Hökarängen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Hökarängen
Hökarängen, utsikt från Lingvägen.JPG
Bildad 1934
Stadsdelsområde Farsta
Församling Farsta församling
Antal invånare 7919 (2004)
Landareal 142 hektar
Kommunområde Söderort
Smeknamn Hökis
Stockholmsportalen | Stockholms kommun

Hökarängen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun.

Centrum (Hökarängsplan) är belägen på 59:15,5° N och 18:05,1° Ö. Avståndet är 8,8 km från Gustav Adolfs torg och 6 km från Skanstull. Stadsdelen gränsar till Gubbängen, Sköndal, Farsta och Fagersjö.

Innehåll

Historia

Området lydde en gång i tiden under Farsta gård. Namnet kommer från Hökarängens gård, som än i dag ligger kvar vid Drevvikens strand, den ligger dock idag i Farsta. Gården finns nämnd redan 1684.

Stadsdelen bildades 1926 och omfattade då även Hökarängens gård med strand till Drevviken. Området bebyggdes med bostäder i huvudsak 1945-54. År 1947 bodde här 45 personer, år 1950 hade antalet ökat till hela 10833 stycken.


Hus längs Fagersjövägen.
Veckad fasad mot Sjöskumsvägen, arkitekt David Helldén.
Färgglada fasader på Cigarrvägen.
Gågatan i Hökarängens centrum.

Stadsplan

Både Hökarängen och Gubbängen är av planeringstypen grannskapsenhet och typiska för sin tids byggande. Hur stadsplanen skulle se ut avgjordes i de arkitekttävlingar som hölls 1940 och 1942. Området bebyggdes med bostäder i huvudsak 1945-54. Hökarängens centrum var det första förortscentret som byggdes kring ett gångstråk utan biltrafik. Centrum ritades i sin helhet av David Helldén och än idag dröjer sig en känsla av 50-tal kvar här.

I samband med Ytterstadsprojektet i slutet av 1990-talet blev husen i centrum renoverade och återställda till sitt ursprungliga skick, bland annat satte man tillbaka de neonskyltar i 50-talsstil som nu sitter utanför varje affär.

Skönstaholmsområdet byggdes 1949-1952, men istället för vanliga skivhus byggde man hyresradhus. Arkitekter var Nils Sterner och Erik F Dahl.

Veckodagsområdet byggdes 1946 som nödbostäder, med många små lägenheter. Området drabbades snabbt av sociala problem, som gav hela Hökarängen dåligt rykte.

1999 byggdes Fagerängsområdet, 80 radhus, med Skönstaholmsområdet som inspirationskälla. Husen smälter in i den övriga bebyggelsen, det är lätt att tro att även de byggdes på 1950-talet.

På Hökarängsplan finns en fontän i brons av Erik Glemme och Sture Andersson, rest 1954.

Kommunikationer

Från 1947 gick busslinje 75 till Hökarängen från Ringvägen ungefär var 3-6 minut. Från 1 oktober 1950 började tunnelbanan gå hit, och Hökarängen var ändstation fram till 1958.

Vid Örbyleden går busslinje 182 mot Sköndalsbro. Linje 173 mellan Skarpnäcks Gård och Skärholmen.

Tunnelbanestationen

Station Hökarängen inom Stockholms tunnelbana togs i bruk den 1 oktober 1950 i samband med att tunnelbanan i sin nuvarande form invigdes. Den var då ändstation på linjen från Slussen.

Avståndet från station Slussen är 7,7 kilometer. Stationen är belägen utomhus utmed Lingvägen vid Örbyleden. Restiden från T-Centralen är 20 minuter. Entre från Örbyleden eller Lingvägen/Sirapsvägen.

Tunnelbanestationen ritades av arkitekt Peter Celsing. Konstnärlig utsmyckning; bronsskulpturer av Hanns Karlewski, 1995.

Hökarängen Skidklubb (Samurajerna)

Orten Hökarängen har uppnått ett visst kändisskap genom filmen Snowroller med bland annat Lasse Åberg från 1985. En av de mest kända scenerna är då Hökarängens Skidklubb (Samurajerna) kommer nedfarandes mycket snyggt och proffsigt i skidbacken, skrikandes "Bästa Svängen, Hökarängen", iklädda färgstarka neon-plagg i typisk 1980-talsanda. I deras öppningsscen spelas då tidstypisk rave-musik.

Gator i Hökarängen

Övrigt

Affären I Hökarängen finns en järnaffär. Trubaduren Cornelis Vreeswijk bodde en tid på Saltvägen med sin familj. Se även begreppet Nisse i Hökarängen.

Personliga verktyg