Fogdön
Från Rilpedia
Fogdön är en halvö i sjön Mälaren och utgör en del av Strängnäs kommun i Södermanland.
Innehåll |
Geografi
Fogdön, som är cirka 6 x 15 km stor, omges på tre sidor av Mälarens vatten och avgränsas från fastlandet i söder av en långsmal våtmark, tidigare ett smalt sund som kallades Eldsundet. Naturen består till stor del av öppna landskap med jordbruk, avbrutet av mindre barr- och lövskogsområden samt några låga berg i dagen.
Namnet Fogdön kan ha sitt ursprung i ordet "foder" dvs. att det gick bra att odla foder här, till kor och hästar. En annan sorts djur, fåglar, är en attraktion kring viken Sörfjärden som finns på västra sidan av Fogdön. Sörfjärden har vassbevuxna stränder med naturreservat, fågelskyddsområde och ornitologisk station.
Miljön är "lantlig" men läget centralt, nästan mitt i Mälardalen.
Bebyggelse, företagsamhet
Bebyggelsen idag är blandad med byar, friliggande gårdar, tre kyrkor, tre större herrgårdar och några sommarstugeområden. Här finns lanthandel, gårdsbutik, skola, äldreboende, idrottsförening, golfbana, ridcenter samt många jordbruk och annan företagsamhet. Till sommarens attraktioner hör tre stycken mindre badplatser med sand och bryggor. De största byarna på Fogdön är Vansö, Lundby, Bärby och Åsby.
Många av de boende här färdas med bil till sina jobb i närbelägna Strängnäs eller Eskilstuna. Motorväg och järnväg ger goda resmöjligheter också till Södertälje och Stockholm.
Historia
Fogdön befolkades tidigt och har en rik historia. Här finns många fornlämningar som till exempel rester av fornborgar vid Rällinge, Karleby och Stenby samt ett antal gravfält och runstenar. Bl.a. omtalas den forne sveakungen Ingjald Illråde som lade under sig stora delar av Svealand. Vid Kråktorp, 2 km öster om Fogdö kyrka, finns den s.k. Ingjaldshögen men det är tveksamt om Ingjald verkligen begravdes här.
De tre kyrkorna på Fogdön som alla etablerades redan på 1100-talet; Fogdö, Vansö och Helgarö samt flera av byarna har namn som slutar på "ö". Det antyder att det tidigare fanns många små öar här när Mälarens vattennivå stod högre. I dag är de tre kyrkorna organisatoriskt samordnade under Vårfruberga-Härads församling.
Namnet Vårfruberga har tidigare förekommit på platsen i form av ett kloster från 1200-talet, det äldsta i Mellansverige. Rester av klostrets murar går att beskåda ännu idag i ett parkområde vid Kungsberg, 3 km nordost om Fogdö kyrka. På den platsen finns också spår efter en medeltida borg.
Fogdöns tre, större herrgårdar Kungsberg, Hässelbyholm och Bergshammar har alla tillhört kända adelsmän i Sveriges historia. Ännu idag är de bebodda och fungerar som aktiva jordbruksenheter.
Kungsberg fanns redan på 1200-talet som en del av Vårfruberga kloster men blev på 1500-talet en statlig s.k. kungsgård och fick eget namn. De äldsta kvarvarande byggnaderna är från 1700-talet. Kungsberg ägs fortfarande av staten och drivs ekologiskt med koppling till KRAV-märkning av produkterna.
Hässelbyholm omtalas som en egendom, också tillhörig Vårfruberga kloster, på 1300-talet. Nuvarande huvudbyggnad restes på 1600-talet. Under en period på 1700-talet hade länsstyrelsen sommarresidens här och ett länsfängelse inrättades i källaren. Hässelbyholm är privatägt.
Också Bergshammar dyker upp som en egendom på 1300-talet. Nuvarande huvudbyggnad restes på 1700-talet. Här fanns bl.a. ett stort privat bibliotek som stegvis har överförts till museer. Bergshammar är privatägt och driver förutom jordbruket också en allmän golfbana.
