Pehr G. Gyllenhammar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Pehr Gustaf ("P.G.") Gyllenhammar, född 28 april 1935 i Göteborg, är en svensk näringslivspersonlighet. Han var verkställande direktör i AB Volvo från 1970 till 1990 och bolagets styrelseordförande från 1990 till 1993. Han var 2004 till 2007 styrelseordförande i Investment AB Kinnevik.

Pehr G Gyllenhammar studerade vid Lunds universitet och tog juris kandidatexamen 1959.[1] Gyllenhammar inledde sin karriär som datorchef på Skandia, där hans far Pehr Gyllenhammar S:r var verkställande direktör. År 1970 efterträdde han sin far som VD, men han skulle inte bli långvarig då han efter några månader gick till Volvo. Han var gift med dottern till Volvos mångårige VD Gunnar Engellau och efterträdde denne. Med sin hustru Christina blev han far till döttrarna Cecilia Gyllenhammar, Charlotte Gyllenhammar och Sophie Gyllenhammar Mattsson samt sonen Oscar.

Gyllenhammar gick från VD och koncernchef till styrelseordförande 1990, men fortsatte att vara operativt engagerad i Volvos verksamhet. Gyllenhammar väckte känslor och debatt genom sina mediala utspel och sitt självrådiga sätt att styra vad som under under 1970- och 80-talen var Sveriges största industrikoncern. Hans starka personliga roll möjliggjordes bland annat av att Volvo hade en stor ägarspridning. Gyllenhammar var under flera år framröstad som Sveriges populäraste person.

Ett av Gyllenhammars första beslut som VD för Volvo var att lägga ner den sportiga P1800-serien och istället profilera Volvo som en tillverkare av säkra familjebilar. Volvo-koncernen var redan vid Gyllenhamars tillträde ett av Sveriges största företag och Gyllenhammar själv försökte genomföra flera stora affärer. Bland dessa fanns såväl framgångar som misslyckade satsningar.

Gyllenhammar lät Volvo överta den statliga bilfabriken i Kalmar, där postbilen "Tjorven" hade tillverkats. Det monotona arbetet vid löpande bandet ersattes med arbetslag som gemensamt byggde hela bilen. En liknande fabrik startades i Uddevalla, i lokaler som tidgare tillhört statliga Svenska Varv. Båda fabrikerna lades ned under Gyllenhammars tid som styrelseordförande på grund av lönsamhetsproblem. Trots att dessa satsningar inte har fått några egentliga efterföljare har Gyllenhammar fortsatt att betrakta dessa fabriker inriktning som en riktig satsning.[2]

Under Gyllenhammars tid diversifierades Volvo till livsmedels- och läkemedelsbranscherna, genom förvärv av Procordia och Pharmacia. Att skapa denna typ av konglomerat hade kommit att betraktas som otidsenligt i svenskt näringsliv och innehaven har senare avvecklats. Bland avbrutna satsningar märks ett storskaligt oljesamarbete med norska staten, ett tänkt samgående mellan Volvo och Saab, den kortvariga alliansen med Anders Walls Beijerinvest, samt stödet till Fermenta. Gyllenhammars sista tilltänkta affär var en sammanslagning av Volvo med den betydligt större, statliga franska fordonstillverkaren Renault. Affären blev så gott som klar men fick avblåsas på grund av ett mycket hårt motstånd bland de anställda, bl a från den nyrekryterade VDn Sören Gyll. Som följd av detta sålde Gyllenhammar sina Volvo-aktier och lämnade i december 1993 sina uppdrag i bolaget.

Gyllenhammar efterträddes som koncernchef av Sören Gyll, som 1994 inledde ett omvälvande åtgärdsprogram som kom att kallas Volvo 95. Själv flyttade Gyllenhammar till London där han under flera år bland annat var styrelseordförande för Aviva, Storbritanniens största försäkringsbolag, och rådgivare till och vice styrelseordförande i familjen Rothschilds investmentbank Rothschild Europe. Han återkom tillfälligt till det svenska näringslivet 2004-2007 för att hjälpa till med Stenbeck-gruppens generationsskifte efter Jan Stenbecks död. Från 2007 var han styrelseordförande och delägare i det svenska vindkraftsföretaget Arise Windpower.

Gyllenhammar var under 1980-talet medlem av Folkpartiets styrelse och lär ha varit påtänkt som partiledare efter Ola Ullsten.[3] Han har även skrivit flera debattböcker, bland annat Jag tror på Sverige år 1973. Han är även medlem av Bilderberggruppen.

Kuriosa

  • En av Gyllenhammars tjänstebilar, en specialutrustad Volvo 244, finns till beskådan på Volvos museum på Hisingen i Göteborg.
  • Gyllenhammar gjorde en stor sak av att alltid ha två klockor på sig. Den ena visade tiden i Göteborg och den andra tiden i New York.
  • Hans karaktäristiska dialekt, ett slags kombination av göteborgska och amerikanska, var länge ett populärt nummer bland imitatörer.

Källa

Sören Gylls avgångsintervju i DI

  1. Pehr G Gyllenhammar hedersdoktor på Handelshögskolan i Göteborg 2003-09-17
  2. Debattartikel i Dagens Nyheter 29 januari 2006:"Sämre svensk arbetsmiljö hot mot industrins framtid"
  3. Artikel i Aftonbladet

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk