [Utsuddat] created the conditions as great as possible.

Nixon: That is right. And that is the way it is going to be played. But listen, as far as people are concerned let me say they aren't going to buy this crap from the Liberals on this one.

Kissinger: Absolutely not.^[12]

Enligt en CIA-rapport från 2000, Hincheyrapporten, så hade CIA inte uppmanat till en militärkupp, men de var medvetna om att en kupp planerades, hade kontakt med några konspiratörer, och eftersom CIA inte försökte hindra maktövertagandet och dessutom hade försökt sätta igång en kupp 1970, så var det enligt rapporten troligt att det verkade som om de såg genom fingrarna med kuppen.^[10] Efter kuppen fortsatte CIA och USA:s regering att stödja militärjuntan.

Redan 1970, efter att Salvador Allende blivit vald till president, hade alltså USA försökt starta en kupp för att hindra Allende från att få makten. Efter valet så var den amerikanska regeringens långsiktiga mål, enligt Hincheyrapporten, att stödja oppositionen för att den skulle besegra Allende i nästa presidentval 1976. CIA gav pengar till Partido Democrata Cristiano, Partido Nacional och Democracia Radical. Pengar satsades även på propaganda i lokala medier, speciellt i tidningen El Mercurio. Sent 1972 så trodde USA:s regering att den chilenska militären avsåg att göra en kupp, men USA var noggrann med att inte bli direkt inblandad i själva kuppen. Sammanlagt spenderade USA ungefär 6,5 miljoner dollar i hemliga program under Allendes presidenttid.^[10]

Samtidigt minskades USA:s bilaterala bistånd till Chile kraftigt. Likaså reducerades ekonomisk hjälp från Interamerikanska utvecklingsbanken och Världsbanken, där amerikanskt inflytande var stort. Dock fick Chile bistånd från Internationella valutafonden.^{[13] [14]}

I populärkultur

Machuca är en spelfilm som från två pojkars liv i Santiago under tiden för kuppen.

Isabelle Allende's roman "Andarnas Hus" behandlar Chile's historia under 1900-talet, däribland kuppen och livet efter den.

Externa länkar

• Pinochet lämnade England i dag, Aftonbladet, 2 mars 2000.
• Electronic Briefing Books - Offentliggjorda dokument från National Security Archive.

Källor

1. ↑ Comienzan los problemas, part of series "Icarito > Enciclopedia Virtual > Historia > Historia de Chile > Del gobierno militar a la democracia" on LaTercera.cl. Accessed 22 September 2006.
2. ↑ Kristian C. Gustafson. CIA Machinations in Chile in 1970: Reexamining the Record. Accessed 21 August 2007.
3. ↑ Castro speech database at the University of Texas: English translations of Castro speeches based upon the records of the (United States) Foreign Broadcast Information Service (FBIS). See locations of speeches for November–December 1971. Accessed 22 September 2006.
4. ↑ ^{4,0 4,1} El paro que coronó el fin ó la rebelión de los patrones, El Periodista, 8 June 2003 Mall:Es icon
5. ↑ "Covert Action...", cit.
6. ↑ Development and Breakdown of Democracy, 1830-1973, United States Library of Congress Country Studies: Chile. Undated; according to Preface, "The body of the text reflects information available as of March 31, 1994." Accessed 22 September 2006.
7. ↑ CIA 2000 report, page 12, published by the National Security Archive
8. ↑ http://www.josepinera.com/pag/pag_tex_quiebredemoc_en.htm
9. ↑ http://www.josepinera.com/pag/pag_tex_respallende.htm
10. ↑ ^{10,0 10,1 10,2} Hinchey Report: CIA Activities in Chile, 18 september 2000.
11. ↑ CIA Acknowledges Ties to Pinochet's Repression. Report to Congress Reveals U.S. Accountability in Chile, om Hinchey-rapporten, National Security Archive, 19 september 2000.
12. ↑ The Kissinger Telcons: Kissinger Telcons on Chile, National Security Archive, Konversationen i pdf-format.
13. ↑ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet Church
14. ↑ Mabry, Don, Chile: Allende's Rise and Fall