Slovenien

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Slovensk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Republika Slovenija
Sloveniens flagga
Sloveniens statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: 'Zdravljica'
Sloveniens läge
Huvudstad Ljubljana
46° 03' N, 14° 30' E
Största stad Ljubljana
Officiellt språk slovenska, ungerska¹, italienska¹
Statsskick
president
premiärminister
republik
Danilo Türk
Borut Pahor
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Jugoslavien
25 juni 1991
1992
Yta
 • Totalt
 • Vatten

20 273 km² (150:e)
0,6%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

2 010 347 (143:e)
99,8 inv/km² (77:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2005)
$54.70 miljarder (81:a)
$27 300
Valuta Euro (EUR),

(tidigare slovensk tolar)

Tidszon CET (UTC+1)
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Triglav
2 864 m ö.h.
Cerknica
26 km²
Sava
221 km
Nationaldag 25 juni
Landskod SI
Landsnummer 386
¹I vissa kommuner.

Slovenien är en republik i södra Europa men som ibland räknas till Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Landets huvudstad är Ljubljana.

Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO sedan 2004.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Sloveniens historia

Slovenien var en del av Romerska riket fram till Västroms sönderfall. De slaviska anfäderna till dagens slovener antas ha bosatt sig i området på 500-talet. Det slaviska hertigdömet Karantanien, den första proto-slovenska och den första stabila slaviska staten, grundades på 600-talet. År 745 förlorade Karantanien sin självständighet till förmån för Frankerriket och många slaver konverterade då till kristendomen.

Runt år 1000 skrevs de freisingska skrifterna, som var de första slovenska och även de första slaviska skrifterna med det latinska alfabetet. Under medeltiden var dagens Slovenien delat främst mellan Venedig och Bayern. På 1300-talet kom det mesta av Slovenien att hamna under det habsburgska Österrike och förblev så ända fram till första världskriget slut och Österrike-Ungerns kollaps år 1918 då slovenerna ingick i serbers, kroaters och sloveners kungadöme, som efter 1926 kom att bli känt som Jugoslavien.

Efter andra världskriget återbildades Jugoslavien, efter en tid av italiensk och tysk ockupation, som en socialistisk förbundsrepublik den 29 november 1945. Under Titos ledarskap bestod Jugoslaviens inre sammanhållning, men efter Titos död 1980 ökade splittringen mellan delstaterna. Slovenien genomförde under 1980-talet steg mot ökad demokrati och yttrandefrihet och blev det första land som bröt sig ur och förklarade sig självständigt från Jugoslavien, den 25 juni 1991. Efter att ha klarat sig lindrigt undan de jugoslaviska krigen kunde Slovenien snabbt närma sig EU ekonomiskt och politiskt. Landet gick med i NATO den 29 mars 2004 och blev medlem av den europeiska unionen den 1 maj samma år.

Politik

Huvudartikel: Sloveniens politik

Slovenien är en parlamentarisk republik. Statschef är presidenten, som väljs i allmänna val vart femte år. Den verkställande makten innehas av premiärministern och ministerrådet (regeringen), vilka väljs av parlamentet.

Slovenien har ett tvåkammarparlament som består av Nationalförsamlingen (Državni zbor) och Nationalrådet (Državni svet). Nationalförsamlingen har 90 ledamöter som väljs i allmänna direkta val i en kombination av majoritetsval och proportionella val. Två platser är reserverade för den ungerska och den italienska minoriteten. Nationalrådet har 40 indirekt valda ledamöter som representerar samhällsgrupper, ekonomiska grupper, yrkesgrupper och lokala intressegrupper. De väljs vart femte år av en elektorsförsamling. Nationalrådet har begränsad makt och är mestadels ett rådgivande organ.

Slovenien är medlem av EU och NATO.

Administrativt är Slovenien indelat i 119 kommuner, varav 11 större städer.

Geografi

Ribniško jezero i Pohorje i norra Slovenien

Slovenien har en omväxlande natur med både alplandskap och kort medelhavskust mot Adriatiska havet. Landets högsta punkt är berget Triglav på 2 864 meter över havet, landets medelhöjd över havet är 557 meter. Ungefär halva landets yta (10 124 km²) är täckt av skog, vilket gör Slovenien till Europas tredje skogstätaste land efter Finland och Sverige. Rester av de uråldriga skogarna kan fortfarande hittas, den största finns i Kočevjeområdet. 5593 km² av landet täcks av gräsmarker, och 2471 km² täcks av fält och gårdar.

Landet har medelhavsklimat vid kusten, alpint klimat i bergen och kontinentalt klimat med milda till varma somrar och kalla vintrar i platåerna och dalarna i öst. Medeltemperaturen är -2°C i januari och 21°C i juli. Medelnederbörden är 1000 mm vid kusten, upp till 3500 mm i Alperna, 800 mm i sydöst och 1400 mm i centrala delarna av landet.

Karta över Slovenien

Städer i Slovenien

Populära turistmål är Ljubljana, Koper, Portorož, Lipica, Postojna, Kranjska Gora, Bled, Bohinj, Piran och Maribor.

Floder i Slovenien

Demografi

Sloveniens består av de etniska grupperna slovener (89%), kroater, serber, bosniaker och andra gamla jugoslaviska etniciteter (10%), samt etniska ungerska och italienska minoriteter (0,5%). Den förväntade medellivslängden låg 2000 på 71,8 år för män och 79,5 år för kvinnor. Den största religionen i Slovenien är katolicismen. Se romersk-katolska kyrkan i Slovenien.

Slovenien har en befolkningstäthet på 95 invånare per kvadratkilometer, vilket är lågt för Europa. Ungefär 50% av befolkningen bor i städer, och resten på landsbygden. Officiellt språk är slovenska, som är ett språk i den sydslaviska språkfamiljen. Ungerska och italienska är också officiella språk i de språkblandade regionerna nära ungerska och italienska gränsen.

Ekonomi

Av de forna delrepublikerna i Jugoslavien är Slovenien den som klarat övergången till marknadsekonomi bäst. Med 21 567 USA-dollar har Slovenien den högsta BNP:n per capita av de 10 länder som blev EU-medlemmar 2004. Landet har relativt hög inflation (3,6% 2004) jämfört med EU-genomsnittet, men inflationen väntas sjunka under 2005 till 2,5%. Sloveniens ekonomi växte kraftigt 2004. med 4,6%, efter en relativt långsam tillväxt under 2003. I det stora hela har landet god ekonomi, men mycket återstår att göra i områdena privatisering och reformering av kapitalmarknaden.

Under 2000 skedde privatiseringar i bank-, tele- och kommunikationssektorerna. Begränsningarna för utländska investeringar avskaffas långsamt, och utländska direktinvesteringar väntas öka under de kommande två åren. Slovenien kan anses som ett av mest ekonomiskt framskridna av EU:s nya medlemsländer. Slovenien övergav 1 januari 2007 tolarn som valuta till förmån för euron.

Industri

Slovenien har en stor turistnäring. Sloveniens industri består dessutom av det kända skidmärket Elan och husvagnstillverkaren Adria Mobil och inte minst vitvarumärket Gorenje.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 68 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 30 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 26 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 26 av 179

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk