Örebro

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Örebro (tätort))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Mer information kan hittas på Örebroportalen.


Örebro
Siffrorna avser orten
Läge 59°16′N 15°13′O / 59.267, 15.217
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Folkmängd(2005) 98 237 invånare
Area(2005) 4 296 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1]
(uppdaterad 30 maj 2008)

Innehåll
Örebro in Sweden.png

Örebro är en tätort (stad) i Närke samt centralort i Örebro kommun och residensstad i Örebro län. Örebro är Sveriges sjätte största tätort med 98 237 invånare (2005).[2]

Historia

Genom Örebro korsar Storgatan-Drottninggatan en rullstensås och där åsen korsade Svartån, gjorde rullgruset ån grund och möjlig att ta sig över. Med tiden byggdes en bro över vadstället, som, då den vilade på bankarna av rullgrus, kom att kallas ”Örebron”, numera Storbron.

Omkring 1260-talet lät kungamakten bygga en fästning och det är då lätt att föreställa sig att fästningen anlades på den holme där det nuvarande Örebro slott ligger. Samtidigt (1200-talet) tros Örebro ha fått stadsprivilegier. Örebro bestod på den här tiden bara av kvarteren mellan Storbron och Stortorgets västra del, samt kvarteren runt torget. Under medeltiden var Örebro indraget i stridigheter. Fästningen; nu borgen byggdes ut på 1300-talet, och belägrades under upprepade tillfällen.

På 1400-talet styrdes det dåvarande Sverige från Danmark av Konung Erik av Pommern som såg Sverige som ett lydrike till Danmark. Och de nuvarande landskapen styrdes av svenska fogdar som hade överlöpt till konungen i Köpenhamn. Den kanske mest kända ”erövringen” (befrielsen från danskarna) av Örebro Borgen gjorde Engelbrekt Engelbrektsson år 1434. Borgen förlänades till Engelbrekt Engelbrektsson.

Vid den nya bron växte snart en liten köpstad upp och under det sena 1500-talet ingick Örebro i Hertig Karls (Karl IX) hertigdöme. Staden fick ensamrätt på järnhandel i regionen och Örebros köpmän förmedlade export av Bergslagens järn och sålde i gengäld livsmedel till bergsmännen. Befolkningen i Örebro steg till 600 personer på 1500-talet. Flera riksdagar hölls på Örebroborgen på 1500-talet. Kung Karl IX byggde om borgen till ett modernt renässansslott.

Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är det gamla slottet på sin holme i Svartån, som delar staden i en nordlig och en sydlig hälft, bägge med breda, raka gator, planteringar och flera ståtliga byggnader.

Örebro slott omkring år 1680. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitligt.

Samhället Örebro uppstod under medeltiden vid det för landskapets handel välbelägna övergångsstället över Svartån, vid segelleden och stora vägen mellan de övre Mälarlandskapen och den nedre delen av landet. Vid Örebro hölls landstingen och samtidigt den stora årsmarknaden Hindersmässan (Hindriksmässan). Detta skedde på Henriksdagen, den 19 januari. Numera är Hindersmässan framflyttad till omkring den 26 januari. Vid landstingen mottog kungarna hyllningar av närkingarna, och vid karmelitklostret ("Vårfruklostret", se nedan) uppstod redan i 14:de århundradet en skola. Platsens vikt som landskapets huvudort, i förening med dess läge, gav den betydelse för hela riket, därför att den användes ofta för möten och herredagar, bl.a. i februari 1529, då ett kyrkomöte där fattade viktiga beslut och gjorde betydelsefulla uttalanden i reformatorisk riktning. I december 1539 - januari 1540 hölls rättegång med Olaus Petri och Laurentius Andreæ. Dessa herrar svor den 4 januari 1540 på Gustav Vasas "blotta" svärd att bli kungens "lifsarfherrar trogne och hulde", d.v.s. förband sig till arvrikets erkännande.

Hjalmar Bergman i Wadköping
Engelbrekt Engelbrektsson med Örebro rådhus på Stortorget. Fotograf: Curt Götlin.

Under 1800-talet hölls två riksdagar i Örebro, nämligen 1810, då Jean Baptiste Bernadotte, furste av Pontecorvo (senare kung under namnet Karl XIV Johan), den 21 augusti valdes till tronföljare (för att visa sin uppskattning över sin "adoptivson" lät Karl XIII ge Örebro skola namnet Karolinska skolan), och 1812, då en ny tryckfrihetsförordning antogs och beväringsinstitutionen infördes. I "fru Hjorts hus" slöts den 18 juli 1812 fred mellan England och Ryssland, varigenom "grunden lades till Napoleons omstörtande". Underhandlare var Lars von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849 och 1850 hölls det liberala reformmöten i Örebro, varvid diskuterades och antogs förslag till regeringsform och vallag.

Kungen (Karl XIII) föreslog i enlighet med sitt tidigare beslut att prins Kristian August skulle ärva den svenska tronen efter honom. Därpå bildades det ett hemligt utskott, för att ta ställning till förslaget, och det godtog kungens förslag. Mörner hindrades ju som tidigare nämnts att som ledamot och av ridderskapet och adeln att deltaga på denna riksdag i Örebro. Trots det så vanns med förvånande hastighet anhängare bland ständerna att välja Bernadotte till kronprins. Avgjort så började vinden att blåsa för Bernadottes fördel, då en fransman, som någon tid varit köpman i Göteborg, kom till Örebro och började agitera för Bernadottes tillträde som kronprins i Sverige. Vid det här laget började riksdagsmännen unisont hoppa över till fursten av Ponte Corvos fördel. Nu övergav till och med Lars von Engeström, diplomat, politiker och svensk utrikesstatsminister, förslaget att välja prinsen av Augustenborg till Sveriges tronarvinge.

Slutligen sadlade kungen själv om och föreslog prins Bernadotte till tronföljare.

Kungens förslag accepterades av det hemliga utskottet ur riksdagen, och den 21 augusti 1810 valde ständerna på riksdagen i Örebro enhälligt och under jubel Jean Baptiste Jules Bernadotte; marskalk av Frankrike och furste av Ponte Corvo, till svensk kronprins.

Staden har några gånger varit hemsökt av större eldsvådor, Örebro stadsbränder.

År 1863 stod det nya Örebro rådhus klart. Man hade börjat bygga det fem år tidigare, efter ritningar av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare. I rådhuset skulle stadens förvaltningar och myndigheter finnas, men de var inte så stora på den tiden. Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade: "Å hut Örebro – bornera inte, svagdricka", för att han tyckte att rådhuset var alltför stort och påkostat för en stad av Örebros storlek.

Den 22 oktober 1896 grundades Örebro kexfabrik. 1967 blev Örebro kexfabrik ett dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex togs ur bruk 1975 och året efter lades fabriken ned.[3] I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet drabbades stadens näringsliv av en allvarlig kris till följd av kexindustrins nedläggningar samt nedläggningar i den för staden betydande skoindustrin. I och med detta slutar en epok i stadens historia, då Örebro varit känd som en "Sko- och kexstad". Som en del i ett åtgärdspaket, för att få stadens ekonomi på fötter igen, utlokaliserades delar av Statistiska centralbyrån till Örebro, liksom även Trafikregistret. Örebro fick också en universitetsfilial till Uppsala universitet förlagd till staden. Universitetsfilialen blev år 1977 Högskolan i Örebro, som år 1999 blev Örebro universitet.

Geografi

Örebro slott, maj 2004.

Örebro är beläget på och omkring en låg sandås på Närkesslätten, på bägge sidor om Svartån, som från väster till öster flyter genom staden och inte långt nedanför mynnar ut i Hemfjärden i Hjälmaren.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Örebro
År Invånare
1990
  
 85 858
1995
  
 90 814
2000
  
 95 354
2005
  
 98 237
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

Staden

Lindhska Bokhandeln, december 2002.

Huvudgatan är Storgatan-Drottninggatan, som från norr till söder genomlöper staden och i södra stadsdelen korsar det långsträckta Stortorget. Där ligger S:t Nicolai kyrka från 1200-talet, ursprungligen i gotisk stil, sedermera tillbyggd och flera gånger restaurerad. I kyrkan begravdes Engelbrekt Engelbrektsson. En Engelbrektsstaty av C G Qvarnström finns på Stortorget, strax utanför kyrkan. Vid sidan av torget ligger Rådhuset, uppfört 1859-1863 i gotisk stil. Övriga framstående byggnader är Stora hotellet (1858), Örebro Teater (1853), Sparbankshuset, som idag är huvudkontor för lokaltidningen Nerikes Allehanda, Örebro Hospital (1780-tal), Frimurarelogen ("Frimis" i dagligt tal) (1884), stationshuset, gamla vattentornet (Örebro har en förträfflig vattenledning sedan 1888), nya vattentornet Svampen (1958) med restaurang, Medborgarhuset av Tore och Erik Ahlsén (1965), Vasakyrkan och Betelkapellet. Den mest anmärkningsvärda byggnaden är emellertid slottet, en gammaldags, fyrkantig, fyravåningars byggnad med lägre rundtorn i de fyra hörnen samt en trång borggård. Ett äldre slott (Örebro hus) fanns redan 1364 och spelade under den följande tiden en framstående roll både i krig och i fred, tills det efter en lång belägring erövrades och förstördes av Gustav Vasa 1523. Denne befallde dock att ett nytt slott, (det nuvarande slottet) skulle byggas. Det blev färdigt under den tid hertig Karl Filip hade provinsen i förläning. Sedermera fick det förfalla ända in på 1700-talet, då det nödtorftigt reparerades. Sitt nuvarande utseende fick i samband med en historieromantisk restaurering åren 1897-1900. En annan gammal byggnad är den s.k. Kungsstugan, som en gång fanns inne på en tomt vid Järntorgets västra sida. Den uppfördes under förra hälften av 1500-talet i en arkitektur påminnande om Ornässtugan och med delvis bibehållna målningar. Antagligen har den under 1500-talet utgjort bostad för kungarna under deras besök i staden. Kungsstugan är numera flyttad till friluftsmuseet Wadköping, tillsammans med flera äldre byggnader från centrala Örebro.

Ortnamnet

Enligt en äldre uppfattning, som framfördes av Erik Gustaf Geijer, [4] var Eyrarsundsbro eller Eyrarsund (jfr Ör), senare Öresund, det ursprungliga namnet på Örebro. Geijer hade inga källor till sitt påstående, men ändå fördes denna obestyrkta uppfattning fram även i den äldsta upplagan (år 1894) av Nordisk familjebok. [5] Något sund finns inte i eller i närheten av Örebro och bland annat därför lär inte något Eyrarsundsbro eller Eyrarsund ha gett namn åt Örebro.
Redan på slutet av 1100- eller början av 1200-talet omtalas platsen (skriven som Horebro), bl.a. i ett donationsbrev från jarlen Birger Brosa (död 1202), [6][7] även om inga äldre privilegier än från 1404 är kända. Nästa kända skrivning av ortnamnet är Ørabro (1260), som kommer av ör (grusbank) och bro. [8] Den äldsta bron över Svartån kallades ännu till 1600-talets mitt Örebron (numera Storbron), och det kan vara på själva bron det äldsta dokumenterade namnet Horebro syftar. [9]

Infrastruktur och transport

Örebros geografiska läge mitt i Mellansverige i en trakt med hög befolkningstäthet har gjort att staden är något av ett logistiskt centrum och därför har företag som Axfood Närlivs, DHL, Systembolaget, Würth och Elon lager här. Detta är också en konsekvens av en välutvecklad infrastruktur. En flygplats ligger 12 km väster om centrum; Örebro Airport. Järnvägen Godsstråket genom Bergslagen förbinder staden med Västmanland och Dalarna, Mälarbanan går mot Stockholm och söder ut går järnvägen till knutpunkten i Hallsberg. Örebro har två järnvägsstationer; Södra station och Centralstationen. Vid den sistnämnda ligger resecentrum, som är en samlingsplats för taxi- och kollektivtrafik. Tidigare fanns även smalspårig järnvägsförbindelse mot Östergötland genom företaget Norra Östergötlands Järnvägar.

Vägmässigt har Örebro 9 större utfarter:

  1. E18/E20 mot Stockholm
  2. E18 mot Oslo
  3. E20 mot Göteborg
  4. Norrköpingsvägen mot Riksväg 51 och 52
  5. Riksväg 50 mot Falun och Jönköping
  6. Länsväg 207 mot Odensbacken
  7. Mosåsvägen mot Kumla
  8. Ekersvägen mot Närkes Kil
  9. Grävevägen mot Garphyttan

I stadens västra utkant går motorvägen Västerleden (E18/E20). De andra två motorvägarna i området är Södra Infartsleden och E18 mot Oslo. De stora genomfartslederna inom staden är Östra Bangatan, Hertig Karls Allé och Trädgårdsgatan/Alnängsgatan som alla går i nord-sydlig riktning, liksom Västra Nobelgatan/Ekersvägen, Rudbecksgatan och Karlslundsgatan i väst-östlig riktning.

Örebros läge vid Svartån och Hjälmaren bidrog till att staden länge var förknippat med sjöfart och ett större kommersiellt hamnområde fanns fram till 1980-talet vid Alnängarna och Oset; oljehamnen. Idag består dock båttrafiken mest av turist- och småbåtar och endast en liten del av det tidigare hamnområdet är i bruk.

Näringsliv

Svampen.

Huvudnäringar är handel, logistik, industri, utbildning och offentlig förvaltning. Stora företag är Atlas Copco Rock Drills, Haldex Garphyttan Wire, E-on, Närkes Elektriska (NEA) och SJ:s lokverkstäder. Det finns även ett universitet med ca 14 500 studenter (2005), samt ett universitetssjukhus med omfattande forskning.

Företaget Roberts AB i staden har exklusiv rätt till must-essens i julmust och ett par andra drycker.

Nöjesliv

Krogar/nattklubbar (i urval)

Kultur

Hjalmar Bergmanteatern i Medborgarhuset.

Örebro har ett, för stadens storlek, rikt kulturliv med flera teatrar; Gamla teatern (Länsteatern), Nya teatern, Teater Martin Mutter och Hjalmar Bergmanteatern. Därtill finns ett konserthus där Svenska Kammarorkestern huserar. Konstutställningar och installationer visas på Örebro läns museum, Örebro konsthall, Galleri nord, Wadköpingsrummet och i Konstfrämjandets lokaler.

Örebro Open Art 2008 är ett kulturprojekt som ställs ut mellan den 4 juni och 17 augusti i Örebro stad. Konst från 66 olika konstnärer finns representerat utomhus kring slottet, på gator, torg och i varuhus.

Utbildning

Örebro universitet.

Inom Örebro kommun finns totalt ca 60 kommunala grundskolor, 11 fristående grundskolor och två stycken statliga specialskolor. Vidare finns sju stycken kommunala och fem fristående gymnasieskolor. I staden finns därtill två institutioner som bedriver högskoleutbildningar; Örebro universitet och Örebro missionsskola. I Örebro ligger även Riksgymnasiet för döva och Riksgymnsiet för hörselskadade som tar emot internatelever från hela landet.

Turism

Bland populära turistmål märks: Örebro slott, Stadsparken, Örebro, Örebro läns museum, vattentornet Svampen och friluftsmuséet Wadköping. Vid den anrika Karlslunds herrgård, väster om centrum, finns en välbevarad kulturmiljö med gamla byggnader, vacker natur och konsthantverk såsom keramik, glas, konst och smide. Här finns också ett science-center för barn, Tekniska kvarnen.

Friluftsliv

Gustavsviksbadet

Nära stadens centrum ligger friluftsbadet vid Gustavsvik (i anslutning till inomhusanläggningen och campingen), vilket består av två konstgjorda sjöar. Öster om centrum, nära Svartåns utlopp i Hjälmaren, finns Alnängsbadet. Vid Svartåns mynning finns även det populära naturreservatet Oset.

Hjälmaren bjuder också på badmöjligheter på sommaren, liksom möjlighet till längdskridskoåkning vintertid. Längdskidåkningsmöjligheter finns på Venaspåret, vilket ligger vid I 3-området, liksom i Karlslundsskogen väster om centrum och Markaspåret i Brickebacken. I det närbelägna Ånnaboda i Kilsbergen finns vidare en anläggning för såväl utförsåkning (Storstenshöjden) som friluftsliv i allmänhet. Genom detta område går dessutom vandringsleden Bergslagsleden. Väster om Örebro ligger sjön Tysslingen, känd för de tusentals svanar som under fågelflytten vår och höst landar vid sjön. Sydost om Örebro finns det ännu mer kända naturreservatet Kvismaren. Vinön i Hjälmaren är ett populärt utflyktsmål för badgäster sommartid. Många kommer också för att smaka på färskfångad Hjälmargös och gädda som serveras på öns restaurang.

Hotell (i urval)

Kulturmiljöer

Byggnadsminnen

Byggnadsminnen i Örebro är bl.a. Centralpalatset, Gamla teatern, pumpen på Våghustorget och vattentornet Svampen. [10]

Shopping

Köpcentrum/gallerior

Stormarknader

Secondhand och loppmarknader

I Örebro finns Myrorna, Bra & Begagnat och Röda korset samt en privat loppmarknad på Aspholmen. Favorit, Gamla Gatan 8, är idag nerlagd.

Torg och öppna platser

Centralpalatset vid Järntorget.

Sport

Militärstaden

Svea trängkårs kanslihus
Livregementets grenadjärers kasernetablissemang

I staden har flertal olika militäraförband varit förlagda. Under 1900-talet fanns det tre stycken förband i staden, som även givit namn till platser/stadsdelar till staden.

  • Svea trängkår (T 1) flyttade 1907 till Västra Mark från Marieberg, Stockholm, dock kom kåren att flytta till Linköping 1927. Idag hyser området bostäder och kontor. Granne till området finner man Trängens IP, som fått sitt namn från Svea trängkår. 1997 reste förbandet en minnessten på området, då det avvecklades i Linköping 1998.
  • Livregementets husarer (K 3). (1836–1905). Regementet hade sin expedition och skolor förlagda på det område som idag är känt som Karolinska skolan. Och kvarteret skolan ligger på går under namnet Husaren. (K 3 flyttade till Skövde)
  • Livregementets grenadjärer (I 3). (1912–2000). 1912 förlades Livregementets grenadjärer, som tidigare vapenövats på Sannahed, till nybyggda kaserner i Örebro. Regementet tillfördes under 1940-talet sitt nya skjutfält i Kilsbergen. Grundutbildningen av värnpliktiga upphörde dock 1992, och år 2000 lades regementet ner i sin helhet. Idag går det fd. regementsområdet under namnet Grenadjärstaden.
  • Örebro-Värmlandsgruppen (ÖVG) (2000–) är en hemvärnsgrupp och arvtagare till Livregementets grenadjärer (I 3) och Värmlands regemente (I 2) och är lokaliserad till Vivalla företagsby.


Under 1940-talet var även Örebro ett av förslagen till förläggningsort till det som skulle bli Bergslagens artilleriregemente (A 9). Åren 2006 och 2007 var staden åter i fokus, då FMLOG sökte efter en ort att förlägga ett nytt centrallager i Mälardalen. Några nya militära förläggningar har det ej blivit, utan i båda fallen har dom gått till Kristinehamn och senare Arboga.

Statliga myndigheter i Örebro

Den tidigare myndigheten Specialskolemyndigheten hade sitt säte i Örebro.

Kända örebroare

Kultur och media

Musik

Näringsliv

Politik

Religion

Sport

Vetenskap

Demografi

Befolkningsutveckling:

År Befolkning
1749 2 147
1840 4 227
1870 9 100
1880 11 785
1890 14 547
1892 14 893
2005 98 237
2008 130 429*
2009 132 277

Örebro kommun:

  • *31 december 2007

Se även

Referenser

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ↑ Örebro läns museum
  4. ↑ http://books.google.se/books?id=VREtAAAAMAAJ&pg=PA409&dq=eyrarsundsbro(sid 409, inkl. fotnot)
  5. ↑ http://runeberg.org/nfar/0327.html (sid. 650)
  6. ↑ http://books.google.se/books?id=80MCAAAAYAAJ&pg=RA1-PA682&dq=horebro, Svenskt diplomatarium, sid. 682
  7. ↑ Örebro 700 år, Margit Palmaer-Waldén 1965, sid 13
  8. ↑ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 389
  9. ↑ Örebro 700 år, Margit Palmaer-Waldén 1965, sid. 13-14
  10. ↑ www.t.lst.se

Externa länkar


Stadsdelar i Örebro med omnejd
Örebro
Adolfsberg | Almby | Baronbackarna | Bettorp | Björkhaga | Brickebacken | Brickeberg | Centrum | Choisie | Eklunda | Eyra | Haga | Hagaby | Hjärsta | I 3 | Karlslund | Ladugårdsängen | Lillån | Lundby | Markbacken | Mellringe | Nasta | Norr | Norrby | Näsby | Oxhagen | Rosta | Rynninge | Rynningeåsen | Skebäck | Sofia | Solhaga | Söder | Sörby | Sörbyängen | Tybble | Varberga | Vasastan | Vivalla | Västhaga | Västra Mark | Älvtomta | Örnsro | Öster
Områden utanför Örebro
Ekeby-Almby | Eker | Ervalla | Garphyttan | Glanshammar | Hovsta | Latorp | Mosås | Odensbacken | Stora Mellösa
v • d • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
 Sveriges flagga
Avskaffade residens
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%96rebro"
Personliga verktyg