Jokkmokks kommun
Från Rilpedia
| Jokkmokks kommun | |
 Jokkmokks kommunvapen |
|
| Län | Norrbottens län |
| Landskap | Lappland |
| Domsaga | Gällivare domsaga[1] |
| Centralort | Jokkmokk |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
274:e av 290 5 305 invånare[2] |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
2:a av 290 19 477,24 km²[3] 17 735,36 km²[3] 1 741,88 km²[3] |
| Befolkningstäthet • Totalt |
289:e av 290 0,30 invånare/km² |
| Kommunkod | 2510[4] |
| Webbplats | www.jokkmokk.se |
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal | |
|---|---|
Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk.
Innehåll |
Administrativ historik
Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland. Denna stora yta har inte uppnåtts genom sammanläggningar, utan motsvarar den ursprungliga socknen, som inrättades som landskommun 1863.
Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd lapsk trumhammare.[5]
Vapenfrågan började diskuteras på 1940-talet. Kommunen antog vapnet, som skapats av Svenska kommunheraldiska institutet, 1953. Kungl. Maj:ts fastställelse lät vänta på sig till 1968, eftersom Statens heraldiska nämnd kritiserade den ursprungliga detaljutformningen. 1974 kunde det registreras hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.
Namnet
Jokkmokk är samiska och betyder "älvkrök".[6]
Historia
Centralorten Jokkmokk kom till i början av 1600-talet, då kung Karl IX beslöt att skapa kyrk- och marknadsplatser i norr. Den riksbekanta Jokkmokks marknad hölls första gången redan 1605.
Inom den gamla socknen fanns i Murjek (först dock i Mattisudden) ett lärarseminarium för de lapska småskolorna.
Geografi
Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.
Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Sveriges mest fotograferade fjäll, Akka, inom kommunens gränser, men det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet.
Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.
Förutom redan nämnda Sarek finns även nationalparkerna Stora Sjöfallet, Muddus och Padjelanta inom kommunens gränser.
Befolkning och kulturliv
Jokkmokks kommun är en liten inlandskommun och även om befolkningen minskar även här sker det en gradvis föryngring av den arbetsföra befolkningen. Kommunen påverkas stort av att en betydande andel av befolkningen är av samiskt påbrå där en stor del talar samiska som hemspråk eller har kunskap i samiska. Det samiska kulturlivet har på senare år fått ett uppsving och bland annat Sameskolstyrelsen bedriver samiskspråkig för- och grundskoleverksamhet i Jokkmokk. Kuriosa för turister är att vägmärken vid bland annat infarten till tätorterna ofta skrivs både på svenska och samiska.
I dag omfattas Jokkmokks kommun av minoritetsspråkslagstiftningen med avseende på samiska.
Kommunen är stolt över att betraktas som en kulturbygd och vill gärna profilera sig som en samisk knutpunkt. I Jokkmokk finns ett av två riksmuseer som ligger utanför Stockholm, det samiska museet Ájtte, där det bedrivs inte bara forskning utan även kulturell verksamhet.
Jokkmokk är mest känt för Jokkmokks marknad som går av stapeln i början av februari varje år och marknadsförs med att vara världens kallaste marknad. Marknaden lockar tiotusentals besökare varje år som besöker själva marknaden och någon av alla de kringaktiviteter som arrangeras då marknaden i dag lika mycket är ett kulturevenemang som det är traditionell handelsplats.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks kommun 1810-2008[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 1 332 | |||
| 1850 | 1 885 | |||
| 1900 | 4 372 | |||
| 1950 | 10 744 | |||
| 1960 | 11 533 | |||
| 1970 | 7 993 | |||
| 1980 | 7 087 | |||
| 1990 | 6 726 | |||
| 2000 | 6 019 | |||
| 2008 | 5 305 | |||
Tätorter
Det finns tre tätorter i Jokkmokks kommun:[9]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Jokkmokk | 2 976 |
| 2 | Vuollerim | 800 |
| 3 | Porjus | 317 |
Centralorten är i fet stil
Småorter
Det finns tre småorter i Jokkmokks kommun:[10]
| Nr | Småort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Kåbdalis | 91 |
| 2 | Mattisudden | 83 |
| 2 | Murjek | 83 |
Övriga orter
Turism
Jokkmokks kommun har förhållandevis många och välfungerande turistanläggningar, bland annat fjällstugor i Kvikkjokk och hotellen i Porjus och Jokkmokk, men även fjällanläggningen i Årrenjarka är populär. Det finns en mindre men kraftigt växande skidanläggning i Kåbdalis med flera nedfarter och starkt expanderande boende. Fjällvärlden är populär året runt men under vårvintern är det främst skoter och skidor som gäller, medan sommaren är mer reserverad för vandringssemestrar.
Resa till Jokkmokk gör man enklast med bil och det går att flyga till Luleå och Gällivare, varifrån det går tät busstrafik. Från Jokkmokk kan man ta buss till Porjus och Kvikkjokk. Tåg trafikerar Murjek, en bit utanför Vuollerim.
Jokkmokk ligger vid polcirkeln och förutom den snösäkra vintern med norrsken kan man här även uppleva ljusa nätter från april till september med midnattssol mellan juni och augusti. Bästa tiden att besöka Jokkmokk är helt beroende på vilken upplevelse man är ute efter. Den som vill åka skidor, skoter och utöva andra vinteraktiviteter kan göra detta bäst från februari till början av maj. Vill man vandra i fjällen är det mitten av juni till slutet av september som gäller. Midvinterperioden är från slutet av november till februari och det är även i december som polarnatten inträffar, alltså att solen inte höjer sig över horisonten. Midvintermånaderna kan vara tämligen kalla med periodvisa temperaturer under minus 25 grader på nätterna, men sommaren är i gengäld ibland mycket varm och det händer att Jokkmokk är varmast i landet under perioder mitt i sommaren. I och med att Jokkmokk ligger i en dalgång är det oftast betydligt varmare under sommaren än till exempel i närliggande Gällivare och Kiruna, vilka ligger på högre platåer.
Sysselsättning och näringsliv
Kommunen hade våren 2008 lägst arbetslöshet i hela Norrbotten och den öppna arbetslösheten låg på 2,3 procent. De största arbetsgivarna är kommunen och Vattenfall samt ett antal lokala företag som till exempel Picab (IT-verksamhet), n67 Solar AB (solcellstillverkning) och Jokkmokks korv. Traditionella samenäringar som renskötsel och förädling utgör också en förhållandevis stor del av arbetsmarknaden, dock ofta i form av binäring eller deltidsuppdrag.
Jokkmokks kommun lider som många andra mindre kommuner av att under en längre period ha varit beroende av en basnäring, i detta fall Vattenfall, och en strukturomvandling pågår. Kommunen har som ambition att utöka turismen i kommunen, men än så länge lider kommunen i likhet med övriga Norrbotten av en viss underetablering inom besöks- och upplevelseindustrin, framförallt om det jämförs med exempelvis finska Lappland. Flertalet fjällanläggningar som ägs av offentliga institutioner som Jokkmokks kommun är i dag till salu och förhoppningen är att detta kommer att leda till en fortsatt expansion av turismen i Jokkmokks unika natur och fjällvärld.
Politik
Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter kommunvalet 2006:[11]
| Valår | M | C | FP | S | V | MP | SV | ALT | Grafisk presentation | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2006 | 1 | 1 | 3 | 14 | 7 | 2 | 2 | 1 |
|
SV=Samernas Väl, ALT=Alternativet
I riksdagsvalet 2006 fick Piratpartiet 1,17% av rösterna i Jokkmokks kommun, vilket var den högsta siffran i landet.[12]
Församling
Det finns bara en församling i Jokkmokks kommun:[13]
Kyrkobyggnader
Kyrkobyggnaderna inom kommunen är:
- Jokkmokks gamla kyrka
- Jokkmokks nya kyrka
- Kvikkjokks kyrka
- Mellätno kåtakyrka
- Murjeks kyrka
- Porjus kyrka
- Puottaure kyrka
- Saltoluokta kåtakyrka
- Staloluokta kåtakyrka
- Vaisaluokta kåtakyrka
- Vuollerims kyrka
Kuriosa
Jokkmokk har givit upphov till namnet på ett företag i Japan, Yoku Moku, som tillverkar Japans mest populära delikatesskakor. Namnet kommer sig av att ägaren, Noriichi Fujinawa, besökte Jokkmokk och blev så förtjust i den vackra bygden och den vänliga befolkningen att han lät uppkalla sitt företag efter Jokkmokk. Kakorna säljs med stor framgång både i Japan och i USA.[14]
Se även
Källor
- ↑ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
- ↑ 3,0 3,1 3,2 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ↑ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ↑ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ↑ Kommunens officiella webbplats
- ↑ Demografiska databasen vid Umeå universitet
- ↑ Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
- ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ↑ Valmyndigheten
- ↑ Valmyndigheten
- ↑ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ↑ Yoku Mokus webbplats (engelska)
Externa länkar
- Jokkmokks kommuns officiella webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Jokkmokks kommun
|
|||||||||||
