Rumänien
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
| România | |||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: Deşteaptă-te, române! | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Bukarest 44° 25' N; 26° 06'E
|
||||
| Största stad | Bukarest | ||||
| Officiellt språk | rumänska | ||||
| Statsskick president premiärminister |
republik Traian Băsescu Emil Boc |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Osmanska riket 9 maj 1877 13 juli 1878 (Berlinavtalet) |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
238 319 km² (78:e) 3,0 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
21 415 000 (2009, IMF)[1] (50:e) 89,8[2] inv/km² (79:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2009) $290 555 milj. (2009, IMF)[3] (43:e) $13 567,903 (2009, IMF)[4] |
||||
| Valuta | rumänsk leu (RON) |
||||
| Tidszon | EET (UTC+2) (Östeuropeisk tid) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Moldoveanu 2 544 m ö.h. km² Donau 2 860 km |
||||
| Nationaldag | 1 december | ||||
| Landskod | RO, ROU | ||||
| Landsnummer | 40 | ||||
Rumänien är en republik i Östeuropa. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumänien är med sina omkring 22 miljoner innevånare det folkrikaste landet i Balkan (Turkiet frånräknat).
Rumäniens moderna historia har präglas av det kommunistiska styret sedan 1947. År 1989 störtades kommunistregimen i en revolution och Rumänien blev en demokratisk republik. Rumänien är sedan 2007 med i Europeiska unionen. Landet är även medlem av militäralliansen NATO sedan 2004.
Innehåll |
Historia
Enligt Herodotos var landet del av Thrakien, befolkad av thrakerna, skyterna och senare dakerna, en thrakisk stam. Under senantiken (efter två krig mot romarna 101-102 samt 105-106 e.Kr.) blev provinsen Dakien en del av romarriket, mellan åren 106 och 271. Enligt Eutropius,[5] i Breviarium historiae Romanae, blev Burebistas dakiska konungarike invaderat 106 av kejsar Trajanus legioner. Burebistas efterträdare Decebal stupade i kriget och landets befolkning blev närapå utrotad. Landet blev återbefolkat ex toto Orbe Romano, det vill säga "från hela romerska världen". År 271, efter germanstammarnas, däribland goternas, invasion, drog sig kejsar Aurelianus ut ur provinsen. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringstammar: visigoter, hunner, gepider, vandaler.
Under medeltiden bildades två stater: Moldova och Valakiet. Transsylvanien hade erövrats av Ungern på 1100-talet. I landet fanns det en befolkning av ungrare, szekler, saxare från 1200-talet och valaker; de senare kom till landet i början av 1300-talet.[6] Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.
Efter andra världskriget blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen).
Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution mot Ceauşescu 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den första demokratiskt valda presidenten.
Åren som följde på revolutionen blev oroliga och dramatiska med flera våldsamma uppror och upprepade regeringskriser. Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal 1993 blev Rumänien medlem i EU den 1 januari 2007 tillsammans med Bulgarien.
Geografi
Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och genom landets mitt går östra och södra Karpaterna. Landet är beläget i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureş), Balkan (Valakiet och Dobrudzja), och Östeuropa (Moldova och Bukovina).
En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gräns mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005.
Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34 % berg, 33 % kuperat och 33 % lågland. Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger Transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.
Städer i Rumänien
| # | Stad | Befolkning | Region |
|---|---|---|---|
| 1. | Bukarest | 2 082 334 | Bukarest |
| 2. | Iaşi | 320 888 | Iaşi |
| 3. | Cluj-Napoca | 317 953 | Cluj |
| 4. | Timişoara | 317 660 | Timiş |
| 5. | Constanţa | 310 471 | Constanţa |
| 6. | Craiova | 302 601 | Dolj |
| 7. | Galaţi | 298 861 | Galaţi |
| 8. | Braşov | 284 595 | Braşov |
| 9. | Ploieşti | 232 527 | Prahova |
| 10. | Brăila | 216 292 | Brăila |
| 11. | Oradea | 206 616 | Bihor |
| 12. | Bacău | 175 500 | Bacău |
| 13. | Arad | 172 827 | Arad |
Källa: Rumäniens nationella intitut för statistik, 2005[7]
Ekonomi
- Huvudartikel: Rumäniens ekonomi
Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk och industri. Industrin har framgångar genom biltillverkaren Dacia och Rumäniens goda naturtillgångar. Rumänien är på god väg att bli ett utpräglat industriland; 11,5 % av landets BNP baseras på jordbruk och 37,5 % baseras på industri samt 50 % av BNP på tjänster och övrigt.
Rumäniens naturtillgångar är olja, naturgas, stenkol, brunkol, bly, zink, koppar, järn, uran, guld och bauxit. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler.
Rumäniens ekonomi kollapsade efter 1991 efter kommunistregimernas fall. De jugoslaviska krigen inverkade hårt på Balkans ekonomi vilket gjorde att Rumänien hamnade i en ekonomisk depression. BNP per capita sjönk från 1 278,497 USD år 1991 till 848 176 USD år 1992; det var lika svåra eller kraftigare nedgångar för Bulgarien och övriga länder på Balkan. Den första kortvariga uppgången efter att BNP nästan stannade 1995-1997 var 1998, detta på grund av ett samarbete mellan IMF och Rumänien genom åtskilliga lån, vilket fick till följd en ytterligare ekonomisk tillbakagång år 1999 och 2000 då Rumänien fick svårt att betala tillbaka skulden och IMF avslutade samarbetet. Konsekvenserna var att BNP ännu en gång gick ner 1999-2000. Dock kom år 2001 det första tecknet på återhämtning, och även 2002 blev ett år med ekonomisk tillväxt, då BNP per capita växte från 1 675,647 USD år 2000 till 2 088,415 USD år 2002. Efter 2002 har Rumänien haft ekonomiska reformer som lett till att BNP per capita stigit till 7 697,208 USD 2007 och en tillväxt jämfört med övriga länder på Balkan under denna period.[8]
EU har uppmärksammat Rumänien på att man inte tillräckligt snabbt har lyckats motverka korruption på hög nivå.[9] I mars 2007 försvagades regeringskoalitionen ytterligare till följd av en konflikt mellan president Băsescu och premiärministern Tăriceanu.[10] Detta fick reformerna att avstanna.
- Total BNP (PPP) år 2007 (prognos): 218,926 miljarder USD
- Total BNP (nominal) år 2007 (prognos): 137,824 miljarder USD
- BNP per capita (PPP) år 2007 (prognos): 10 152,334 USD
- BNP per capita (nominal) år 2007 (prognos): 6 391,379 USD
- BNP-tillväxt år 2007 (prognos): 5,6 %
- Inflation 2007: 4,8 %
- Arbetslöshet 2007: 4 %
- Export 2006 (prognos): 32,6 miljarder USD
- Import 2006 (prognos): 47,4 miljarder USD
Källor: IMF,[11] Sveriges ambassad i Bukarest[12]
Industri
Biltillverkaren Dacia har de senaste åren fått ny fart genom ägaren Renault. En ny billig och modern modell, Logan, har lanserats för främst den östeuropeiska marknaden, men även börat säljas i Sverige under 2009 . Renault har en tradition i Rumänien då Dacia-modellen under kommunisttiden från början 1968 var Renaults personbilsmodell Renault 8 och senare Renault 12.
Rumänien under finanskrisen 2008-2009
Rumäniens ekonomi skakades av finanskrisen 2008-2009.
Börsen i Bukarest föll med cirka 7,7 % under 2008.[källa behövs]
Politik
Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.
Landets president väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.
Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den femte franska republikens. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen.
- Se även: Anslutningsfördraget 2005
Presidentvalet 2008
Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat mellan Socialdemokraterna och högerinriktade Liberaldemokraterna och betyder att Rumänien kommer att styras av en koalitionsregering. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.[13]
Demografi
Etnicitet
Etniska grupper (statistik från 2009):
- Rumäner 89,5%
- Ungrare 6,6%
- Romer 2,5%
- Ukrainare 0,3%
- Tyskar 0,3%
- Ryssar 0,2%
- Turkar och tatarer 0,2%
- Övriga 0,4%
Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursrpung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.
Vissa grupper hävdar att antalet romer i Rumänien är fler än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Romerna kallas ofta i Rumänien ţigani (tzigany), jämför zigenare.
Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen uppnår mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.
Språk
Landets officiella språk är rumänska (ett romanskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen). Rumänska är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 26 miljoner personer talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.
En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.Några vanliga ord:
Buna=hej Ce mai faci= hur mår du? Fiti Bineveniti= Välkommen La revedere= hejdå
Religion
Religioner (statistik från 2009):
- Rumänsk-ortodoxa - 86,8%
- Protestanter - 7,5%
- Romersk-katolska - 4,7%
- Pingstvänner - 1,5%
- Uniater - 0,9%
De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare.
I Dobrudzja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.
Administrativ indelning
- Huvudartikel: Rumäniens regioner
Republiken Rumäniens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 2 686 kommuner.
Rumänien är uppdelat i 41 regioner (judeţe), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest utgör en egen region.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 65 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 47 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 70 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 62 av 179 |
Referenser
- ↑ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=LP&grp=0&a=&pr.x=58&pr.y=12. Läst 19 december 2008.
- ↑ Preliminär utäkning för folkmängden delat på ytan, uppskattad 2009. Hämtat 19 december 2008
- ↑ ”Preliminär statistik per år 2008 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=36&pr.y=8. Läst 19 december 2008.
- ↑ ”Preliminär statistik per år 2008 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=36&pr.y=8. Läst 19 december 2008.
- ↑ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition
- ↑ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition
- ↑ ”Preliminär folkräkningsstatistik år 2005”. National Institute of Statistics (Romania). uppskattad 070105. http://www.insse.ro/cms/files/pdf/ro/cap2.pdf. Läst 19 december 2008.
- ↑ IMF: World Economic Outlook Database, October 2008
- ↑ "Gult kort för Rumänien och Bulgarien", Corren.se, 4 februari 2008
- ↑ Om Rumänien: Inrikespolitik, Sveriges ambassad i Bukarest
- ↑ IMF: World Economic Outlook Database, April 2006
- ↑ Om Rumänien: Ekonomi, Sveriges ambassad i Bukarest
- ↑ "Bred koalition klar i Rumänien", hd.se, 14 december 2008
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Rumänien
