Ale härad
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Ale härad låg i Älvsborgs län, Västergötland, nordost om Göteborg, mellan Göta älv i väster och sjön Mjörn i öster. I älvdalen och längs älvens biflöden präglas landskapet av jordbuksmark. I öster dominerar vildmarksområdena Risveden i norr, samt Alefjäll och Vättlefjäll söderut.
Ale är tidigast omnämnt 1262 (Alyr). Namnet anses vara plural av ett ord som antingen syftar på trädslaget al eller på ett fornsvenskt ord för helgedom.
Häradet omfattade socknarna Hålanda, Kilanda, Nödinge (innan 1888 utom Skårdals skate, som hörde till Västra Hisings härad), Skepplanda och Starrkärr i nuvarande Ale kommun; Ale-Skövde, Sankt Peder och Tunge i nuvarande Lilla Edets kommun; samt Östad i Lerums kommun (som 1887-1975 hade en större omfattning än idag).
Ale härad gränsade på den svenska sidan till häraderna Vättle, Kulling, Bjärke och Flundre, samt på den norska sidan till skeppsredorna Torpe, Faxehärad och Hising - sedermera Inlands Torpe, Inlands Södre och Västra Hisings härader.
Innehåll |
Historia
(Mer om Ales historia finns under Lödöse och respektive socken.)
- På 1200-talet var Ale ett av fyra härader i Hullsjö bo, ett av de åtta bon Västergötland var indelat i. Sätet tros ha legat i Hullsjö i nuvarande Gärdhems församling i Väne härad / Trollhättans kommun. De övriga häraderna var Bjärke och Flundre.
- Som en följd av kung Magnus Ladulås (ca 1240-1290) skuld till den halländske frälsemannen Peder Porse (död före 1295), för dennes stöd i kampen mot Magnus bror Valdemar Birgersson (1243-1302), erhöll Porse år 1278 Lödöse stad och län i pant.
- Vid freden i Helsingborg 1310 tillföll Ale härad, tillsammans med vad som då motsvarade Skara stift, hertig Erik (1282-1318). Ale var en del av hertigdömet till Nyköpings gästabud 1317.
- När hertig Erik gifte sig 1312 med den då 11-åriga Ingeborg Håkansdotter (1301 – ca 1360), dotter till Norges kung Håkon V Magnusson (1270-1319), fick hon Lödöse med län i morgongåva. I samband med att sonen Magnus Eriksson (1316-1374) som treåring blivit kung i både Norge och Sverige 1319, ingick Lödöse och dess län till 1326 i Ingeborgs underhållsländer.
- När Magnus Eriksson gifte sig 1335 med Blanka av Namur (1318-1363) gav också han sin hustru Lödöse med län i morgongåva.
- Från 1371 ingick Ale, tillsammans med resten av sonen Eriks forna hertigdöme, i Magnus Erikssons underhållsländer. När denne dog 1374 vägrade hans son, Norges kung Håkan Magnusson (1340-1380) återlämna områdena till Sverige.
- Mot slutet av 1300-talet och under början av 1400-talet blev Ale ett av tre härader i Stynaborgs län. Denna förändring skedde förmodligen i samband med Drottning Margaretas (1353-1412) omorganisering av slottslänen. Sätet låg i f.d. Bälinge socken i nuvarande Alingsås församling, Kullings härad. Det tredje häradet var Barne. Stynaborgs län upphörde senast i och med Engelbrektsupproret 1434.
- När Lödöse förlorade sina stadsrättigheter tillfälligt mellan 1526 och 1586 samt varaktigt från 1646, så införlivades Sankt Peders församling i Ale härad.
- 1569-1598 och 1600-1602 ingick fem av Ales nio socknar i Visingsborgs grevskap under riksrådet Per Brahe d.ä. (1520-1590), följd av sönerna Erik (1522-1614) och Magnus (1564-1633). Socknarna var Skepplanda, Sankt Peder, Ale-Skövde, Starrkärr och Kilanda.
- 1612, under Kalmarkriget, blev Ale besatt av danska trupper. Vid freden i Knäred 1613 blev Ale ett av sex västgötska härader som pantsattes i krigsskadestånd till Danmark i Älvsborgs andra lösen. 1619 löstes panten.
- 1888 införlivades Skårdals skate, som redan ingick i Nödinge socken, från Västra Hisings härad.
Krigsskådeplats
Som gränsbygd har Ale åtskilliga gånger drabbats av de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark. Belägenheten som uppland till Lödöse och närheten till Kungahälla och Bohus fästning har haft stor betydelse. Under belägringar, läger och förflyttningar har trupperna våldgästat, skövlat, plundrat, brandskattat och bränt i bygderna. Detta pågick genom århundradena till slutet av 1600-talet. Ofrederna återspeglas i namnbruk som Danskestallet och Jutamossen. Lämningarna är flertaliga, bl.a. gravfält vid Verle, Järnklev och Slerebo i Hålanda. Berättelserna och sägnerna är ännu fler. Så sent som på 1940-talet berättade danska anläggningsarbetare i Trollhättan att man i danska kyrkor brukat läsa en bön över soldaterna:
-
-
För Risvedens mörka skogar och vilda folk
bevare oss, o, milde Herre Gud
-
- Under brödrastriden mellan kung Birger Magnusson (1280-1321) och dennes bröder hertigarna Erik och Valdemar (1280-talet - 1318) mellan 1304 och 1310 blev Ale och Lödöse skådeplats vid ett par tillfällen. Hertigarnas första krigståg utgick 1304 från Kungahälla och på vägen genom Västergötland brändes Lödöse.
- Under avsättningskriget 1363-1371 mellan kung Magnus Eriksson (1316-1374) och Albrekt av Mecklenburg (ca 1340-1412) blev Lödöse och dess omgivningar åter krigsskådeplats. 1368 gör både norske kung Håkan Magnusson (1340-1380), kung Magnus son, och Albrekts allierade Hansan krigsinsatser i området. Hansan bränner Lödöse. År 1370 ingås ett stillestånd i Lödöse som varar i 14 dagar.
- 1452 var Lödöse intaget av danske kungen Kristian I (da. Christiern I, 1426-1481) under kriget med Karl Knutsson Bonde (1408-1470). Kristian drevs tillbaka av marsken Tord Karlsson Bondes (död 1456) trupper in över Risveden och ner mot danskt område vid Skårdal och Kongahälla. Detta krig varade 1449-1457 och redan 1455 var danskarna tillbaka och brände ner staden efter att först ha brandskattat den.
- När den avsatte Kristian II (da. Christiern II, 1481-1559) ville återta den danska tronen 1531 försökte han inta Bohus fästning. Under de följande striderna, där svenskarna blandade sig i, stod ett slag utanför Lödöse och Kristian slog läger vid Skepplanda kyrka.
- Under Nordiska sjuårskriget 1563-1570 härjade den danske överbefälhavaren Daniel Rantzau (1529-1569) på Västgötaslätten. När han 1565 vände mot Varberg, marscherade han genom Ale. 1566 hade han förutom ett på nytt nerbränt Lödöse lämnat 268 brända och 54 skövlade gårdar efter sig i häradet.
- Även Gräfsnäs slott, i Erska socken, Bjärke härad (i nuvarande Alingsås kommun) på andra sidan Risveden från Lödöse, var ett mål för danska krigsföretag. Gräfsnäs yttre befästningsverk gick genom Hålanda, där lämningar finns vid Gamla Krogen och Skansen. 1612, medan Kristian IV (da. Christiern IV, 1577-1614) belägrade Lödöse under Kalmarkriget (1611-1613), lyckades danskarna inta slottet, som plundrades liksom dess omgivningar. På Skansasjöns botten skall det ligga en kanon från när hären gick genom isen.
- Riksrådet och fältmarskalken Lennart Torstensons (1603-1651) angrepp på Danmark 1643 ledde bl.a. till den s.k. Hannibalsfejden. Svenska trupper under befäl av överste Nils Kagg (1598-1653) belägrade Bohus fästning, där Hannibal Sehested (1609-1666), ståthållare över Norge, residerade. 1644 blev Lödöse både plundrat av svenskarna och bränt av danskarna. Kriget slutade med freden i Brömsebro 1645.
- Krabbefejden 1657-1658 har fått namn efter en annan befälhavare på Bohus fästning, Iver Krabbe (1606-1666), länsherre över Bohus län och tidigare även Halland. Under Krabbes befäl företogs under de båda åren flera operationer bl.a. i Ale. Detta krig slutade med freden i Roskilde, då Sverige tillerkändes Bohuslän.
- Trots att Bohuslän blivit svenskt varade inte freden längre än till Gyldenløvefejden 1676-1679. Ståthållaren över Norge, Ulrik Fredrik Gyldenløve (1638-1704), belägrade Bohus fästning och företog flera operationer in i Västergötland, där Ale för sista gången drabbades. Detta krig slutade med frederna i Fontaineblau och Lund.
Samfärdsel
- Under det yngre indelningsverket hörde större delen av Ale härad till Västgöta regemente, Barne kompani samt till Västergötlands båtsmanskompani. Undantagen var Hålanda och Kilanda socknar som istället för till Barne kompani var anslutna till Extra båtsmansroteringen till sjöss.
- Sätesgårdar var Livereds säteri (Hålanda), Alvhems kungsgård (Skepplanda), Östads säteri (ursprungligen i Östads socken; sedan 1975 i Långareds församling, Alingsås kommun / Kullings härad), Kilanda säteri (Kilanda) och Backa säteri (Nödinge).
- Tullstationer fanns vid Viken norr om nuvarande Bohus i Nödinge socken och vid Hamnen vid Grönåns mynning i Skepplanda socken. Grönån var segelbar upp till Tors bro och Grönköp nära Vadbacka ända till 1922.
- Gästgivaregårdar fanns vid Lahall (Nödinge), Viken (Nödinge), Nol (Starrkärr), Krokstorp (Kilanda), Östad (Östad), Kattleberg (Skepplanda), Grönnäs (Skepplanda, tillfälligt 1652-1674, ersatt av Kattleberg), Vadbacka (Skepplanda), Verle (Hålanda) och Kärra (Tunge). Efter många år som bl.a. småskola och klubbstuga för Skepplanda BTK är Vadbacka gästgiveri åter krog.
- Vildmarksområdet Risveden omnämns i Yngre Västgötalagen från 1300-talet (Rishuidhär). Det var häradsallmänning, delat mellan Ale, Bjärke och Kullings härader. 1542 omvandlade Gustav Vasa (1496-1560) Risveden till kronoallmänning. Först 1833 återgick delen i Ale till häradsallmänning.
Tingslag
- - 1933: Ale härad.
- 1934-1966: Vättle, Ale och Kullings härader.
- 1967-1970: Vättle, Kullings och Ale härader samt Alingsås stad.
Tingsställen
- Grönnäs, Skepplanda socken, 1666-1674.
- Kattleberg, Skepplanda socken, 1675-1885.
- Älvängen, Starrkärrs socken, 1886-1947.
- Alingsås, 1948-1970.
Fögderier
- Väne -1887: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
- Väne 1888-1915: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
- Väne 1916-1917: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader samt Trollhättans stad.
- Kullings 1918-1945: Kullings, Vättle och Ale härader.
- Ale-Vättle 1946-1951: Vättle och Ale härader, inkl. Fuxerna socken i Flundre härad.
- Ale-Vättle 1952-1966: Vättle och Ale härader.
Se även
Källor
- Nordisk Familjebok, Stockholm 1876-1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885-86
- Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
- Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: "Den svenska historien", Stockholm 1966-68 (senare upplaga finns)
- Alf Henriksson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
- Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
- Herman Hofberg: Svenskt Biografiskt Handlexikon, Stockholm 1906
- Carl Frederik Bricka (utg): Dansk biografisk Lexikon, København 1887-1905
- Sveriges Nationalatlas
- Riksarkivet: Nationell ArkivDatabas (NAD)
- Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
- Riksantikvarieämbetet: FMIS Fornsök
- Richard Holmström & S. Artur Svensson (red): "Västergötland", Malmö 1955
- Bo Tynderfeldt (red): "Västergötland", Stockholm 1989, ISBN 91-574-2473-X
- Mimi Håkanson (red): "Älvsborgs län. Historia i gränsbygd", Uddevalla 1997, ISBN 91-86832-09-3
- Linnar Linnarsson: "Risveden. Kulturbilder från västsvensk skogsbygd", Skara 1961
- Harald Andersson m.fl: ”Det vilda Risveden”, Göta 1990
- Pelle Dahlberg m.fl: ”Upptäck din hembygd. Sevärdheter i Risvedentrakten”, Göta 1995, ISBN 91-630-4061-1
- Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: ”Risveden. En västsvensk obygds historia”, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3
- Everth Högabo: ”Hålanda socken”, Säffle 1972
- Bror A. Andersson: ”Skepplanda socken”, Säffle 1972
- Bror A. Andersson: ”Nödinge kommun”, Säffle 1969
- Mona Lorentzon m.fl: ”Starrkärr-Kilanda socknar”, Säffle 1975
- Carl-Martin Bergstrand: ”Stora Lundby, Bergum, Östad”, Säffle 1967
Externa länkar
- Bengans historiesidor (privat webbplats om västgötsk historia)
- Svenska krig, på Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek
|
|||||
|
||||||||||
