Kiruna kommun

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Kiruna kommun
Kiruna kommunvapen
Län	Norrbottens län
Landskap	Lappland
Domsaga	Gällivare domsaga^[1]
Centralort	Kiruna

Folkmängd • Totalt	107:e av 290 23 099 invånare^[2]
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal	1:a av 290 20 714,66 km²^[3] 19 371,12 km²^[3] 1 343,54 km²^[3]
Befolkningstäthet • Totalt	277:e av 290 1,19 invånare/km²
Kommunkod	2584^[4]
Webbplats	www.kiruna.se

Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i nordligaste Sverige. Centralort är Kiruna.

Administrativ historik

Gruvsamhället Kiruna i Jukkasjärvi landskommun inrättades som municipalsamhälle 1908. Fyrtio år senare ombildades hela kommunen till Kiruna stad, den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien. Detta var en av de sista stadsnybildningarna i Sverige. 1971 tillfördes Karesuando kommun och Kiruna kommun bildades som kommun av enhetlig typ.

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.^[5]

Som municipalsamhälle hade Kiruna inget vapen, vilket inte heller Jukkasjärvi hade. Inför ombildningen till Kiruna stad diskuterades emellertid frågan. Ordet kiiruna är finska för fjällripa, varför en sådan fågel borde finnas med i vapnet, liksom en symbol för järnmalmen som lagt grunden till samhällets framväxt.

Vapnet skapades efter dessa önskemål av Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas av Kungl Maj:t 1949. Efter kommunombildningen 1971 registrerades det hos Patent- och registreringsverket enligt de nya reglerna 1974.

Historia

Kiruna samhälle började växa upp i slutet av 1800-talet. Kiruna ligger i Jukkasjärvi socken, som sedan urminnes tider varit hem för samer. Dessa var under 1500- och 1600-talen indelade i samebyarna Siggevaara och Tingevaara, men under 1700-talet delades dessa samebyar i fyra nya; Siggevaara blev till Kaalasvuoma och Rautusvuoma, medan Tingevaara blev Talma och Saarivuoma. Området fick sina första tornedalska nybyggare under 1600-talets första hälft. Kommunens folkmängd var ringa fram till gruvbrytningen kom igång under 1800-talets sista år.

Sedan 1700-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället. 1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915.

Geografi

Vägen mot Nikkaluokta och Kebnekaisemassivet.

Kiruna kommun är Sveriges nordligaste kommun och den största till ytan. Kommunen är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans eller cirka 20 000 km². Bland landskapen i Götaland och Svealand är det bara Småland och Dalarna som är större än Kiruna kommun. Som jämförelse kan nämnas att världens största kommun till ytan är Qaasuitsup på Grönland med en yta av 660 000 km², mer än trettio gånger så stor som Kiruna kommun. Stadskommunen Mount Isa i Queensland i Australien är mer än dubbelt så stor som Kiruna kommun.

I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, som är 2 103 meter över havet (enligt mätningar under sommaren 2004). Kebnekaises nordtopp mäter 2 097 meter över havet. Från toppen av Kebnekaise kan man se ett område som motsvarar drygt nio procent av Sveriges yta. Ett halvdussin fjäll i kommunen är högre än 2 000 meter över havet.

I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar. Den största, Torneträsk, är mer än sju mil lång.

Inom kommungränserna rinner sju stora orörda älvar, Kalixälven, Torne älv, Lainioälven, Rautas älv, Vittangi älv, Muonio älv och Könkämäälven. Kiruna kommun har även den längsta strandsträckan av alla kommuner i Sverige, nämligen 16 773 km.

Det finns två nationalparker inom Kiruna kommun: Abisko nationalpark och Vadvetjåkka nationalpark. Det finns även nio naturreservat, varav de största arealerna utgörs av fjällurskog.

Under sommaren lyser solen över Kiruna kommun nästan två månader i sträck utan att gå ned. Å andra sidan varar polarnatten 20 dygn. Från och med den 12 december till och med den 31 december gömmer sig solen under horisonten i Kiruna kommun.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kiruna kommun 1810-2008^[6]^[7]
År			Invånare
1810			1 408
1850			2 357
1900			4 314
1950			20 348
1960			28 194
1970			30 639
1980			29 705
1990			26 149
2000			24 314
2008			23 099

Tätorter

Kiruna från Luossavaara.

Det finns sju tätorter i Kiruna kommun:^[8]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kiruna	18 154
2	Vittangi	789
3	Jukkasjärvi	519
4	Svappavaara	394
5	Kuttainen	364
6	Karesuando	313
7	Övre Soppero	220

Centralorten är i fet stil

Cirka 80 procent av kommunens invånare bor alltså i tätorten Kiruna.

Småorter

Norrsken nära Abisko.

Det finns tolv småorter i Kiruna kommun:^[9]

Nr	Småort	Folkmängd
1	Idivuoma	120
2	Lannavaara	92
3	Abisko	85
4	Masugnsbyn	78
5	Saivomuotka	67
6	Kauppinen	66
7	Paksuniemi	61
8	Laxforsen (nordvästra stranden)	60
9	Kurravaara	57
10	Närvä	56
11	Piksinranta	53
12	Mertajärvi	51

Övriga orter

Sevärdheter

Kiruna kyrka.

Kiruna kyrka

Kiruna kyrka är en prisbelönad kyrka, berömd för sitt unika utseende. Kyrkan är en av Sveriges största träbyggnader.

Jukkasjärvi kyrka

Jukkasjärvi kyrka är en av Lapplands äldsta bevarade byggnader. Dess äldsta delar är från 1607. Kyrkans altartavla är av Bror Hjorth. Orgeln är från 1990-talet och är dekorerad av den välkände samiske träsnidaren och konstnären Lars-Levi Sunna.

Ishotellet

I oktober börjar det årliga byggandet av Ishotellet i Jukkasjärvi, världens största ishotell, där gästrum, sviter, Ice Globe Theater, kyrka, bastu och den berömda Absolut Icebar är utmejslade i ren kärnis från Torne älv.

Abisko nationalpark

Abisko nationalpark ligger i västra delen av Kiruna kommun.

Näringsliv

Näringslivet domineras av LKAB:s malmbrytning. Kiruna är också en viktig stad för Europas miljö- och rymdforskning, med raket- och ballongbasen Esrange och Institutet för rymdfysik.

Politik

Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter kommunvalen 1973-2006 (45 mandat):^[10]^[11]^[12]

Valår

Grafisk presentation

Valdeltagande

1973

3

6

4

1

22

9

3

6

4

22

9

1976

3

5

4

1

24

8

3

5

4

24

8

1979

4

3

1

25

7

2

4

3

25

7

2

1982

5

2

1

27

8

1

5

2

27

8

1985

4

2

3

1

26

8

1

4

2

3

26

8

1988

4

2

3

1

25

8

1

4

2

3

25

8

1991

6

2

3

2

1

23

8

6

2

3

2

23

8

1994

4

1

2

14

15

8

4

2

14

15

8

1998

5

1

16

5

16

5

76,78%

2002

3

2

1

2

15

6

3

2

15

6

76,07%

2006

3

2

1

16

11

5

4

2

3

2

16

11

5

4

2

77,23%

KIRP=Kirunapartiet, APK=Arbetarpartiet Kommunisterna, NS=Norrbottens Sjukvårdsparti, SL=Sámelistu/Samelistan

Efter valet 2006 styrde den så kallade "Gränslösa alliansen" kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. I opposition återfanns Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kirunapartiet var för sig.

Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta har så småningom lett till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen formellt ett nytt styre. Socialdemokraterna och Kirunapartiet bildar egen majoritet och kommunen har därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.

Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsätter sitt samarbete i opposition under namnet "Gränslösa alliansen". I opposition finns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.^[13]

Församlingar

Det finns tre församlingar i Kiruna kommun:^[14]

Vänort

Kiruna kommun har en vänort:

Mall:Landsdata Ryssland Archangelsk, Ryssland

Se även

Källor

Externa länkar

Kiruna kommuns officiella webbplats
Lappland.se
Wikimedia Commons har media som rör Kiruna kommun
Bilder & media

[0] Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor

[1] Statistiska centralbyrån den 31 december 2008

[area-2] 3,0 ^3,1 ^3,2 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[3] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[4] Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

[5] Demografiska databasen vid Umeå universitet

[6] Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid

[7] Statistiska centralbyrån den 31 december 2005

[8] Statistiska centralbyrån den 31 december 2005

[9] Statistiska centralbyrån

[10] Valmyndigheten

[11] Valmyndigheten

[12] Kommunens officiella webbplats

[13] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]