Eliel Löfgren
Från Rilpedia
Jonas Eliel Löfgren, född 15 mars 1872 i Öjebyn i Piteå, död 8 april 1940 i Stockholm, var en svensk advokat och politiker (liberal).
Löfgren var riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1910-1911 och sedan i andra kammaren för Stockholms stads andra valkrets 1918-1921. Därefter satt han i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets under 1922, i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1925-1928 och slutligen i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1930-1937.
Löfgren var justitieminister 1917–20, utrikesminister 1926–28, partiledare för Sveriges liberala parti 1923–30 samt ordförande för liberala riksdagspartiets riksdagsgrupp 1925-1929 samt 1930-1935. Han deltog i Ådalskommissionen som utredde Ådalshändelserna 1931.
Föräldrar var kyrkoherde Jonas Löfgren och Johanna Amanda, född Norberg. År 1909 gifte han sig med Maria Leche.[1]
Bibliografi
Källor
- 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.124
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970, (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1
Noter
- ↑ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM version 1.02) Sveriges Släktforskarförbund 2006
| Företrädare: Carl Gustaf Ekman (Frisinnade landsföreningen) |
Sveriges liberala partis partiledare 1923–1930 |
Efterträdare: Ernst Lyberg |
| Företrädare: Erik Nilson |
Liberala riksdagspartiets ledare 1925–1929 |
Efterträdare: Mauritz Hellberg |
| Företrädare: Mauritz Hellberg |
Liberala riksdagspartiets ledare 1930–1935 |
Efterträdare: Gustaf Andersson (folkpartiet) |
| Företrädare: Steno Stenberg |
Sveriges justitieminister 1917–1920 |
Efterträdare: Östen Undén |
| Företrädare: Östen Undén |
Sveriges utrikesminister 1926–1928 |
Efterträdare: Ernst Trygger |
