Rb-lok
Från Rilpedia
| Tillverkningsår | 1962 |
| Byggt antal | 6 |
| Tillverkare | ASEA |
| Axelföljd | Bo'Bo' |
| Längd över buffert | 15.460 mm |
| Drivhjulsdiameter | 1300 mm |
| Effekt | 3300 kW |
| Största tillåtna hastighet | 120 km/h |
| Startdragkraft | 250 kN |
| Tjänstevikt | 74,4 t (Rb1) 73,6 t (Rb2) 75,2 t (Rb3) |
| Operatörer | Inga lok bevarade |
Rb-lok var en förserie inför leveranserna av de berömda Rc-loken. Till det yttre var också dessa lok mycket lika Rc-loken. Det tillverkades 6 st Rb-lok 1962 och samtliga skiljde sig något när det gällde tekniken. Loken användes för att testa olika tekniska lösningar och resultatet blev Rc-loket som började levereras 1967. Loken kom till dels för att SJ hade ett behov att ersätta D-loken och dels för att ASEA behövde skaffa sig erfarenhet av likriktarlok. Under det sena 1950-talet hade dioden kommit så långt i utvecklingen att den var användbar inom elkraftområdet. Under projektets gång kom tyristorn att framstå som ett intressantare alternativ än dioden och därmed blev Rc inte diodlok utan tyristorlok. Rb-konstruktionen rönte däremot stora framgångar utomlands där bland annat Rumänien köpte en Co'Co'-variant av Rb. Det norska loket El15, som nu rullar hos Hector Rail som 161, är också en konstruktion byggd på Rb.
Innehåll |
Rb1
Rb1-loken nr 1001 och 1002 byggdes av ASEA tillsammans med ASJ som likriktarlok. De var utrustade med högspänningsreglering. Efter transformering likriktades spänningen med dioder. Loken drevs med likspänningsmotorer i stället för seriemotorer som på tidigare lok. Det var dessa två lok som sedan blev modell för de exporterade loken. De var redan från början byggda med detta i åtanke, så lokkorgen på dessa lok var byggd efter den smalare internationella profilen 3150 mm. SJ tillåter 3400 mm. När tyristorn blev intressant för hastighetsreglering av lok, byggdes 1001 om till tyristorlok och kallades för Rb1T. Det var detta lok som blev prototypen för Rc-loken.
Rb2
1003 och 1004 byggdes av ASEA och Nohab. Dessa lok hade samma typ av reglersystem och motorer som Ma och F nämligen spänningsreglering på högspänningssidan och växelströmsmotorer av serietyp. Loken fungerade bra, men eftersom diodtekniken i Rb1-loken var intressantare fick dessa lok ingen efterföljare vare sig i Sverige eller utomlands. Loken slopades av SJ, i 1003:s fall till juni 1975 och i 1004:s fall i juni 1976. Båda loken hade stått avställda en tid före slopandet.
Rb3
1005 och 1006 tillverkades av ASEA tillsammans med Motala verkstad. Tekniskt sett var dessa lok av samma typ som Rb2-loken. Inte heller dessa lok fick någon efterföljare. 1005 slopades i december 1975 och 1006 ett halvår senare. Även dessa lok hade stått avställda ett tag innan de slopades.
|
|||||||||||||||||
