Snöskoter
Från Rilpedia
Snöskoter, terrängfordon med band och medar avsett att köras i snö. Snöskotrar framförs ofta på skoterleder. I vanligt språkbruk säger man oftast kort och gott skoter. Ordet skoter har dock flera andra betydelser.
Snöskotern används för det mesta i samband med rekreation. Under vårvintern är det många människor som använder sig av snöskotern för att på ett enkelt sätt ta sig ut i naturen. Många har även en kälke kopplad baktill på snöskotern, för att man ska få med sig fler passagerare.
En annan kälktyp som kopplas baktill på snöskotern, är en så kallad skoterark. Denna kälke kan kort beskrivas som en husvagn på medar. Denna används i regel av människor som isfiskar, framförallt då i fjällen. Även lastkälkar är vanliga.
Snöskotern utveckling som rekreationsfordon har inneburit att en mängd turistanläggningar har byggts upp i norra Sveriges inland med hotell, stugbyar, butiker och bensinstationer, med ett flertal skoterrelaterade aktiviteter som till exempel skoteruthyrning och guidade skoterutflykter. Detta har blandat annat många utländska turister upptäckt, och deltager gärna i de guidade turerna som erbjuds, för att på ett enkelt och smidigt, sätt komma ut i den karga, men vackra norrländska naturen.
Snöskotern är också ett viktigt arbetsfordon. Rennäringen skulle idag ha det svårt att klara sig utan snöskotern. Kraftbolagen använder sig av snöskotern, för besiktning och röjning av kraftledningsgatorna. Polis, militär och naturbevakare, löser en mängd olika arbetsuppgifter med hjälp av snöskotern. I det småskaliga skogsbruket, så är snöskotern också mycket användbar.
Innehåll |
Tillverkare
Information om de numera nedlagda märkena Sno-Tric och Aktiv som tillverkades i Morgongåva, Heby kommun finns under externa länkar nedan. Andra nedlagda märken är Larven och Ockelbo. och Rajd (Snöskoter)
De vanligaste skotermärkena i Sverige är Yamaha, Arctic Cat, Polaris, Ski-Doo och Lynx. Skotermodellerna kan delas in i grupper:
Modeller
Veteranskoter (Vintage)
Är att betecknas som en maskin som tillverkats från snöskoterns födelse på tidigt 50-tal fram till mitten på 80-talet. Enligt många entusiaster är en veteranskoter bara maskiner som har hjulboggie.
Arbetsskotrar (Utility)
Lång och bred drivmatta (bredbandare) eller två drivmattor i bredd (dubbelbandare), i regel dubbeldyna, stark motor och variator bestyckad för låg fart. På senare tid har utvecklingen på fjädringen och komforten på dessa maskiner inneburit att dessa skotertyper alltmer används även som touringmaskiner.
Touringskotrar
Lång smal matta, halvlåga kammar, dubbeldyna oftast utrustade med elstart, packlåda och mjuk fjädring/dämpning.
Mountainskotrar
Långa högkammsmattor, extremt lätta, oftast utan elstart och allt oftare tillverkade i exklusiva material. Mjuk dämpning för bättre bärighet på snö.
Hybridskotrar (Cross-over)
Kortare matta och lägre kamhöjd än på mountainskotrar, finns med viss komfortutrustning och mjuk dämpning. Denna maskintyp är en kompromiss mellan mountain- och sportskotrar.
Sportskotrar
Kort matta, men i regel med lite högre kammar. Då mattan är relativt kort, är maskintypen ej anpassad till lössnökörning. Chassiet är istället utvecklad för sportigare körning där underlaget är hårt och ibland ojämnt och slagit. Stötdämparen är ofta hårt ställd för att passa just denna typ av körning.
Motorerna finns i olika storlekar. Normalt ligger effekten från 115 hk och uppåt. Modellerna har ofta enkeldynor och är därför inte anpassad för att man åker två på dem. Denna skotertyp används också för tävling, och saknar oftast komfortutrustning såsom elstart, etc.
Bland icke skoteråkande har det bildats myter att sportskotrar är extremt effektstarka, men i själva verket bygger många touringmaskiner på samma grundkoncept, vad det gäller motorer och kamhöjden på mattorna, etc.
Sport
Med snöskoter kan man tävla i flera olika motorsportgrenar som motocross, enduro, dragracing och backe veterantävlingar etc.
Teknik
Snöskotern börjades serieproduceras i slutet av 1950-talet. Grundkonceptet har stått sig allt sedan dess. En motor driver en mönstrad gummimatta, som greppar mot snön.
Motorerna för snöskotrar har varit tvåtaktsmotorer, fyrtaktsmotorer samt även wankelmotorer[1] har använts. Tvåtaktsmotorns överlägsna effektuttag i förhållande till storlek och vikt, innebar att denna motortyp kom att helt dominera marknaden under flera år. Men då miljökraven på senare år har skärpts, har 4-taktsmotorn sakta men säkert vunnit mark igen, tack vare bättre avgasvärden och mindre bränsleförbrukning. Dock har nyligen gjorda framsteg inom bland annat insprutingsteknologin i.o.m. BRP:s E-Tec-teknik gjort att tvåtaktarna har knappat in på fyrtaktarnas försprång. Skoterns låga vikt och höga effekt, i kombination med en bra mönstrad matta, ger skotern bra accelerationprestanda och framförallt god framkomlighet i lössnö. På skotrar med kortare mattor kan högre motoreffekt delvis även kompensera detta i lössnökörning.
Kraftöverföringen från motor till matta har allt sedan skoterns barndom, med få undantag, skett med variatordrift. Detta är i grunden en enkel och steglös kraftöverföring, som består av 2 variatorer, som kallas primär- (motor) och sekundärvaritor (drivaxel). Dessa är sammanbundna med en kraftig gummirem, som kallas variatorrem.
En variator består av 2 koniska skivor, som är fastsatta på en axel och rörliga axiellt på denna axel. Dessa skivor är även fjäderbelastade.
På primärvariatorn sitter det rörliga vikter som påverkar skivornas axiella läge på axeln, efter motorns varvtal. På grund av centrifugalkraftens inverkan på vikterna, så övervinns fjäderns kraft, så att skivorna trycks ihop. I och med detta, så ändras radien på remmens läge mellan skivorna.
Sekundärvariatorn består också av två fjäderbelastade skivor. Denna variator sitter förbunden med drivaxeln, i regel via ett kedjehus. Sekundärvariatorns skivor påverkas axiellt av en fjäder som i sin tur påverkas dels av det läge som varitorremmen fått av motorns varvtal via motorvariatorn, men den påverkas även av den belastning som mattan har för tillfället (och således av varvtalet på drivaxeln). I lössnö, eller om man drar en kälke, går mattan tungt. Då påverkas även sekundärvariatorn av detta, vilket i sin tur innebär att motorn varvtal måste ökas för att bibehålla skoterns fart. Omvänt råder när man till exempel kör på skare, då går mattan lättare att driva runt, vilket gör att mindre motorvarv behövs för att driva fram snöskotern.
Dom flesta skotrar har även en backfunktion som är inbyggd i kedjehuset eller i själva motorn (2-takt). I det sistnämnda fallet kan man genom ett knappreglage på styret aktivera backfunktionen som via motorns styrdator styr så att motorn (2-takt) byter rotationsriktning när man ska backa. Arbetsmaskinerna är förutom backväxel, även utrustade med hög- och lågväxel för att klara av att utföra tyngre arbetsuppgifter.
Snöskotrar är även utrustade med en effektiv skivbroms, som ger mycket goda bromsegenskaper på snö (dock spelar kamhöjd och snötyp också en betydande roll gällande bromsförmågan). På blankis är dock bromsegenskaperna kraftigt försämrade.
Miljöpåverkan
Snöskotrar kan bli mer miljövänliga om man använder miljöbränslet alkylatbensin, som även används för exempelvis fritidsbåtar och arbetsmaskiner. Alternativet som kan vara bättre än de gamla tvåtaktsmotorerna är att den drivs av en fyrtaktsmotor. Fyrtaktsmotorerna är på frammarsch och blir allt bättre, men än är tvåtaktarna effektstarkare, samt väger mindre. Yamaha är den enda tillverkaren som hittills helt gått över till fyrtakt.
En del skidåkande turister i fjällvärlden stör sig ibland på motorburen trafik, så i en del områden är det därför totalförbud för snöskoterkörning, mestadels då i nationalparker.
Sedan så finns det andra typer av skoterförbudområden där man får köra snöskoter, men enbart på leder. Dessa områden ligger i regel närmast runt större samhällen, städer, turistannläggningar m.m. Men även i många naturreservat, har man kanaliserar snöskotertrafiken till leder.
Det har även dykt upp nya typer av skoterförbudsområden, där man med få undantag, är hänvisad till att köra enbart på leder. Dessa förbudsområden kallas betalledområden. Detta namn har kommit ifrån att man för att få köra på lederna, så är man tvungen att lösa ett ledkort, eller färdbevis som det också kan kallas. Priset på dessa varierar område för område, samt om det är dygns-, vecko-, eller säsongskort.
Då snöskoterns påverkan på markvegetationen är mycket ringa, så länge körning sker på snötäckt mark, så är det tillåtet att färdas helt fritt i de flesta områden. Detta så länge man alltså inte riskerar att skada marken. Detta innebär att barmarkskörning inte är tillåten, om körningen inte sker i samband med arbete.
Andra områden där det är förbjudet att köra på, är i skogsföryngringsytor, där medelhöjden på skogen, understiger 2 meter ovanför snötäcket. På odlad åkermark, är det också förbjudet att köra. Då snön packas, kan tjälen tränga djupt ner i marken, vilket kan försena vårsådden.
Säkerhet
Trots att det inte är lag på hjälm vid färd på snöskoter, så rekommenderas det starkt att använda hjälm tillsammans med visir, motorglasögon eller dylikt. Då skyddas man mot både skallskador och förfrysningsskador som fartvinden i kombination med kyla kan framkalla.
Den största olycksrisken med snöskoterkörning, är drunkningsolyckor. Då snöskotern har ett mycket litet marktryck, kan man komma långt ut på svag is innan den brister. Även om man har isdubbar, så kan isen vara så svag att den inte bär för en människa, när man ska häva sig upp på isen. Även om andra personer har sett att man kört genom isen, så kan det vara mycket svårt att utan hjälpmedel undsätta en nödställd.
Förarbevis
Förarbevis krävs för terrängskoter sedan 1 januari 2000. Har man ett körkort som är utfärdat före 2000-01-01 har man dock behörighet att framföra snöskoter utan förarbevis.
Har man ett körkort som är utfärdat 2000-01-01 eller senare krävs det ett förarbevis för att få köra snöskoter. Undantaget är om man ingår i en skotersafari som leds av skoterguider då det räcker med enbart körkort. För att få ett förarbevis krävs det att man gått en förarbeviskurs samt att man fyllt 16 år, men förarbeviskursen kan påbörjas innan man fyllt 16 år. Många skoterklubbar och studieförbund anordnar förarbeviskurser. [1]
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Snöskoter
- Svemo
- Tidningen Snöskoter
- Aktuell Motorsport
- Aktiv-Artic Cat
- Tidningen Snowmobile
- Tidningen SnowRider
- tidningen skoter
- Rajd.net
