Skarpnäcks gård
Från Rilpedia
Skarpnäcks gård är en gård och stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Flaten, Orhem, Sköndal, Gubbängen, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Bagarmossen samt till Älta i Nacka kommun. Antalet invånare uppgår till cirka 10000. Stadsdelen bildades 1963 men namnet Skarpnäcks gård för området har aldrig kommit att användas i vardagslag, utan en blandning av de tidigare stadsdelsnamnen Pungpinan, Enskededalen (Enskede) och Skarpnäck samt namnet Skarpnäcksfältet har använts. Efter att Skarpnäcksfältet bebyggdes på 1980-talet så redovisar också Stockholms stad och polisen sin statistik mm för områdena Pungpinan och Skarpnäcksfältet i stället för stadsdelen.
Innehåll |
Historik
Skarpnäcks gård har anor från medeltiden. Byn Skarpa finns omnämnd redan 1420. Den var en stor jordbruksegendom ända fram till 1960-talet.
Skarpnäcks herrgård bebyggdes av Maria Sofia De la Gardie (1627-94) och gjordes till säteri. Gården har senare ägts av släkterna Leijonstedt, von Schantz, Svedelius, Carlström samt Neumüller.
Gårdens nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1865-1867 av den tyska bryggaren Fr.E. Neumüller. Egendomen såldes 1922 för 2,4 miljoner kronor till Stockholms stad. Från 1927 användes gården som ålderdomshem, och från slutet av 1960-talet har här funnits verksamhet för hemlösa och vårdbehövande män under namnet Skarpnäcksgården.
Den första stadsplanen tillkom 1923 och togs fram av Per-Olof Hallman, området kallades där Skarpnäcks Trädgårdsstad, och i området Pungpinan började man 1927 uppföra småstugor, idag finns cirka 240 stugor.
1953-1956 uppfördes ett radhusområde kring Riksrådsvägen. Det var de schweiziska arkitekterna Charles Edouard och Léonie Geisendorf som ritade de cirka 100 hyresradhusen. I början av 1960-talet uppfördes ytterligare radhus kring Nämndemansbacken och Sekreterarbacken, arkitekt var Höjer & Ljungkvist.
1940 togs ett beslut om att Skarpnäcksfältet skulle användas som reservflygfält för jaktplan, men det kom aldrig i användning. Istället flyttade Stockholms Segelflygklubb in där. 1981 togs beslut om att bebygga fältet med bostäder, och det började byggas i mitten av 1980-talet som en så kallad kvartersstad, en sorts stad i miniatyr, med 3400 lägenheter. Området består nästan uteslutande av röda tegelbyggnader och har fått många utmärkelser för sin speciella arkitektur. Dessutom ingår radhus (Molnflygaren) samt ett industriområde. Sedan 2005 har fler radhusområden börjat byggas. Området ritades av arkitekt Leif Blomquist.
Det finns gott om koloniträdgårdar i stadsdelen. Söder om Tyresövägen ligger områdena Listudden (anlagt 1942). De angränsande koloniområdena Odlaren (anlagt 1952) och Eken (anlagt 1953) ligger inom stadsdelen Orhem. Väster om Gamla Tyresövägen ligger Skarpnäcks koloniområde från 1936, med 554 lotter med stugor; lotterna är nästan uteslutande minst 300 kvadratmeter stora, medan stugorna i allmänhet mäter cirka 25 kvadratmeter. Koloniområdet utgör med sina 184 818 kvadratmeter odlad mark ett av de största koloniområdena i Europa.
Bilder
Några bilder i och omkring Skarpnäcks Gård, tagna av Holger Ellgaard
|
|
|
|
Se även
Externa länkar
- Skarpnäcks Trädgårdsstadsförening
- Fältboendet i Skarpnäcks Gård
- Samfälligheten Molnflygaren (Radhusen nordost om Skarpnäcksstaden)
- Brf Riksrådsvägen
Tryckta källor
- Petersson, Allan; Rispling, Linus (2006). Från kvickrot via morot till blomsterprakt. Koloniträdgårdsföreningen Skarpnäck. ISBN 978-91-631-8784-1.
- Hermansson, Hans (red); Harlén, Hans (red); Rehnman, Kerstin (red) (2007). Enskede 100 år. Enskede Årsta Hembygdsförening. ISSN-1403-2589.
