Från Rilpedia

Piteå kommun
Piteå kommunvapen
Län	Norrbottens län
Landskap	Norrbotten
Domsaga	Luleå domsaga[1]
Centralort	Piteå
Folkmängd  • Totalt	52:a av 290 40 902 invånare[2]
Areal  • Totalareal  • Landareal  • Vattenareal	28:e av 290 3 262,56 km²[3] 3 111,79 km²[3] 150,77 km²[3]
Befolkningstäthet  • Totalt	212:e av 290 13,14 invånare/km²
Kommunkod	2581[4]
Webbplats	www.pitea.se
Slogan	Det är hit man kommer när man kommer hem[5]
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Innehåll 1 Administrativ historik 2 Kommunvapnet 3 Geografi 4 Befolkningsutveckling 5 Tätorter 6 Småorter 7 Övriga orter 8 Politik 8.1 Valresultat 9 Församlingar 10 Vänorter 11 Kända personer och grupper 12 Källor 13 Externa länkar

Administrativ historik

1863 trädde 1862 års kommunalförordningar i kraft. Sverige indelades då i cirka 2 500 kommuner. Piteå var namnet på såväl en stad som en landskommun. 1916 bröts Norrfjärdens landskommun och två år senare Hortlax landskommun ut ur Piteå landskommun. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningen i området. Sammanläggningen i Piteå kommunblock skedde redan 1967, då de tre landskommunerna gick upp i Piteå stad, som i sin tur blev Piteå kommun 1971.

Kommunvapnet

Huvudartikel: Piteå kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.^[6]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Geografi

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken. Piteå kommun är till ytan ungefär lika stor som Blekinge och till formen har kommunen en märkbar likhet med Medelpad, som dock är större till ytan.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970-2008[7]
År			Invånare
1970			32 800
1980			38 402
1990			40 034
2000			40 363
2008			40 902

Tätorter

Det finns 14 tätorter i Piteå kommun:^[8]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Piteå	22 650
2	Bergsviken	2 317
3	Rosvik	1 766
4	Norrfjärden	1 423
5	Hortlax	1 247
6	Roknäs	1 242
7	Jävre	572
8	Lillpite	454
9	Böle	418
10	Hemmingsmark	398
11	Sjulsmark	369
12	Svensbyn	362
13	Blåsmark	332
14	Sikfors	211

Centralorten är i fet stil

Småorter

Det finns 18 småorter i Piteå kommun:^[9]

Nr	Småort	Folkmängd
1	Kopparnäs	189
2	Maran och Skatan	158
3	Långträsk	145
4	Edet	134
4	Grundvik	134
6	Svedjan och Träsket	123
7	Nybyn	100
8	Arnemark	98
9	Bergsviken	79
10	Storsund	74
11	Holmträsk	73
12	Näsudden och Berget	71
12	Ön	71
14	Västra Liden och Östra Liden	70
15	Pålberget	61
16	Pite havsbad	57
17	Bärtnäset	55
18	Ytterfjärdens östra strand	54

Övriga orter

• Borgfors
• Koler

Politik

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. Sedan 1932 har Socialdemokraterna haft egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet för att se till att de borgerliga partierna inte kan få några viktiga poster i kommunen. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet så många år i rad.

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.^[10] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.^[10]

Anders Sundström (kommunalråd 1980-1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända Socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

Valresultat

I den första tabellen presenteras resultaten i kommunvalen i Piteå kommun 1911-1988 i procent.

År	S*	FP**	M	C	V	KD
1911	27	39	34
1914	44	28	28
1917	46	28	26
1920	33	28	26	15
1921	37	23	30	9
1924	35	15	27	10	13
1928	40	11	26	10	12
1932	52	12	20	12	13
1936	60	3	11	13	11
1940	66	3	10	12	8
1944	61	3	9	15	12
1948	61	7	6	15	11
1952	63	7	7	14	8
1956	61	7	11	12	9
1960	65	5	9	14	7
1964	60	6	6	16	9	4
1968	64	5	6	16	6	4
1970	58	5	5	19	9	4
1973	58	4	5	20	8	4
1976	60	4	6	20	6	4
1979	60	4	8	16	7	4
1982	59	3	12	12	11	4
1985	63	8	11	10	7
1988	59	8	9	9	11	2

*Inklusive Vänstersocialistiska partiet

**För åren 1911-1924 åsyftas Liberala samlingspartiet, för åren 1924-1932 åsyftas Frisinnade folkpartiet

I den andra tabellen presenteras resultaten i kommunvalen i Piteå kommun 1991-2006 i mandat. Kommunfullmäktige har 51 mandat, varför det krävs minst 26 för att uppnå majoritet.

Valår	M	C	KD	FP	SVP	MP	S	V	Grafisk presentation
1991	3	6	4	4	0	0	31	3	3 6 4 4 31 3
1994	3	4	2	3	0	0	35	4	3 4 2 3 35 4
1998	3	4	4	3	0	0	28	9	3 4 4 3 28 9
2002[10]	2	4	3	4	5	1	26	6	2 4 3 4 5   26 6
2006[10]	4	5	2	2	3	1	29	5	4 5 2 2 3   29 5

SVP=Norrbottens sjukvårdsparti

Församlingar

Det finns fyra församlingar i Piteå kommun:^[11]

• Hortlax församling
• Norrfjärdens församling
• Piteå landsförsamling
• Piteå stadsförsamling

Vänorter

Piteå kommun har tre vänorter:^[12]

• Mall:Landsdata Island Grindavík, Island
• Mall:Landsdata Ryssland Kandalaksja, Ryssland
• Saint-Barthélemy (självstyrande under Frankrike)

Kända personer och grupper

Lina Andersson, längdskidåkare Linda Andersson, simmare Ingemar Backman, snowboardåkare Christopher Jacob Boström, filosof Curt Boström, politiker Nicolaus Olai Bothniensis, ärkebiskop Thord Carlsson, programledare Nicolai Dunger, artist Nils Edén, politiker

Helena Engman, kulstötare Lasse Eriksson, komiker Ronny Eriksson, komiker Tomas Holmström, ishockeyspelare Lars Hurtig, ishockeyspelare Magnus Ingesson, längdskidåkare Niklas Jonsson, längdskidåkare Lennart Jähkel, skådespelare Anna-Lotta Larsson, artist

Lars Lindgren, ishockeyspelare Urban Lindgren, längdskidåkare Liza Marklund, författare Peter Mattei, operasångare The Merrymakers, popgrupp Åsa Moberg, författare Joakim Niels, artist Amit Paul, artist Stefan Persson, ishockeyspelare

Popsicle, indiepopgrupp Randy, punkband Mikael Renberg, ishockeyspelare Daniel Solander, botaniker Anders Sundström, politiker Bo Sundström, artist Kina Swidén, längdskidåkare Mattias Öhlund, ishockeyspelare Emelie Öhrstig, längdskidåkare

Källor

1. ↑ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
2. ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2} Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
4. ↑ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
5. ↑ Kommunens officiella webbplats
6. ↑ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
7. ↑ Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
8. ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
9. ↑ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
10. ↑ ^{10,0 10,1 10,2 10,3} Valmyndigheten
11. ↑ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
12. ↑ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar

• Piteå kommuns officiella webbplats
• Wikimedia Commons har media som rör Piteå kommun
  Bilder & media

v • d • r Kommuner i Norrbottens län Arjeplog · Arvidsjaur · Boden · Gällivare · Haparanda · Jokkmokk · Kalix · Kiruna · Luleå · Pajala · Piteå · Älvsbyn · Överkalix · Övertorneå Se även: Lista över Sveriges kommuner