Månad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Månader
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December

Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv eller tretton delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ett månvarv kring jorden, till exempel intervallet mellan två fullmånar.

Innehåll

Månvarvet

I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även


Månadernas namn

Månadernas namn är väldigt lika varandra i de indoeuropeiska språken.

Svenska Latin Betydelse
Januari Januãrius helgad åt guden Janus
Februari Februãrius etruskiska guden Februus
Mars Martius helgad åt guden Mars
April aprîlis av aperire, "öppna"
Maj Maius helgad åt guden Jupiter
Juni Iunius helgad åt guden Juno
Juli Iulius, Quintilis kejsaren Julius Caesar
Augusti Augustus, Sextilis kejsaren Augustus
September September den sjunde månaden
Oktober October den åttonde månaden
November November den nionde månaden
December December den tionde månaden

Månadernas namn skiljer sig avsevärt i finskan.

Svenska Finska Finsk betydelse
Januari Tammikuu Ekmånad
Februari Helmikuu Pärlmånad
Mars Maaliskuu maa = jord
April Huhtikuu Svedjemånad
Maj Toukokuu touko = vårbruk
Juni Kesäkuu Sommarmånad
Juli Heinäkuu Hömånad
Augusti Elokuu Skördemånad
September Syyskuu Höstmånad
Oktober Lokakuu Slaskmånad
November Marraskuu marras = frusen mark
December Joulukuu Julmånad

Månaderna i olika kalendrar

I många samhällen har det varit viktigt att kunna förutsäga månens gång i tiden och månkalendrar är baserade på den principen. Genom att månvarvet inte är jämt delbart i ett solår har ett otal olika kalendrar tagits fram under årens gång. Där månen tillmätts liten betydelse saknas begreppet månad helt, som till exempel i de mesoamerikanska mayakalendern och aztekkalendern.

Julianska och gregorianska kalendrarna

Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, har tolv månader:

  1. Januari, 31 dagar
  2. Februari, 28 dagar, 29 vid skottår (se även 30 februari)
  3. Mars, 31 dagar
  4. April, 30 dagar
  5. Maj, 31 dagar
  6. Juni, 30 dagar
  7. Juli, 31 dagar
  8. Augusti, 31 dagar
  9. September, 30 dagar
  10. Oktober, 31 dagar
  11. November, 30 dagar
  12. December, 31 dagar

Franska revolutionskalendern

Denna kalender föreslogs under den franska revolutionen, och användes av den franska regeringen under nästan

12 år från sena 1793. Det var tolv månader med 30 dagar vardera, grupperad till tre tiodagarsveckor kallade

décades. De fem eller sex extra dagarna som behövdes för att beräkna det tropiska året, placerades efter

månaderna i slutet av varje år. Kalendern började på hösten:

  • Höst:
  1. Vendémiaire
  2. Brumaire
  3. Frimaire
  • Vinter:
  1. Nivôse
  2. Pluviôse
  3. Ventôse
  • Vår:
  1. Germinal
  2. Floréal
  3. Prairial
  • Sommar:
  1. Messidor
  2. Thermidor
  3. Fructidor

Den muslimska kalender

Det finns tolv månader i den muslimska kalendern, som är en strikt månkalender. Året är 11 dagar kortare än ett solår och omfattar 354 dygn.

  1. Muharram ul Haram (eller förkortat Muharram) محرّم
  2. Safar صفر
  3. Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول
  4. Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني
  5. Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول
  6. Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني
  7. Rajab رجب
  8. Sha'ban شعبان
  9. Ramadan رمضان
  10. Shawwal شوّال
  11. Dhu-l-Qa'dah (or Thw al-Qi'dah) ذو القعدة
  12. Dhu-l-Hijjah (or Thw al-Hijjah) ذو الحجة

Judiska kalendern

Den judiska kalendern har 12 eller 13 månader.

  1. Nisan, 30 dagar ניסן
  2. Iyyar, 29 dagar אייר
  3. Sivan, 30 dagar סיון
  4. Tammuz, 29 dagar תמוז
  5. Av, 30 dagar אב
  6. Elul, 29 dagar אלול
  7. Tishri, 30 dagar תשרי
  8. Heshvan, 29/30 dagar חשון
  9. Kislev, 29/30 dagar כסלו
  10. Tevet, 29 dagar טבת
  11. Shevat, 30 dagar שבת
  12. Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א
  13. Adar 2, 29 dagar

Adar 1 finns endast 7 gånger under 19 år. I övriga år kallas Adar 2 endast för Adar.

Hinduistiska kalendern

Den hinduistiska kalendern har olika system för namngivning av månaderns. Månaderna i månkalendern är:

  1. Chaitra
  2. Vaishaakha
  3. Jyaishtha
  4. Aashaadha
  5. Shraavana
  6. Bhaadrapada
  7. Aashvayuja
  8. Kaartika
  9. Maargashiirsha
  10. Pausha
  11. Maagha
  12. Phaalguna

Dessa är också namnen som används i den indiska nationalkalendern för de nyligen omdefinierade månaderna.

Namnet i solkalendern är namnen på de stjärntecken som finns:

  1. Mesha (väduren)
  2. Vrishabha (oxen)
  3. Mithuna (tvillingarna)
  4. Kataka (kräftan)
  5. Simha (lejonet)
  6. Kanyaa (jungfrun)
  7. Tulaa (vågen)
  8. Vrishcika (skorpionen)
  9. Dhanus (skytten)
  10. Makara (stenbocken)
  11. Kumbha (vattumannen)
  12. Miina (fiskarna)

Persiska kalendern

Den persiska kalendern, används för närvarande i Iran och Afghanistan har har sin egen Kalendern, de är också 12 månader. De persiska namnen återfinns inom parentesen.

  1. Farvardin (فروردین)‎, 31 dagar
  2. Ordibehesht (اردیبهشت)‎, 31 dagar
  3. Khordad (خرداد)‎, 31 dagar
  4. Tir (تیر)‎, 31 dagar
  5. Mordad (مرداد)‎, 31 dagar
  6. Shahrivar (شهریور)‎, 31 dagar
  7. Mehr (مهر)‎, 30 dagar
  8. Aban (آبان)‎, 30 dagar
  9. Azar (آذر)‎, 30 dagar
  10. Dey (دی)‎, 30 dagar
  11. Bahman (بهمن)‎, 30 dagar
  12. Esfand (اسفند)‎, 29 dagar, 30 om skottår

Den Afghanska Kalendern.

  1. Hamal (حمل),
  2. Savr (ثور),
  3. Jawzā (جوزا),
  4. Saratān(سرطان),
  5. Asad (اسد),
  6. Sombola (سنبله),
  7. Mizān (میزان),
  8. `Aqrab (عقرب),
  9. Qavs (قوس),
  10. Jaddi (جدی),
  11. Dalva (دلوا),
  12. Hut (حوت),

Isländska/fornnordiska kalendern

Den gamla isländska kaledern är inte längre officiellt använd, men vissa helgdagar är fortfarande beräknade efter detta på Island. Den har tolv månader, vilket grupperas in i två grupper med sex ofta kallade "vintermånader" och "sommarmånader". Kalendern är speciell då månaderna alltid börjar på samma veckodag istället för ett specifikt datum. Þorri startar på en fredag någon gång mellan 19 januari och 25 januari, och Góa börjar alltid en söndag mellan 18 februari och 24 februari.

  • Skammdegi ("korta dagar")
  1. Gormánuður (mitten av oktober–mitten av november, "slaktmånaden", eller "Górs månad")
  2. Ýlir (mitten av november–mitten av december, "Julmånad")
  3. Mörsugur (mitten av december–mitten av januari, "Fettismånad")
  4. Þorri (mitten av januari–mitten av februari, "frusna snömånaden")
  5. Góa (mitten av februari–mitten av mars, "Góas månad")
  6. Einmánuður (mitten av mars–mitten av april, "ensamma" eller "singelmånad")
  • Náttleysi ("nattlösa dagar")
  1. Harpa (mitten av april–mitten av maj, Harpa är ett kvinnonamn, troligtvis från en glömd gud, första dagen firas som Sumardagurinn fyrsti - första sommardagen)
  2. Skerpla (mitten av maj–mitten av juni, en annan glömd gud)
  3. Sólmánuður (mitten av juni–mitten av juli, "Solmånad")
  4. Heyannir (mitten av juli–mitten av augusti, "hömånad")
  5. Tvímánuður (mitten av augusti–mitten av september, "andra månaden")
  6. Haustmánuður (mitten av september–mitten av oktober, "höstmånad")

Minnesramsa

Minnesramsa för att komma ihåg antalet dagar per månad (allen är ett ålderdomligt ord, som betyder ensam, jämför med engelskans alone):

” Trettio dagar har november,

april, juni och september,

februari tjuguåtta allen,

alla de andra trettioen.

 ”

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/M%C3%A5nad"
Personliga verktyg