Pajala kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Pajala kommun
Pajala kommunvapen
Pajala kommunvapen
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten och Lappland
Domsaga Haparanda domsaga[1]
Centralort Pajala
Pajala kommun i Norrbottens län
Folkmängd
 • Totalt
262:a av 290
6 429 invånare[2]
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
10:e av 290
8 124,98 km²[3]
7 916,52 km²[3]
208,46 km²[3]
Befolkningstäthet
 • Totalt
286:e av 290
0,81 invånare/km²
Kommunkod 2521[4]
Webbplats www.pajala.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal


Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapen Norrbotten och Lappland i Sverige. Centralort är Pajala.

Innehåll

Administrativ historik

I Pajala socken bildades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, en landskommun med namnet Pajala. Ur denna bröts 1870 Korpilombolo landskommun, 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut. Vid kommunreformen 1971 återförenades dessa till Pajala kommun. Denna är dock något större än den ursprungliga eftersom Korpilombolo kommun även innefattade delar som 1870 överförts från Överkalix och Övertorneå kommuner.

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[5]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 övertaligt. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

Historia

Muonio älv med Sverige (Pajala kommun) till höger och Finland (Kolari kommun) till vänster.

Det som i dag är Pajala kommun har sedan urminnes tider varit bebott av renskötare. De första tornedalsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del på 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter den mest framgångsrika av dessa nybyggare, birkarlen Lasse Pajanen (död cirka 1600). Redan vid 1700-talets början hade de finska nybyggarna nästan helt trängt undan den renskötande befolkning, som antagligen tidigare fanns inom nuvarande Pajala kommun.

Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.

Pajala kommun är en traditionsrik kulturbygd. Norrbottens äldsta brukshistoria finns här, med en järnbruksepok som sträckte sig över nästan tre sekler.

Den tornedalska identiteten har formats i mötet mellan finska, samiska och (i någon mån) svenska kulturtraditioner. Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett naturligt handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.

Befolkning

Befolkningen är av samisk, finsk och svensk härkomst.

1950 bodde drygt 15 000 personer i nuvarande Pajala kommun; årsskiftet 2008-2009 hade siffran sjunkit till 6 429 personer.[2] Framförallt har mycket av den gamla industrinäringen baserad på jordbruk och skogsbruk nästan helt slagits ut och befolkningen har decimerats och föråldrats genom dödsfall och utflyttning. Drygt 30 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, vilket är den högsta siffran i Sverige.[6] Förutom att det dör fler än vad det föds flyttar fler ut ur kommunen än vad det flyttar in, vilket har varit en bestående trend under de senaste åren.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970-2008[7]
År Invånare
1970
  
10 752
1980
  
8 763
1990
  
8 424
2000
  
7 480
2008
  
6 429

Tätorter

Det finns fyra tätorter i Pajala kommun:[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Pajala 1 985
2 Korpilombolo 548
3 Junosuando 345
4 Kangos 278

Centralorten är i fet stil

Småorter

Kyrkan i Muodoslompolo.

Det finns 14 småorter i Pajala kommun:[9]

Nr Småort Folkmängd
1 Tärendö 183
2 Kainulasjärvi 136
3 Juhonpieti och Erkheikki 126
4 Sattajärvi 123
5 Kaunisvaara 76
6 Muodoslompolo 75
7 Lovikka 72
8 Teurajärvi 68
9 Aareavaara 63
10 Kieksiäisvaara 62
11 Liviöjärvi 60
12 Saittarova 57
12 Talinen 57
14 Sahavaara 50

Övriga orter

Sevärdheter

Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid. Den användes som sådan fram till alldeles nyligen, men är sedan några år tillbaka ett så kallat "Kulturum", ett museum där laestadiusprojektet visas för allmänheten.

Näringsliv

Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten. Järnmalmsbrytning planeras i Tapulivuoma någon mil norr om Pajala. Det kan på sikt ge hundratals arbetstillfällen, och brytning planeras vara igång 2011, och redan innan dess blir det arbetstillfällen i uppbyggandet av gruvan.

Politik

Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter kommunvalen 2002 och 2006 (33 mandat):[10]

Valår M C FP KD MP S V KOM NS ÖVR Grafisk presentation Valdeltagande
2002 2 2 4 1 12 9 1 2
2 2 4   12 9   2
76,16%
2006 2 1 1 3 14 8 4
2     3 14 8 4
75,76%

KOM=Sveriges kommunistiska parti, NS=Norrbottens Sjukvårdsparti

Församlingar

Det finns två församlingar i Pajala kommun:[11]

Vänorter

Pajala kommun har tre vänorter:[12]

Sport

Övrigt

Se även

Källor

  1. Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. 2,0 2,1 Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
  3. 3,0 3,1 3,2 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  6. Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
  7. Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
  8. Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  9. Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  10. Valmyndigheten
  11. Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  12. Kommunens officiella webbplats

Externa länkar


Personliga verktyg