Från Rilpedia

Gunnar Ludvig Engellau, född 11 november 1907 i Stockholm, död 5 januari 1988 i Göteborg, var en svensk företagsledare. Han var verkställande direktör för AB Volvo 1956-1970 och därefter företagets styrelseordförande fram till 1978. Han gifte sig 1933 med Margit Elisabet (1911-1981).^[1][2]

Gunnar Engellau kom från Volvo Flygmotor och tog över VD-posten efter Assar Gabrielsson som övergick till att arbeta som styrelsens ordförande. Under Engellaus tid som VD utvecklades Volvo till ett världsomspännande företag och nya fabriker öppnades bland annat i Gent. Engellau satsade tidigt på den viktiga USA-marknaden vilket var en avgörande faktor till företagets starka expansion under 1960-talet. Då Engellau tog över ledningen av Volvo hade man 12 000 anställda, och då han lämnade uppgick dom till 40 000 personer.

Det var Engellau som 1957 beslutade att snabbt lägga ner tillverkningen av den öppna sportvagnen Volvo Sport (Volvo P1900) efter endast 68 tillverkade exemplar, åren 1956 och 1957.^[3] Efter att ha provkört bilen dömde han ut den som fullständigt livsfarlig. Volvo ansåg dock att det fanns ett behov av en sportbil i modellprogrammet för att ändra något i företagets image som "tråkig" folkbilstillverkare varför Engellau tog initiativet till utvecklingen av en sportvagn med Volvos höga kvalitétskrav, den "italienska" sportvagnen Volvo P1800. P1800 kom tidigt att förknippas med rollfiguren Simon Templar som körde en vit Volvo P1800 i den populära brittiska TV-serien Helgonet. Exponeringen av bilen i många TV-avsnitt (som tillkom av en slump då en konkurrent inte hann leverera den bil som filmteamet hade beställt till inspelningen av det första avsnittet) under flera år gav mycket värdefull reklam för varumärket Volvo och var inledningen till den idag mycket vanliga medvetna varumärkesexponeringen i filmer och populära TV-serier.

När Gunnar Engellau tog över VD-posten på Volvo efter Assar Gabrielsson den 13 augusti 1956 och för första gången mötte sin personal på Lisebergs utomhusscen inledde han sitt anförande med det klassiska uttalandet:

"Jag tar av mig hatten för det som har uträttats, men jag tar av mig rocken och kavlar upp ärmarna för framtiden".^[4]

År 1970 efterträddes Engellau på VD-posten av sin svärson Pehr G. Gyllenhammar och blev i stället styrelseordförande fram till 1978.

Engellau blev riddare av Vasaorden 1951, kommendör av Belgiska Kronorden 1951, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin 1951, kommendör av Finlands Lejons orden 1967, tilldelades Sveriges Mekanförbunds Prisma 1970, kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 1971, tilldelades Assar Gabrielsson-plaketten i guld 1971, teknologie hedersdoktor vid Chalmers 1972, ekonomie hedersdoktor vid Göteborgs universitet 1979 och förste hedersledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1982.

Gunnar Engellau var far till Christina Gyllenhammar och morfar till Cecilia von Krusenstjerna och Charlotte Gyllenhammar.

Engellau promoverades 1972 till teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.^[5]

Gunnar Engellaus väg i stadsdelen Torslanda i Göteborg är uppkallad efter honom.^[6]

Källor

1. ↑ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
2. ↑ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund 2003
3. ↑ Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 ISBN 91-86442-12-0 s.103
4. ↑ Hälleby, Bertil, Så föddes en svensk bilindustri: Volvos historia fram till PV 444, Göteborg 1990, sid 94. ISBN 91-24-16378-3
5. ↑ Chalmers: Hedersdoktorer: Gunnar Engellau, läst 14 april 2009
6. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.117