Fyrfältsväg

Från Rilpedia

(Omdirigerad från 2+2-väg)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
E4 norr om Söderhamn. Idag är sträckan Söderhamn-Enånger skyltad som motorväg, men från början var vägen enbart klassad som fyrfältsväg. När vägen invigdes var den Sveriges första fyrfältsväg.
Så kallad dual carrigeway längs A2 i Storbritannien. Sträckan är officiellt vanlig landsväg och inte skyltad motorväg. Bland annat saknar sträckan vägren, vilket denna vägtyp ofta gör. Ofta sker korsningar genom planfria trafikplatser med accelerationsfält, men ibland sker dessa genom rondeller. Bashastigheten på dessa vägar är samma som för vanliga landsvägar, dvs. 96 km/h.
Dual carrigeway längs A20 mellan Folkestone och Dover, Storbritannien. I Storbritannien används blå skyltar på motorvägar, men då sträckan officiellt är vanlig landsväg är skyltarna gröna.

Fyrfältsväg är en väg med fyra körfält, två i varje riktning. I svenska Vägverkets teminologi avses en fyrfilig väg som är enklare eller smalare än en fullskalig motorväg och som saknar vägren. Termen är i officiella sammanhang relativt ny, sedan 1990-talet. Termen 2+2-väg har också använts på senare år. Vägar med fyra körfält som inte är motorväg har dock funnits i många år i Sverige. Huruvida en väg har eller saknar en särskild fil för havererade fordon saknar betydelse för frågan om vägen skall anses motorväg eller inte. Det finns i de flesta länder motorvägar som saknar sådan fil liksom att det i de flesta länder finns icke motorvägar och motortrafikleder med sådan fil.

Olika typer

Det finns några typer av fyrfältsvägar:

1. Den mer påkostade varianten (18,5 meter bred) är byggd som en motorväg och saknar plankorsningar. Dessa är ofta skyltade som motorvägar. De är smala motorvägar helt enkelt, "Snålmotorväg". Avgörande för typ av skyltning kan vara av- och påfarternas utformning, utformning av busshållplatser och vilken hastighet man finner rekommendabel samt var i landet man befinner sig, då det är länsstyrelserna som beslutar om motorvägsskyltning. Denna typ av fyrfältsväg är ganska ny. En väg tänkt att skyltas som motorväg har tidigare alltid byggts med full bredd. I vissa städer, särskilt Göteborg finns sådana vägar som nästan uppfyller de fulla breddkraven men som inte skyltas som motorväg. Detta eftersom man helst inte vill ha stadsmotorvägar. Det är länsstyrelserna som beslutar om skyltningen så den principen varierar regionalt.

2. En del är lite enklare än den förra typen och kanske med enkelt gjorda av- och påfarter utan ramper, och passar egentligen inte för att vara motorväg. De är ändå planskilda och skyltas ofta som motortrafikleder och fungerar mer eller mindre som motorvägar. Sträckan Söderhamn-Enånger på E4 är sådan men har ändå senare skyltats som motorväg, vilket skapat kritik.

3. En tredje typ är en typ som funnits under många år i Sverige. De har en enklare standard, med normala plankorsningar, eller blandat plankorsningar och planskilt. Däremot har de närapå full bredd. De har byggts så eftersom trafikmängden varit för hög för en landsväg, men för låg för en motorväg. Stadsvägar räknas inte in i denna kategori. Man har märkt att även om mötesolyckorna försvunnit finns det många korsningsolyckor och singelolyckor. Sådana vägar byggdes på 50/60-talet, men knappast senare, åtminstone inte utanför städer. Exempel E20 söder om Alingsås och E45 norr om Göteborg.

4. En ny typ av fyrfältsväg (15,75 och 16,5 meter breda) liknar den föregående men är smalare och har stålvajerräcke i mitten och normala plankorsningar. I vissa fall har de istället speciella avfarter för vänstersväng enligt en princip som kallas Spanska svängen. Den dåliga sikten genom räcket kan göra vänstersvängar till och från vägen till ett problem.

Dessa enklare fyrfiliga vägar är officiellt enbart klassade som landsvägar. Däremot är de enbart upplåtna för motorfordon och därför är det förbjudet för gående, cykel, moped eller traktor etc att använda dessa vägar. (De smala körfälten gör det farligt för dem).

5. Det finns mängder med rena stadsgator med fyra körfält, men det är inte dessa som avses med "fyrfältsväg", ens om de är genomfartsleder.

Vägar av dessa typer finns i de flesta länder i Europa, men det brukar inte vara någon formell klass av vägar. Vägar skyltade med motortrafikled-skylten har ofta men absolut inte alltid fyra körfält med mittremsa.

I Spanien finns en officiell vägtyp "Autovía", med en Spanien-unik skylt som visar vilka vägar som är det. "Autovía" kan lämpligen översättas "fyrfältsväg". Se mer i artikeln Lista över motorvägar i Spanien.

Se även artikeln 2+1-väg.

Lista över fyrfältsvägar i Sverige

Nedan listas några av Sveriges fyrfiliga men ej motorvägs- eller motortrafikledsklassade vägsträckor (exklusive fyrfiliga stadsgator. Stadsgata är gata med täta korsningar och trottoarer).

Riksväg 51 nära Trafikplats Svärtinge. Vägen är 16 meter bred. Aktuell sträcka invigdes 2007.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Fyrf%C3%A4ltsv%C3%A4g"
Personliga verktyg