|
1917
1: Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2: järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3: Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4: Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5: Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6: Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7: Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8: den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9: Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10: In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11: Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12: Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13: Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14: Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15: Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16: Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17: Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18: Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19: Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20: Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21: Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22: avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23: Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24: Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25: När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26: när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27: då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28: Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
|
KJV
1: Surely there is a vein for the silver, and a place for gold where they fine it.
2: Iron is taken out of the earth, and brass is molten out of the stone.
3: He setteth an end to darkness, and searcheth out all perfection: the stones of darkness, and the shadow of death.
4: The flood breaketh out from the inhabitant; even the waters forgotten of the foot: they are dried up, they are gone away from men.
5: As for the earth, out of it cometh bread: and under it is turned up as it were fire.
6: The stones of it are the place of sapphires: and it hath dust of gold.
7: There is a path which no fowl knoweth, and which the vulture's eye hath not seen:
8: The lion's whelps have not trodden it, nor the fierce lion passed by it.
9: He putteth forth his hand upon the rock; he overturneth the mountains by the roots.
10: He cutteth out rivers among the rocks; and his eye seeth every precious thing.
11: He bindeth the floods from overflowing; and the thing that is hid bringeth he forth to light.
12: But where shall wisdom be found? and where is the place of understanding?
13: Man knoweth not the price thereof; neither is it found in the land of the living.
14: The depth saith, It is not in me: and the sea saith, It is not with me.
15: It cannot be gotten for gold, neither shall silver be weighed for the price thereof.
16: It cannot be valued with the gold of Ophir, with the precious onyx, or the sapphire.
17: The gold and the crystal cannot equal it: and the exchange of it shall not be for jewels of fine gold.
18: No mention shall be made of coral, or of pearls: for the price of wisdom is above rubies.
19: The topaz of Ethiopia shall not equal it, neither shall it be valued with pure gold.
20: Whence then cometh wisdom? and where is the place of understanding?
21: Seeing it is hid from the eyes of all living, and kept close from the fowls of the air.
22: Destruction and death say, We have heard the fame thereof with our ears.
23: God understandeth the way thereof, and he knoweth the place thereof.
24: For he looketh to the ends of the earth, and seeth under the whole heaven;
25: To make the weight for the winds; and he weigheth the waters by measure.
26: When he made a decree for the rain, and a way for the lightning of the thunder:
27: Then did he see it, and declare it; he prepared it, yea, and searched it out.
28: And unto man he said, Behold, the fear of the Lord, that is wisdom; and to depart from evil is understanding.
|
PR33.38
1: "Hopeallakin on suonensa ja löytöpaikkansa kullalla, joka puhdistetaan;
2: rauta otetaan maasta, ja kivestä sulatetaan vaski.
3: Tehdään loppu pimeydestä, ja tutkitaan tyystin kivi, jonka synkkä pilkkopimeä peittää.
4: Kaivos louhitaan syvälle maan asujain alle; unhotettuina he riippuvat siellä ilman jalan tukea, heiluvat kaukana ihmisten ilmoilta.
5: Maasta kasvaa leipä, mutta maan uumenet mullistetaan kuin tulen voimalla.
6: Sen kivissä on safiirilla sijansa, siellä on kultahiekkaa.
7: Polkua sinne ei tiedä kotka, eikä haukan silmä sitä havaitse.
8: Sitä eivät astu ylväät eläimet, ei leijona sitä kulje.
9: Siellä käydään käsiksi kovaan kiveen, ja vuoret mullistetaan juuriaan myöten.
10: Kallioihin murretaan käytäviä, ja silmä näkee kaikkinaiset kalleudet.
11: Vesisuonet estetään tihkumasta, ja salatut saatetaan päivänvaloon.
12: Mutta viisaus - mistä se löytyy, ja missä on ymmärryksen asuinpaikka?
13: Ei tunne ihminen sille vertaa, eikä sitä löydy elävien maasta.
14: Syvyys sanoo: `Ei ole se minussa`, ja meri sanoo: `Ei se ole minunkaan tykönäni`.
15: Sitä ei voida ostaa puhtaalla kullalla, eikä sen hintaa punnita hopeassa.
16: Ei korvaa sitä Oofirin kulta, ei kallis onyks-kivi eikä safiiri.
17: Ei vedä sille vertoja kulta eikä lasi, eivät riitä sen vaihtohinnaksi aitokultaiset kalut.
18: Koralleja ja kristalleja ei sen rinnalla mainita, ja viisauden omistaminen on helmiä kalliimpi.
19: Ei vedä sille vertoja Etiopian topaasi, ei korvaa sitä puhdas kulta.
20: Mistä siis tulee viisaus ja missä on ymmärryksen asuinpaikka?
21: Se on peitetty kaiken elävän silmiltä, salattu taivaan linnuiltakin.
22: Manala ja kuolema sanovat: `Korvamme ovat kuulleet siitä vain kerrottavan`.
23: Jumala tietää tien sen luokse, hän tuntee sen asuinpaikan.
24: Sillä hän katsoo maan ääriin saakka, hän näkee kaiken, mitä taivaan alla on.
25: Kun hän antoi tuulelle voiman ja määräsi mitalla vedet,
26: kun hän sääti lain sateelle ja ukkospilvelle tien,
27: silloin hän sen näki ja ilmoitti, toi sen esille ja sen myös tutki.
28: Ja ihmiselle hän sanoi: `Katso, Herran pelko - se on viisautta, ja pahan karttaminen on ymmärrystä`."
|
