Riksväg 55

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Sträckning för riksväg 55

Den nordligaste delen av Riksväg 55 går i Uppsala och utgörs av Bärbyleden. På bilden ser man vägen i riktning mot sydväst.

Riksväg 55, Mälardiagonalen, löper mellan Uppsala och Norrköping, via Enköping, Strängnäs, Malmköping, Flen och Katrineholm. Längden är 208 km.

Vägbeskrivning

Rastplatser och Sevärdheter

Vägverkets Rastplatser i riktning från Norrköping till Uppsala

• Djulö, omedelbart söder om Katrineholm.
  

Trevlig rastplats i utkanten av Katrineholm vid Djulö Kvarn.
Standard: Bord och bänkar, väderskydd, handikappanpassad vattenklosett (WC), soptunnor.

• Gnallen, mellan Sköldinge och Flen
  

Rastplatsen utan det lilla extra, resande från Katrineholmshållet rekommenderas fortsätta några kilometer till rastplats Stenhammars skans.
Standard: Bord och bänkar, väderskydd, handikappanpassad torrklosett, soptunnor.

• Stenhammars skans, mellan Sköldinge och Flen.
  

Trevlig rastplats i anslutning till fornborgen Stenhammar skans och med fin sjöutsikt över Valdemaren .
Standard: Bord och bänkar, handikappanpassad torrklosett, soptunnor.

• Strängnäsbron, omedelbart norr om Strängnäsbron, Strängnäs.

Trevlig rastplats alldeles intill fornborgen Stenby skans med fin utsikt över Mälaren.
Standard: Bord och bänkar, handikappanpassad vattenklosett, soptunnor.

Övriga rastplatser

• Kaffestugan vid Björndammen, mellan Malmköping och Strängnäs

Mycket trevlig rastplats med sommaröppen kaffestuga invid sjön Ältaren.
Standard: Kaffestuga (sommaröppen, varierande öppettider) med tillhörande uteservering.

Vägstandard

Riksväg 55/Mälardiagonalen är huvudsakligen landsväg med plankorsningar och en hastighetsbegränsning på 90 km/h. Vissa sträckor (se nedan) har dock byggts om till mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) där vägbanorna vanligen är separerade med vajerräcken. Vissa kortare sträckor utgörs av motorväg vid Enköping (E18), Strängnäs (E20) och Norrköping (E4). I Uppsala är vägen utformad som en motorväg (Bärbyleden) men saknar bara motorvägsskyltning.

På grund av vägens stora betydelse för den regionala utvecklingen och dess betydelse som transportlänk mellan norra och södra Sverige över Mälarsnittet planeras på sikt en utbyggnad av hela sträckan Uppsala - Norrköping till mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) med få plankorsningar.

Delsträcka		Hastighet	Vägstandard
Uppsala (E4/Bärbyleden)	Uppsala (Husbyborg)		Motortrafikled, mötesfri 2+2-väg (fyrfältsväg), endast en plankorsning (cirkulationsplats). (Bärbyleden).
Uppsala (Husbyborg)	Uppsala (Berthåga)		Motortrafikled, mötesfri 1+1-väg (tvåfältsväg), inga plankorsningar. (En privat utfart) (Bärbyleden).
Uppsala (Berthåga)	Uppsala (Kvarnbo)		Mötesfri 2+2-väg (fyrfältsväg) med plankorsningar (trafikljusreglerade). (Enköpingsvägen).
Uppsala (Kvarnbo)	Örsundsbro		Landsväg (tvåfältsväg).
Örsundsbro	Litslena		2+1-väg (trefältsväg) med plankorsningar.
Litslena	Enköping (Annelund)		Landsväg (tvåfältsväg). Ombyggnad till 2+1-väg (trefältsväg) med plankorsningar utreds.
Enköping (Annelund)	Enköping (Ullunda)		Motorväg (fyrfältsväg), sammanfaller med E18.
Enköping (Ullunda)	Strängnäs (Lunda)		Landsväg (tvåfältsväg), förhållandevis smal och bitvis krokig.
Strängnäs (Lunda)	Strängnäs (Biskopskvarn)		Motorväg (fyrfältsväg), sammanfaller med E20.
Strängnäs (Biskopskvarn)	Dunker		Landsväg (tvåfältsväg), förhållandevis smal men rak. Avsnittet förbi Björndammen olycksdrabbat.
Dunker	Malmköping		Mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) med plankorsningar.
Malmköping	Flen		Landsväg (tvåfältsväg), förhållandevis smal och kurvig väg med få omkörningsmöjligheter. Olycksdrabbad vägsträcka.
Flen			Stadstrafikled (tvåfältsväg). Sydlig förbifart förbi Flen utreds.
Flen	Katrineholm		Landsväg (tvåfältsväg) med breda vägrenar. Ombyggnad till Mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) med plankorsningar utreds.
Katrineholm			Stadstrafikled (två- till fyrfältsväg). Förbiled "Östra förbifarten förbi Katrineholm" utreds.
Katrineholm	Ändebol		Landsväg (tvåfältsväg), förhållandevis bred och rak.
Ändebol	Simonstorp		Mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) med plankorsningar klar hösten 2008.
Simonstorp	Åby		Mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) med plankorsningar. Ändrad hastighet 2008.
Åby	Norrköping		Motorväg och motortrafikled (fyrfältsväg), sammanfaller till stor del med E4.

Trafikplatser

Riksväg 55 går som motorväg korta sträckor gemensamt med E20 och E18 vid Strängnäs och Enköping. I Uppsala håller de östligaste delarna av riksväg 55 (Bärbyleden 2 och 3) motorvägsstandard men är inte skyltade som motorväg.

Följande trafikplatser och större korsningar finns längs riksväg 55:

	Nr	Namn	Skyltning
Landsväg mellan Norrköping (E4) och Strängnäs (E20)
	123	Trafikplats Loddby	E4 Helsingborg
	-	Trafikplats Kvillinge	E4 Stockholm, Loddby
	-	Trafikplats Jursla	Åby, Jursla
		Katrineholm	52 Örebro
		Katrineholm	52 Nyköping
		Katrineholm	56 Västerås
		nära Flen	221 Nyköping?
		nära Flen	57 Järna
		nära Malmköping	53 Nyköping
		nära Malmköping	53 Eskilstuna
Motorväg förbi Strängnäs, gemensam med E20.
	137	Trafikplats Biskopskvarn	E20 Stockholm; Strängnäs (Rv 55 svänger)
	136	Trafikplats Lunda	E20 Göteborg (Rv 55 svänger)
Landsväg mellan Strängnäs (E20) och Enköping (E18)
	-	Trafikplats Sankt Eskils källa	Strängnäs
	-	Trafikplats Eldsund	Strängnäs; Fogdö
		Strängnäsbron	över Strängnäsfjärden,byggd 1981, 1164 m
	-	?	Strängnäs; Abborrberget
		Hjulstabron	över Hjulstafjärden, Mälaren, cirka 1000 m, öppningsbar
	-		E18 Oslo (Rv 55 svänger)
Motorväg förbi Enköping, gemensam med E18.
	142	Trafikplats Romberga	70 Sala Mora
	143	Trafikplats Annelund	E18 Stockholm (Rv 55 svänger)
Landsväg mellan Enköping (E18) och Uppsala (E4)
	-	Litslena	Bålsta, 272 Sigtuna? (Rv 55 svänger)
	-	Örsundsbro norra	Örsundsbro
Väg 55 genom Uppsala
	-	?	72 Heby Sala
	-	?	Stenhagens Centrum
	-	?	Stenhagen
	-	?	Flogsta, Eriksberg
	-	Trafikplats Berthåga	Luthagsesplanaden Luthagen Centrala Uppsala
	-	Trafikplats Husbyborg	Uppsala C, 272 Gysinge Sandviken
	-	Trafikplats Röbo (f.d. Svartbäcken)	Bälinge
		Lötentunneln?	Tunnel under Röboåsen. Cirka 100 m.
	-	Trafikplats Löten	Tycho Hedéns väg Uppsala C (Endast trafik västerut/västerifrån)
	-	Nybyrondellen	Österleden Gamla Uppsala, Gränby
	188	Trafikplats Bärbyleden	E4 Sundsvall Stockholm 288 Östhammar

Ombyggnadsplaner

Enköpingsvägen i Uppsala, mellan Trafikplats Berthåga och korsningen med Riksväg Rv 72, planeras för ombyggnation. Vägverket har studerat två alternativ, Förbifart och Stadsinfart. Alternativ Förbifart, som förordas av Vägverket innebär att man bygger bort de befintliga korsningarna och ersätter med trafikplatser samt att hastigheten höjs från 70 till 90 km/h, korsningen med Flogstavägen görs om så att endast högersväng av från väster och högersväng ut mot öster tillåts. Detta skulle medföra att vägen, precis som Bärbyleden, kommer att hålla motorvägsstandard. Alternativ Stadsinfart, som förordas av kommunen, innebär att man ersätter plankorsningarna med cirkulationsplatser, samma ombyggnad för korsningen med Flogstavägen gäller även här. Hastigheten 70 km/h bibehålls. Fördelen med alternativ förbifart är möjligheterna till en jämn hastighet och trafiksäker väg. Fördelen med alternativ stadsinfart är att den är billigare att bygga. Det finns inget beslut och ingen preliminär tidsplan för detta projekt utan det kommer troligen att påbörjas framemot år 2020.

Mellan Enköping och Strängnäs finns planer på att bygga om befintlig väg till 2+1-väg. En ny högbro över Hjulstafjärden som ej kommer vara öppningsbar kan komma att bli aktuell, den nya bron kommer då ligga öster om den nuvarande svängbron, Hjulstabron. Även omdragningar på Tosterön kan bli nödvändiga p.g.a. dåligt utrymme samt idag dåliga kurvradier. Detta ej beslutat, men görs möjligen kring år 2015.

Mellan Strängnäs och Katrineholm finns planer. Dels på en nybyggnad till 2+1-väg, ca 3 km, mellan Bygget-Björndammen (norr om Malmköping). Inget beslut fattat, troligen efter 2015. Dels nybyggnad Yxtatorpet-Malmköping, ca 6 km, påbörjas troligen 2009. Dels ombyggnad av befintlig väg till 2+1-väg mellan Katrineholm - Valla, påbörjas troligen 2009.

Historia

Riksväg 55 har hetat det och haft sträckningen Uppsala-Strängnäs-Norrköping sedan 1962. Innan dess hette den länsväg 262 Uppsala-Litslena, riksväg 12 Litslena-Enköping, länsväg 221 Enköping-Flen, länsväg 225 (Järna-)Flen-Katrineholm(-Läppe) och länsväg 215 (Köping-)Katrineholm-Norrköping.

Vägen genom Uppsala, Bärbyleden, är invigd 2007 (längst norrut), 1995 (närmast centrum) och 1971 (till korsningen med riksväg 72). Vägen från 72:an via Litslena till Enköping är i samma sträckning som på 1940-talet^[1], förutom förbifarten förbi Örsundsbro (från början av 1970-talet), medan motorvägen förbi Enköping är från 1980.

"Delvis genom Selebo härad går den stora 1931 öppnade färj- och landsvägsleden Strängnäs - Enköping, där fordom Eriksgatan gick fram"^[2]. Sträckan är ännu i bruk ^[1], utom motorvägen förbi Strängnäs (från 2000-talet) och Strängnäsbron som är från tidiga 1980-talet. Bron över Mälaren, Hjulstabron, är byggd på 1950-talet, innan dess var det färja.

Sträckan Strängnäs-Högsten är byggd på 1950-talet^[3]. Sträckan Högsten-Flen är i samma sträckning som på 1940-talet^[1], utom förbifarten öster om Flen som är från tidiga 1990-talet. Sträckorna Flen-Katrineholm och Katrineholm-Norrköping är byggd i början av 1960-talet^[4]. Sträckan Simonstorp-Ändebol fick mitträcke och blev 2+1-väg år 2008^[5].

Alternativ till E4

Både i Uppsala och Norrköping ansluter vägen till E4. Vägen kan användas som alternativ till E4 mellan Norrköping och Uppsala för den som av någon orsak vill undvika att passera Stockholm eller vill ha en annan reseupplevelse än den som motorvägen erbjuder. Framförallt sträckorna Norrköping-Katrineholm-Flen och Strängnäs-Enköping bjuder på natursköna avsnitt med trivsamma rastplatser. Bland sevärdheter erbjuder väg 55 bland annat fornborgen Stenhammars skans och turistmål i Malmköping (Sagostigen, Museispårvägen).

Riksväg 55/Mälardiagonalen är även att föredra för den som vill spara mil då denna är kortare, 208 km, mot E4 som innebär 229 km. Restiden över hela sträckan är dock normalt något längre än motsvarande sträcka med E4, vilket beror på skillnaden i vägstandard mellan de båda vägarna. Under högtrafik då det är risk för köbildning på E4-Essingeleden genom Stockholm kan dock Riksväg 55/Mälardiagonalen vara att föredra även restidsmässigt.

I syfte att verka för en utbyggnad av vägen till mötesfri 2+1-väg (trefältsväg) på hela sträckan mellan Uppsala och Norrköping har kommunerna utefter sträckan och regionförbunden i de berörda länen bildat en lobbyorganisation, det så kallade Mälardiagonalspartnerskapet. Den har författat kapitlet "Mälardiagonalen - En väg till hållbar utveckling" nedan.

Mälardiagonalen - En väg till hållbar utveckling

Strängnäsbron utanför Strängnäs

Nationell transportlänk

Riksväg 55/Mälardiagonalen är idag en mycket viktig väg för långväga transporter mellan norra och södra Sverige genom Mälardalen. Vägen utgör både ett alternativ till E4 mellan Norrköping och Uppsala via Stockholm liksom Riksväg 56/Räta Linjen mellan Norrköping och Gävle via Kvicksund. Riksväg 55 tillhör idag inte det så kallade "nationella stamvägnätet", vilket exempelvis E4 och Riksväg 56 mellan Norrköping och Gävle gör. Riksväg 55 fungerar dock som nationell stamväg på samma sätt som exempelvis Riksväg 56, vilka båda har en omfattande genomfartstrafik med personbilar och lastbilar på väg mellan norra och södra Sverige genom Mälardalen. Även om Riksväg 55 inte utpekats till nationell stamväg har Vägverket ändock insett att den har en mycket stor betydelse för transporterna både inom Mälardalsregionen, men också mellan landets olika delar och man prioriterar därför en utbyggnad av Riksväg 55 högt i förslaget till nationell infrastrukturplan för åren 2010-2019. Att Riksväg 55 kommit att bli en viktig länk i det nationella vägnätet beror på att den avståndsmässigt är en kortare förbindelse genom Mälardalen i nord sydlig riktning än exempelvis E4 (även om standarden är sämre), men också på att denna väg till skillnad från E4 inte passerar genom Stockholm med dess trafikträngsel och kilometerlånga köer på E4-Essingeleden under högtrafik och vid olyckor.

Mellan Norrköping och Uppsala är Riksväg 55 via Strängnäs och Enköping något kortare (208 km) än E4 via Stockholm (227 km). Mellan Norrköping och Gävle är södra delen av Riksväg 55 i kombination med Riksväg 70, Länsväg 254 och norra delen av Riksväg 56 via Strängnäs, Enköping och Heby lika lång som Riksväg 56 i dess fulla längd via Kvicksund och Heby, d.v.s. 295 km. Båda vägarna har en omfattande genomfartstrafik med personbilar och långtradare som färdas mellan Norrköping och Gävle. Enklaste vägen av dessa båda mellan Norrköping och Gävle torde dock vara via Kvicksund och Heby eftersom denna väg sedan 2007 skyltas med ett och samma vägnummer på hela sträckan, d.v.s. Riksväg 56. Den absolut enklaste, men också längsta vägen mellan Norrköping och Gävle är E4 via Stockholm och Uppsala som är 336 km, men som på grund av att den sedan 2007 håller motorvägsstandard på hela sträckan vanligen går snabbast att köra om man kan undvika köproblemen på E4-Essingeleden genom Stockholm i högtrafik. Ett fjärde alternativ mellan Norrköping och Gävle är Riksväg 55 i kombination med E4 via Strängnäs, Enköping och Uppsala som uppgår till 313 km. Denna väg innebär mest motorväg utan att behöva passera Stockholm och det trafikkaos som emellanåt råder där.

I sitt förslag till långsiktig infrastrukturplan för perioden 2010-2019 pekar Vägverket ut Riksväg 55/Mälardiagonalen som en av de stora infrastrukturutbyggnader man vill genomföra under perioden. Genomförs en utbyggnad av vägen till mötesfri 2+1-väg, (trefältsväg) på hela sträckan Norrköping - Uppsala inklusive en utbyggnad av "Östra förbifarten förbi Katrineholm" och "Förbifart Flen" är det mycket sannolikt att genomfartstrafiken mellan Norrköping och Gävle på Riksväg 55/Mälardiagonalen kommer att öka i en ännu snabbare takt än tidigare. En utbyggnad av Riksväg 55 till mötesfri 2+1-väg, (trefältsväg), skulle kunna ge både de snabbaste och närmsta transporterna mellan såväl Norrköping och Uppsala som Norrköping och Gävle (oavsett om sträckan körs Norrköping - Strängnäs - Enköping - Heby - Gävle eller Norrköping - Strängnäs - Enköping - Uppsala - Gävle). Av genomfartstrafiken kan särskilt lastbilar anses ha mycket att vinna rent tidsmässigt på en utbyggnad av Riksväg 55 till mötesfri 2+1-väg, (trefältsväg), eftersom dessa ändock inte kan utnyttja den maxhastighet på 110 km/h som gäller på E4an mellan Norrköping och Uppsala respektive Gävle. Hastighetsbegränsningen på motorväg/110-väg är för lastbilar 90 km/h och på 90-väg 80 km/h. Detta faktum kan också förklara varför så många lastbilstransporter mellan norra och södra Sverige idag går på de kortare, men standardmässigt sämre riksvägarna genom Mälardalen än på E4an. Till fördel för Riksväg 55 talar även det faktum att infrastrukturen och E4 i Stockholms län med nuvarande befolkningstillväxt kommer att vara fortsätt ansträngd även efter en eventuell utbyggnad av den så kallade "Förbifart Stockholm", vilket en utbyggnad av Riksväg 55 delvis kan lindra.

Regional transportlänk

Riksväg 55/Mälardiagonalen är förutom för de nationella transporterna även mycket viktig för de regionala transporterna och den regionala och lokala utvecklingen. Mälardalsregionen är sedan länge en utpräglad Metropolregion där Stockholm är dess "Gateway City" där stor del av den regionala utvecklingen och ekonomiska tillväxten alstras för att sedan spridas ut i regionens olika delar. Således har de flesta av investeringarna i transportinfrastrukturen gjorts i stråken mot Stockholm; E4 från Nyköping/Norrköping, E20 från Strängnäs/Eskilstuna, E18 från Enköping/Västerås och E4 från Uppsala/Gävle. Lite pengar har satsats på tvärförbindelserna i regionen. Tvärförbindelserna är emellertid mycket viktiga för att bygga en sammanhållen region med regional flerkärnighet och komplementaritet där klusternätverk kan bildas och tillväxt och utveckling skapas även lokalt och inte som idag när den till stor del är beroende av spridningseffekter från Stockholm. En utbyggnad av Riksväg 55 som är en tvärförbindelse på diagonalen genom Mälardalen har goda möjligheter att bidra till att göra regionen mer sammanhållen och tillväxtstark. Detta eftersom Riksväg 55 fyller många olika regionala transportbehov.

Riksväg 55 norr om Mälaren

Sträckan norr om Mälaren mellan Enköping och Uppsala är en mycket vilktig länk mellan städerna i stråket Örebro - Västerås - Enköping - Uppsala, ett stråk som består av tre av Mälardalens största städer, tillika residensstäder med en stor arbetsmarknad samt framstående universitet/högskolor och sjukvårdsinrättningar. Trafiken på denna sträcka är mycket omfattande och det sker en utbredd arbetspendling i stråket. Uppsala torde efter Stockholm vara Mälardalsregionens viktigaste stad med stor betydelse för den regionala utvecklingen norr om Mälaren. Att det är viktigt med en god regional tillgänglighet till staden från hela regionen, (även söder om Mälaren), säger sig egentligen självt.

Riksväg 55 över Mälaren

Vägens kanske största betydelse för att knyta samman Mälardalen har den kanske i egenskap av att vara en av få passager över Mälarsnittet, den enda mellan riksväg 56 vid Västerås och Essingeleden i Stockholm, som ligger 13 mil från varandra. Vägen bidrar därigenom till att knyta samman och möjliggöra förbindelser mellan många orter i regionens södra delar med orter i regionens norra delar. Här har vägen en mycket speciell och viktig så kallad Z-funktion eftersom den över Mälarsnittet binder samman städerna i stråken Västerås - Enköping - Strängnäs - Södertälje/Södertörn och Eskilstuna - Strängnäs - Enköping - Uppsala/Arlanda/Norra Stockholm.

Riksväg 55 söder om Mälaren

Söder om Mälaren har riksväg 55 en mycket stor betydelse som transportstråk mellan Mellersta Sörmland och Stockholm, sträckan Vingåker (Riksväg 52) - Katrineholm - Flen - Malmköping - Åkers Styckebruk - Södertälje - Stockholm. Kommunerna i Mellersta Sörmland; Katrineholm, Flen och Vingåker (de s.k. KFV-kommunerna) ligger idag på vägsidan i näst intill total transportskugga i förhållande till Stockholm. Detta är troligen en starkt bidragande orsak till att denna del av länet och regionen har en förhållandevis svag utveckling med sviktande befolkningsutveckling. Från Mellesta Södermanland finns idag tre alternativa vägar mot Södertälje och Stockholm; Riksväg 52 i kombination med E4 via Nyköping, Riksväg 57 i kombination med E4 via Sparreholm och Gnesta samt Riksväg 55 i kombination med Länsväg 910 och E20 via Malmköping och Åkers Styckebruk. Samtliga alternativa Riksvägar är tvåfältsvägar, (d.v.s. ett körfält i varje riktning), med med mötande trafik och bitvis kurviga med dåliga omkörningsmöjligheter och nedsatt hastighet. En kortare sträcka på Riksväg 55 mellan Malmköping och Dunker har dock under 2007 byggts ut till mötesfri 2+1-väg, (trefältsväg). Kommunerna i mellersta Södermanland har gemensamt utpekat Riksväg 55 som den väg som bör byggas ut för att förbättra förbindelserna med Stockholmsregionen. Att valet fallit på Riksväg 55 beror delvis på att Riksväg 52 via Nyköping är för lång, särskilt från Flen som inte ens passeras samt att Riksväg 57 via Sparreholm och Gnesta idag har så dålig standard att den skulle vara både mycket dyr och mycket svår att bygga ut, b.l.a. passerar den rakt igenom ett större antal småorter. Riksväg 55 i kombination med Länsväg 910 och E20 är endast marginellt längre (2 km) än Riksväg 57 i kombination med E4, men innebär avsevärt mer motorväg och är således betydeligt snabbare redan idag. Rent samhällsekonomiskt är en satsning på just Riksväg 55 förmodligen även den mest lönsamma eftersom vägen fyller många olika transportbehov i fler relationer än som förbindelse mellan Mellersta Sörmland och Stockholm. Att bygga ut Riksväg 55 i hela dess sträckning handlar alltså om att "slå flera flugor i samma smäll".

Externa länkar

• Mälardiagonalspartnerskapet - verkar för en utbyggnad av Mälardiagonalen (Rv 55)
• Länk till Länstransportplan för Uppsala län 2004-2015
• Länk till Länstransportplan för Sörmlands län 2004-2015
• Länk till Länstransportplan för Östergötlands län 2004-2015
• Vägverkets info om ombyggnaden mellan Örsundsbro och Litslena
• Vägverkets sida om av Bärbyleden 3

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2} KAK Bilatlas 1946
2. ↑ Nordisk Familjebok 1932
3. ↑ KAK Bilatlas 1958
4. ↑ KAK Bilatlas 1966
5. ↑ http://www.vv.se/templates/Pressrelease____32305.aspx