Pajala kommun
Från Rilpedia
Pajala kommun | |
Pajala kommunvapen |
|
Län | Norrbottens län |
Landskap | Norrbotten och Lappland |
Domsaga | Haparanda domsaga[1] |
Centralort | Pajala |
Folkmängd • Totalt |
262:a av 290 6 429 invånare[2] |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
10:e av 290 8 124,98 km²[3] 7 916,52 km²[3] 208,46 km²[3] |
Befolkningstäthet • Totalt |
286:e av 290 0,81 invånare/km² |
Kommunkod | 2521[4] |
Webbplats | www.pajala.se |
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal |
---|
Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapen Norrbotten och Lappland i Sverige. Centralort är Pajala.
Innehåll |
Administrativ historik
I Pajala socken bildades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, en landskommun med namnet Pajala. Ur denna bröts 1870 Korpilombolo landskommun, 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut. Vid kommunreformen 1971 återförenades dessa till Pajala kommun. Denna är dock något större än den ursprungliga eftersom Korpilombolo kommun även innefattade delar som 1870 överförts från Överkalix och Övertorneå kommuner.
Kommunvapnet
Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[5]
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 övertaligt. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.
Historia
Det som i dag är Pajala kommun har sedan urminnes tider varit bebott av renskötare. De första tornedalsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del på 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter den mest framgångsrika av dessa nybyggare, birkarlen Lasse Pajanen (död cirka 1600). Redan vid 1700-talets början hade de finska nybyggarna nästan helt trängt undan den renskötande befolkning, som antagligen tidigare fanns inom nuvarande Pajala kommun.
Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.
Pajala kommun är en traditionsrik kulturbygd. Norrbottens äldsta brukshistoria finns här, med en järnbruksepok som sträckte sig över nästan tre sekler.
Den tornedalska identiteten har formats i mötet mellan finska, samiska och (i någon mån) svenska kulturtraditioner. Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett naturligt handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.
Befolkning
Befolkningen är av samisk, finsk och svensk härkomst.
1950 bodde drygt 15 000 personer i nuvarande Pajala kommun; årsskiftet 2008-2009 hade siffran sjunkit till 6 429 personer.[2] Framförallt har mycket av den gamla industrinäringen baserad på jordbruk och skogsbruk nästan helt slagits ut och befolkningen har decimerats och föråldrats genom dödsfall och utflyttning. Drygt 30 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, vilket är den högsta siffran i Sverige.[6] Förutom att det dör fler än vad det föds flyttar fler ut ur kommunen än vad det flyttar in, vilket har varit en bestående trend under de senaste åren.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970-2008[7] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 10 752 | |||
1980 | 8 763 | |||
1990 | 8 424 | |||
2000 | 7 480 | |||
2008 | 6 429 | |||
Tätorter
Det finns fyra tätorter i Pajala kommun:[8]
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Pajala | 1 985 |
2 | Korpilombolo | 548 |
3 | Junosuando | 345 |
4 | Kangos | 278 |
Centralorten är i fet stil
Småorter
Det finns 14 småorter i Pajala kommun:[9]
Nr | Småort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Tärendö | 183 |
2 | Kainulasjärvi | 136 |
3 | Juhonpieti och Erkheikki | 126 |
4 | Sattajärvi | 123 |
5 | Kaunisvaara | 76 |
6 | Muodoslompolo | 75 |
7 | Lovikka | 72 |
8 | Teurajärvi | 68 |
9 | Aareavaara | 63 |
10 | Kieksiäisvaara | 62 |
11 | Liviöjärvi | 60 |
12 | Saittarova | 57 |
12 | Talinen | 57 |
14 | Sahavaara | 50 |
Övriga orter
Sevärdheter
- Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad
- Tärendö hembygdsgård
- Pajala kyrka
- Lappugglan, en 2,5 meter hög lappuggla i trä. Blev antagen som Pajalas symbol 1995. Lappugglan var utrotningshotad i början av 1970-talet och de enda häckningsplatserna fanns i Pajala kommun.
- Pylonbron i Pajala
- Mestoslinkka i Kalixälven vid Narken
- Tärendö älv
- Kengisforsen
- Pahakurkkio, som är en tre kilometer lång fors i Kalixälven med fristående klippor, raukar med mera
- Akamella ödekyrkogård, norr om Muodoslompolo
- Seitastenen, en samisk helig sten. På 1850-talet försedd med runskrift av John Wolley, en engelsk ornitolog.
- Garverimuseet i Sattajärvi, med dess tidstypiska inredning visar museet hur de små byagarverierna fungerade
- Ett av världens största solur finns i centrala Pajala och mäter 38,33 meter i diameter
Näringsliv
Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten. Järnmalmsbrytning planeras i Tapulivuoma någon mil norr om Pajala. Det kan på sikt ge hundratals arbetstillfällen, och brytning planeras vara igång 2011, och redan innan dess blir det arbetstillfällen i uppbyggandet av gruvan.
Politik
Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter kommunvalen 2002 och 2006 (33 mandat):[10]
Valår | M | C | FP | KD | MP | S | V | KOM | NS | ÖVR | Grafisk presentation | Valdeltagande | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2002 | 2 | 2 | 4 | 1 | 12 | 9 | 1 | 2 |
|
76,16% | ||||||||||
2006 | 2 | 1 | 1 | 3 | 14 | 8 | 4 |
|
75,76% |
KOM=Sveriges kommunistiska parti, NS=Norrbottens Sjukvårdsparti
Församlingar
Det finns två församlingar i Pajala kommun:[11]
Vänorter
Pajala kommun har tre vänorter:[12]
- Mall:Landsdata Norge Målselv, Norge
- Mall:Landsdata Finland Kolari, Finland
- Mall:Landsdata Ryssland Olenegorsk, Ryssland
Sport
Övrigt
- Handlingen i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula utspelas huvudsakligen i Pajala kommun. Vittula är en folklig benämning på ett villaområde i Pajala. Filmen som bygger på boken är dock till största delen inspelad i Tärendö.
Se även
Källor
- ↑ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ↑ 2,0 2,1 Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
- ↑ 3,0 3,1 3,2 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ↑ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ↑ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
- ↑ Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
- ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ↑ Valmyndigheten
- ↑ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ↑ Kommunens officiella webbplats
Externa länkar
- Pajala kommuns officiella webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Pajala kommun
|