Stockholms centralstation

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Stockholms centralstation
Stockholms centralstations stora ingång från Vasagatan
Stationsinformation
Stad	Stockholm
Öppningsår	1871
Tågbolag	SJ, SL, Arlanda Express
Ägare	Jernhusen
Trafiktyp	Passagerartrafik
Kapacitet
Antal spår	19
Förbindelser
Övriga trafikslag	T-Centralen, Cityterminalen
Anslutande linjer	Västra stambanan, Arlandabanan, Stockholms pendeltåg
Läge
Koordinater	59°19′49″N 18°03′30″O / 59.33028, 18.05833

Interiör, stora hallen.

Stockholms centralstation (Stockholm C) är Sveriges största järnvägsstation. Den ligger på Norrmalm, vid Centralplan/Vasagatan. Den sträcker sig från Vattugatan i söder till Kungsbron i norr.

Stationen invigdes den 18 juli 1871 (Stockholms södra invigdes redan 10 februari 1860). Idag är detta Nordens största järnvägsstation och även Nordens näst största resecentrum med cirka 200 000 besökare per dag. Tillsammans med tunnelbanestationen T-Centralen är dock Stockholms central den klart största stationen i Norden med drygt 450 000 resenärer per dag.

Byggnaden

SJ:s gamla kocka, numera vid Tomteboda postterminal

Stationshuset byggdes 1867-1871 och invigdes 15 juli 1871, samtidigt med Sammanbindningsbanan. Arkitekt var Adolf W. Edelsvärd. Fastigheten ägs och förvaltas av Jernhusen AB. Fasaden mot Vasagatan kröntes av statyer av Svea och Göta på varsin sida om det lilla riksvapnet, krönt av en kunglig krona, konstnär Oscar Berg.

Fram till 1925 körde tågen in i stationshuset, där banhallen med fem spår fanns. Åren 1925-1927 flyttades dock spårområdet västerut och man byggde om banhallen till en luftig vänthall som är 119 meter lång, 28 meter bred och 13 meter hög.

På den östra sidan av vänthallen finns åtta målningar med olika landskapsmotiv, ritade av John Ericsson (konstnären, inte uppfinnaren med samma namn) och Nils Johansson. De föreställer från norr till söder:

• Saltoluokta mot Stora Sjöfallet, Jokkmokks kommun, Lappland
• Vedasjön i Nordingrå, Kramfors kommun, Ångermanland
• Åreskutan i Jämtland
• Leksands kyrka i Dalarna
• Uddeholms herrgård i Hagfors kommun, Värmland
• Vadstena slott i Östergötland
• Varbergs fästning i Halland
• Dybäcks herrgård, Skurups kommun, Skåne

Byggnadsarbete pågår i centralstationens stora hall, 1957.

År 1927 byggde man även en sidobyggnad i söder, den så kallade södra paviljongen. I mitten av 1990-talet var tanken att där skulle byggas lokaler för polisstyrkan på centralen, men efter att dåvarande generaldirektören på SJ, Stig Larsson hade sett lokalerna beslutade han att bygga en konferensanläggning där. Mellan konferensanläggningen och restaurang Orientexpressen ligger kungliga väntsalen där kungafamiljen väntar när de ska åka tåg i Sverige. Restaurangen har bland annat en exakt kopia av en restaurangvagn från tåglinjen med samma namn. Restaurangen Orientexpressen stängde ca 2006 och där öppnades Restaurang Stockholm Fasaden mot Vasagatan byggdes om 1951.

Den så kallade Spottkoppen.

Den 1 december 1958 öppnades gångtunneln till T-Centralen. Den används för att nå spår 11-19. Denna utvidgades så småningom till en mindre vänthall med affärer och serveringar under den stora hallen. Mellan gången och stora vänthallen finns en öppning med 7 meters diameter, populärt kallad Spottkoppen eller Bögringen (eftersom den förr var en mötesplats för homosexuella män).^[1] En stor andel av resenärerna använder bara gångtunneln, de går mellan spår 11-19 och tunnelbanestationen T-Centralen.

Det finns också en liten övre hall norr om huvudbyggnaden. Den har ingång direkt från Klarabergsgatan. Det finns trappor ned till spår 10-19.

På 1980-talet byggdes kontorsbyggnader ovanpå spåren. Norr om stationsbyggnaden användes bottenvåningen i dem till en stor bussterminal, Cityterminalen.

Trafiken

Arlanda Express avgår från spår 1 och 2, och har separata, högre plattformar.

Stationen är terminalstation för både Norra och Västra stambanan. Dessutom utgår trafiken på Mälarbanan härifrån.

Stationen består trafikmässigt av två skilda delar. Dels spår 1-7 som är en säckstation, det vill säga att spåren slutar, och passagerarna slipper trappor. Från dessa spår går de flesta fjärr- och regionaltåg norrut, utom de som är genomgående. Spår 1-2 är för Arlanda Express och har högre plattformar. Spår 3 används oftast av tågen till/från Uppsala. Den andra delen trafikmässigt är spår 8 samt 10-19 som är genomgående. Spår 10-12 är för södergående fjärr- och regionaltåg, medan spår 13-16 är för pendeltåg och 17-19 normalt för söderifrån ankommande fjärr- och regionaltåg. De flesta tåg vänder vid/nära centralen, men vissa fjärr- och regionaltåg fortsätter i samma riktning, liksom alla pendeltåg.

De fjärr- och regionaltåg som kommer söderifrån och ska gå tillbaka söderut fortsätter efter att ha släppt av passagerare norrut till Norra Bantorget, där de städas och förråd fylls på. Sedan vänder de tillbaka söderut via spår 10-12. Det görs för att om fjärrtåg skulle avgå söderut från spår 17-19 skulle de korsa pendeltågsspåren och ta upp en massa plats på den maximalt belastade sträckan söder om centralen. Det finns en kort pendeltågstunnel strax norr om Centralen, och tack vare den kan fjärrtåg från spår 1-8 och de tåg som städas vid Norra Bantorget komma till rätt spår utan att påverka den täta pendeltågstrafiken.

Pendeltågsstationen

Pendeltågen har två egna plattformar, spår 13-16, och står för en stor andel av trafiken på Stockholms central.

Stockholm C är den mest belastade stationen på Stockholms pendeltågsnät, med 53 800 påstigande och ungefär lika många avstigande per vardag (siffra från 2005). Pendeltågen disponerar två plattformar och spåren 13-16. Vardera plattfornen har entréer med spärrgrindar från det nedre planet. Dessutom finns en övre biljetthall med entré från Klarabergsviadukten.

Man planerar bygga en ny tunnel för pendeltåg genom Stockholm, kallad Citybanan, som ska gå djupt ned några hundra meter öster om Centralstationen. Detta blir klart runt 2017. Då ska Centralstationen endast användas för fjärrtåg och regionaltåg, dvs tåg som går långt utanför Stockholms län. Den utökade kapaciteten behövs, eftersom man redan idag vill köra mer trafik än vad som anses få plats för närvarande. Se Citybanan.

Beteckningar

Banverkets stationssignatur för Stockholm C är Cst, vilket skall uttydas som "Centralbangården, STockholm". Att bokstäverna kommer i fel ordning har med 1800-talets telegrafsystem att göra. Telegrafisten skulle inte behöva vänta på den tredje bokstaven för att veta vilken station det rörde sig om. Samma system gällde för Östra station (Öst), Södra station (Sst) och Norra station (Nst).

Stationen har också en IATA-kod, nämligen XEV. Med den kan man boka biljetter via flygets bokningssystem.

Linjesträckning

Stockholms central är navet i Järnvägssverige. I tabellen nedan anges alla de linjer som gör uppehåll eller har Stockholms central som slutstation. De linjer skrivna med Fet stil är de så kallade stambanorna med ett tätt trafikutbud.

Se även

• T-Centralen
• Cityterminalen

Referenser

1. ↑ [1]

Externa länkar

• Kartor och information för Stockholms centralstation