Volvo Personvagnar

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Volvo personvagnar)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Denna artikel handlar om bilmärket Volvo Personvagnar. För tillverkaren av kommersiella fordon, se Volvo.


Volvo Personvagnar AB
Volvo-C30-DC.jpg
Volvo C30
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Göteborg, Sverige
Nyckelpersoner Stephen Odell, koncernchef och VD
Bransch Bilar
Antal anställda 25 553 personer (2006)
Historia
Grundat 1927
Ekonomi
Omsättning 116 miljarder kronor
Övrigt
Webbplats www.volvocars.se
Fotnoter Siffror från 2005 års bokslut

Volvo Personvagnar eller Volvo Car Corporation är en personbilstillverkare ägd av den amerikanska koncernen Ford. Namnet Volvo betyder jag rullar på latin, och var ursprungligen inrättat som namnet på ett av SKF:s kullager "...ett enradigt stelt spårkullager med ifyllnadsspår.".[1]

Volvo AB grundades 1927 och Volvo Personvagnar ingick i den svenska Volvokoncernen fram till 1999, då Ford köpte personbilstillverkningen.

Volvo har sitt huvudkontor i Torslanda i Göteborg. Här ligger även och den stora monteringsfabriken Torslandaverken; tillverkningen av de mindre bilmodellerna är förlagd till Uddevalla och Gent i Belgien. I Torslanda ligger större delen av utvecklingsavdelningen, krocktestcenter, centrallager och flera andra viktiga enheter, däribland huvudkontoret för AB Volvo.

Innehåll

Historia

Volvo PV 363

Volvo grundades 1926 som ett helägt dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som verkställande direktör och Gustav Larson som vice VD och teknisk chef. De hade sedan oktober 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första Volvo-bilen och den 16 december 1925 träffar Gabrielsson och Larson en överenskommelse i Stockholm, som löd:[2]

Överenskommelse

Härmed bekräftas skriftligt en mellan mig A. Gabrielsson och mig Gustaf Larson i augusti 1924 träffad muntlig överenskommelse.

§ 1

Jag Gabrielsson, som beslutat försöka igångsätta en tillverkning av automobiler i Sverige, erbjuder G. Larson att som tekniker samarbeta med mig. Jag Larson antager detta erbjudande.

§2

Larson utför för Gabrielssons räkning det erfoderliga konstruktionsarbetet mot viss ersättning, som utgår endast i det fall att tillverkning i stor skala senast den 1 januari 1928 kommer till stånd i Sverige av den konstruerade biltypen. I annat fall gör jag Larson icke anspråk på någon ersättning.

§3

När sådan tillverkning startats, varmed förstås sättande i arbete av minst 100 st bilar, betalar jag Gabrielsson till Gust. Larson en kontant summa, ett för allt, svarande mot en tredjedel av det belopp, som jag själv kan betinga mig av det företag som kan komma att övertaga tillverkningen av den konstruerade biltypen, dock så, att det belopp som Larson erhåller ej ska understiga kr. 5000:- (femtusen) och ej överstiga kr. 20000:- (tjugotusen).

§4

Skulle vi icke kunna enas om det belopp, som är att anse som den ersättning, som jag Gabrielsson kan betinga mig vid en eventuell tillverknings igångsättande, utse vi härmed överingeniör Erik Lindström, Katrineholm som skiljeman oss emellan, och är hans skiljedom för oss båda bindande.

§5

Denna överenskommelse är uppgjord i tvenne lika lydande exemplar, av vilka vi vardera tagit ett.

Stockholm den 16 dec. 1925

Man lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet och den 21 augusti 1926 skrevs ett kontrakt.[3] AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 och som nu dammades av för att användas till den planerade biltillverkningen.

Bolaget flyttade under hösten 1926 in i sitt första kontor, inrett på vinden i en förrådsbyggnad i kvarteret Jägmästaren på Hisingen i Göteborg.[4]
Fabrikslokaler ställdes till förfogande i samma kvarter, vilka inköpts av SKF på exekutiv auktion vid Nordkulans (Nordiska Kullager Fabriken) konkurs och som stått oanvända en tid. Assar Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927 då han samtidigt lämnade posten som försäljningschef på SKF. Den första serietillverkade bilen rullade ut ur Lundbyfabriken strax efter klockan 10,[5] den 14 april 1927.

De första biltyperna fick beteckningen ÖV 4, 4-cylindrig öppen vagn, och PV 4, 4-cylindrig personvagn. Dessa båda typer tillverkades mellan åren 1927 och 1929. Totalt tillverkades strax under 1 000 exemplar i olika varianter av dessa typer. Personbilstillverkningen blev dock inte den succé man hoppats på och istället blev lastbils- och busstillverkningen företagets viktigaste delar fram till 1950-talet.

Försäljningsvärdet för den samlade produktionen av personbilar, lastbilar och bussar, uppgick 1927 till 1 392 556 kronor och 1928 till 3 931 621 kronor.[6]

Volvo PV, en av företagets klassiska bilmodeller

Utbyggnad av koncernen

Under hela 1930-talet byggdes Volvo-koncernen ut då man köpte upp de stora underleverantörerna: Penta-verken i Skövde och Köpings Mekaniska var exempel och snart hade man fabriker över stora delar av Sverige. Sammansättningen av bilarna ägde fortfarande rum i Lundby på Hisingen vilket den skulle komma att göra fram tills att Torslandaverken invigdes 1964. Här tillverkades inte bara personbilar utan även lastbilar, bussar och traktorer. Den 5 maj 1933 levererade Volvo sitt tiotusende fordon. Det var en PV 652 försedd med en liten graverad silverplåt. Av de tiotusen bilarna var 3 800 personvagnar, varav 1 000 4-cylindriga och 2 800 6-cylindriga. De övriga 6 200 var lastvagnar.[7]

Krigsåren

Under andra världskriget producerade Volvo mycket militär materiel, men rustade samtidigt för tiden efter kriget. I september 1944 presenterades Volvo PV 444 i Kungliga Tennishallen. Intresset var stort och 148 437 besökare noterades under utställningens tio dagar. Bilen kostade då 4 800 kronor, vilket var lika mycket som volvos första bil "Jakob" hade kostat, sjutton år tidigare. Hela 2 300 kontrakt tecknades på PV 444 under utställningstiden.[7] PV 444 blev företagets första verkliga storsäljare efter att den kommit i produktion 1946 ock kom att kallas "den svenska folkbilen".

Volvos uppgång till världsföretag

Den första riktigt stora framgången fick Volvo i slutet av 1940-talet och under 1950-talet med Volvo PV 444, som totalt såldes i nästan 200 000 exemplar. Den modifierade versionen 544 som tillverkades fram till 1965 höjde antalet tillverkade till 440 000 exemplar under 21 tillverkningsår. En annan försäljningssuccé fick man under 1950- och 1960-talen med modellen Volvo Amazon, som i olika varianter såldes i ca 667 000 exemplar 1956–1970.

Under 1950-talet fick man fart på USA-exporten som varit avgörande för företagets tillväxt och idag (2005) exporteras varje år över 100 000 bilar till USA. 1956 tog Gunnar Engellau över som Volvo-chef efter Assar Gabrielsson som blev styrelseordförande. Engellau var med under tiden fram till 1970 då företaget växte som allra mest. Under Engellaus ledning fyrdubblades Volvos storlek och personbilstillverkningen blev den dominerade delen av företaget. Volvo fick även exportframgångar i Europa i samband med att exporttullar togs bort.

1961 lanserades den i Italien ritade sportbilen Volvo P1800 som fick extra stjärnglans av att Helgonet (The Saint, spelad av Roger Moore) körde den i TV-serien med samma namn. Långt senare framkom det dock att det i själva verket var formgivaren och seglaren Pelle Petterson som ritat bilen under praktiktjänstgöring på Frua i Turin.

1964 invigdes Torslandaverken och vid samma tid etablerade Volvo sin fabrik i Gent. Torslanda och Gent är idag Volvos två huvudfabriker.

1966: Den moderna Volvon presenteras

1966 kom 140-serien som markerade ett stort steg för Volvo som länge litat till 1950-talets Amazon och den ännu äldre PV 444/544 som slutat att tillverkas först 1965. 140:an hade en för tiden modern och för Volvo sedermera typisk kantig design som företaget sedan använt under lång tid. 140:ans design fick en fortsättning i den 1974 lanserade Volvo 240. 240 var en vidareutveckling av 140:an. Volvo 240 var hur som helst mycket framgångsrik under de 19 år som den tillverkades, hela 3,5 miljoner tillverkade exemplar. Med 140- och 240-serierna fick Volvo också sina första och för företaget lyckosamma framgångar med kombibilar.

1970-talet: Oljekris och negativ trend för Volvo

En typisk Volvokombi är Volvo 245. Volvo 245 är enligt många urtypen för en Volvo.

1970-talet dominerades av oljekriserna och bristen på nya modeller från Volvo. Man kom förvisso med Volvo 240 men detta var en vidareutveckling av 140:n. Man fick dessutom svåra kvalitetsproblem med lackeringen under en period. Under VD:n Pehr G Gyllenhammar lanserades idén om ett samgående med Saabs personbilsdivision – men detta blev aldrig av. Man började också rikta in sig mot diversifiering, där man ville få in företaget på andra marknader då man trodde att bilrörelsen skulle gå allt sämre (bl a Procordia, Volvo Fritid). Fokus saknades alltså under en längre tid – men det var bildelen som senare skulle bli avgörande framgångarna och de övriga delarna såldes senare av.

DAF blir en del av Volvo
Under 1970-talet köpte Volvo den holländska fordonstillverkaren DAF:s personbilsdivision. Den första bilen blev DAF 66 som förvandlades till Volvo 66. Den första modellen under Volvos regim, var också den tänkt som en DAF, DAF 77, och lanserades som Volvo 343 1976. Volvos köp av DAF var tänkt att fylla ut den lucka som Volvo haft i småbilsklassen och för den delen mellanbilsklassen. I köpet ingick fabriken i Born.

Volvo 50 år
1977 ägde ett stort 50-årsjubileum rum vilket bl a visades i skapande av den originella coupé-modellen Volvo 262C (design Bertone). 1970-talet var också årtiondet då man tog fram flera konceptbilar där Volvo VESC var den som fick störst inflytande över kommande produktioner.

1982: Nysatsning

1982 lanserade man den lyxiga 760-serien, som 1984 följdes av 740-serien som var en enklare version av 760-serien. Kombimodellen av 740/760-serien kom 1986. 740-serien blev en stor framgång för Volvo, som även fortsatte att tillverka 240-serien. Efter ett problemfyllt 1970-tal (oljekris, få bilmodeller, problem med kvalitén under en period) fick Volvo stora framgångar under 1980-talet. Man uppgraderade Volvo 240 och lanserade turbo- och GLT-modeller.

I slutet av 1980-talet lanserade man 400-serien som ersatte den på 1970-talet lanserade 300-serien. 400-serien var framhjulsdriven och gav en första hint om nya tankar hos Volvo. Man skapade även en sportbil - Volvo 480. Volvo fick dock varken med 440/460 eller sportbilen 480 någon större succé och de förde en tämligen anonym tillvaro under de år de tillverkades.

1990-talet: Ny inriktning

Volvo 850.

1991 lanserades 850-serien som var Volvos fjärde framhjulsdriva bil (400-serien var först) och deras första framhjulsdrivna bil i storbilssegmentet som dessutom hade en helt ny femcylindrig, tvärställd motor - helt nytt för en Volvo. Den stod i stor kontrast till den föråldrade Volvo 240 som hölls i produktion fram till 1993 då en epok gick i graven i och med att den sista 245:an lämnade bandet i Maj 1993. En annan epok fick sitt slut samma år då Pehr G Gyllenhammar lämnade Volvo efter över 20 år som ledare för företaget.

Under 1990-talet har Volvo genomgått stora förändringar, inte minst 1999 när Volvo Personvagnar köptes upp av Ford Motor Company. Volvo har satsat alltmer på att få en image med både säkerhet men även en sportigare sida av märket. 1995 kom Volvo S40 som visade på ny Volvo-design som utvecklades kraftigt i efterföljande modeller med start i och med Volvo S80 introduktion 1998 som tydligt angav ett nytt formspråk.


2000-talet: Volvo Personvagnar som en del i Ford

Volvo pv har som en del i Ford fått andra förutsättningar. Volvo pv är idag en del i Ford Premium Automotive Group (PAG) tillsammans med Aston Martin, Land Rover och Jaguar. Man har fått fram flera nya modeller som sålt mycket bra – till exempel Volvo XC90. De senaste åren har produktionen stadigt ökat och företaget och gått fortsatt bra – i motsats till Ford i sin helhet. Man har ett långsikt mål på 600 000 tillverkade bilar per år. Under den senaste tiden har tillverkningstalen stagnerat.

Försäljningsrykten

Redan 1929 kunde Volvo ha blivit amerikanskt, då man hade gått med förlust varje månad sedan starten och ägaren SKF:s styrelse började tröttna på förlusterna. Det var den amerikanska biltillverkaren Nash som kontaktades och blev så intresserad att man ganska omgående satte sig på en båt till Sverige. Under tiden kunde dock Assar Gabrielsson övertyga SKF:s vd Björn Prytz att förmå styrelsen att tacka nej till den amerikanska affären. Gabrielsson lovade bland annat att Volvo snart skulle gå med vinst, samt att satsa 220 000 kronor ur egen ficka. Amerikarna fick snopet vända hemåt igen, vid ankomsten till Göteborg. I samband med detta spelet hade Björn Prytz även fått igenom att SKF skulle få 25 kronor för varje såld bil "i all framtid", ett avtal som upphörde först sedan Volvos dåvarande chef Gunnar Engellau år 1959 hotat med att Volvo skulle börja tillverka egna kullager.[8]

Under våren 2007 hävdade tidningarna Autocar och Financial Times att tyska BMW var intresserade av att lägga ett bud på Volvo Personvagnar.[9] Detta förnekades dock av Ford.[10]

Produktionsorter

Volvo XC90 har varit Volvos största försäljningssuccé på senare år.
  • Gent, Belgien 1965–
    • Volvo S60, Volvo XC60, Volvo S40, Volvo V50, Volvo C30

(bromsar, avgas- och andra system)

  • Olofström
    • Volvo Car Body Components (VCBC), (karosseridelar: dörrar, huvar, bakluckor och balkar mm, till Volvo pv och Jaguar.)

Hopsättningsfabriker runtom i världen:

Volvo Personvagnar har tidigare haft tillverkning eller sammansättning på dessa orter:

Aktuellt modellprogram

Volvo använder sig av engelska för att förklara sina modellbeteckningar (Range = produkt program)

C = coupé- och cabriolet
S = sedan
V = versatility (mångsidighet) herrgårdsvagn, dvs kombi
XC = Cross Country - SUV och CUV


  • Volvo 340/360/440/460/480/V40 ersätts av C30/S40/V50
  • Volvo Amazon/140/160/240/260/850 ersätts av S60/V70/XC70/C70
  • Volvo 740/760/780/940/960/S90/V90 ersätts av S80/V90/XC90

C-Range

Byggs på (Volvo P1-plattform)


S-Range


V-Range


XC-Range

Utgående modeller

Historiska utgångna modeller

Framtida modeller

Konceptbilar

Volvo Concept Lab: http://www.conceptlabvolvo.com

Personligheter

Formgivare

Företagsledare

Konstruktörer

Museum

Volvo Museum finns i Arendal på Hisingen i Göteborg och visar upp företagets alla bilmodeller genom historien samt delar ur lastvagnstillverkningen, Volvo Buses, Volvo Penta och Volvo BM.

Kuriosa

  • I samband med den stora Industriutställningen i Göteborg i augusti 1891, kom den första bensindrivna bilen till Sverige. Det var göteborgsfirman Boye & Thoresen som låtit importera en Daimler från Frankrike, vilken ställdes ut på mässan. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning skrev i en utställningsartikel 12 augusti 1891: "Firman (Boye & Thoresen) utställer äfven ett par mindre petroleum-maskiner samt håller vidare, utanför utställningsområdet, i gång ett par mindre båtar, drifna med petroleummotorer, samt ett fyrhjuligt fordon, det första i sitt slag, där en dylik motor ersätter dragare".[11]
  • År 1933 presenterade Gustaf LM Ericsson, son till den "gamle" LM Ericsson, en mycket extrem bil i ett enda handgjort exemplar, vilken döptes till Venus Bilo. Bilen var byggd på Volvos uppdrag för att testa marknaden för en avancerad, strömlinjeformad bil. Bilen väckte stor uppmärksamhet, men alla uppskattade inte dess utseende och man skämtade en del om den i pressen. Någon serietillverkning blev det aldrig, men Venus Bilo banade väg för mer strömlinjeformade karosser i senare modeller, bland annat den klassiska Cariocan (Volvo PV36) som presenterades 1936.[7]

Källor

  1. ↑ SKF - Världsföretaget 1907-2007, Martin Fritz & Birgit Karlsson, Informationsförlaget, Stockholm 2006 ISBN 978-91-7736-575-4 s.69
  2. ↑ Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 ISBN 91-86442-12-0 s.11
  3. ↑ Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 ISBN 91-86442-12-0 s.14
  4. ↑ En bok om Volvo, red. Richard Plate, utgiven av AB Volvo, Ljungföretagen, Örebro 1985 s.12
  5. ↑ En bok om Volvo, red. Richard Plate, utgiven av AB Volvo, Ljungföretagen, Örebro 1985 s.17
  6. ↑ Volvo 1927-1977, red. Björn-Eric Lindh, Autohistorica, PR-Tryck, Sollentuna 1977 ISSN 0345-1003 s.30
  7. ↑ 7,0 7,1 7,2 Volvo 1927-1988, utgiven av Informationsstaben, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 1988 PR/PV 880201
  8. ↑ Spelet om Volvo, Jan Hökerberg, Ekerlids Förlag, Stockholm 2000 ISBN 91-88595-71-4 s.35-36
  9. ↑ Auto Motor och Sport, 28 maj 2007
  10. ↑ Auto Motor och Sport, 30/5 2007
  11. ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 257 >

Se även

Externa länkar


v • d • r
Bilmärken inom Ford Motor Company:
Nuvarande
Ford · Lincoln · Mazda · Mercury · Volvo
Tidigare
Aston Martin (1987–2007) · Jaguar (1989–2008) · Land Rover (2000–2008)
Nerlagda
Edsel (1958–1960) · Merkur (1985–1990)


v • d • r
Svenska biltillverkare Flag of Sweden.svg
Cederholm · Dala7 · Jösse Car · Kalmar Verkstad · Koenigsegg · SAAB · Scania · Scania-Vabis · Thulin · Tidaholm · Vabis · Volvo Personvagnar · AB Volvo · Åtvidaberg
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Volvo_Personvagnar"
Personliga verktyg