Karesuando församling
Från Rilpedia
| Karesuando församling | |
| Län | Norrbottens län |
|---|---|
| Kommun | Kiruna kommun |
| Stift | Luleå stift |
| Kontrakt | Norra Lapplands kontrakt |
| Folkmängd | 1 071 |
| Församlingskod | 258403 |
| Pastoratskod | 111203 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2007. | |
Karesuando församling, nordsamiska: Gárasavu, är en församling inom Svenska kyrkan i Norra Lapplands kontrakt av Luleå stift. Församlingen ligger i Kiruna kommun i nordligaste Lappland i Norrbottens län.
Innehåll |
Allmänt
Församlingen bildar Karesuando pastorat. Församlingskyrkan heter Karesuando kyrka. Centralort är Karesuando. Området genomkorsas av europaväg 45 och tillhör gamla Karesuando tingslag.
Karesuando är landets nordligaste församling och sträcker sig upp till Treriksröset. Församlingen har Troms fylke i Norge i nordväst och Lapplands län i Finland i nordost. I söder avgränsas församlingen av Vittangi församling och i sydost av Pajala församling (Muonionalusta socken).
År 1929 hade församlingen 1055 invånare på en yta av 6531 km², vilken är större än landskapet Södermanlands yta.
Församlingen har kargt och myrrikt skogsland, som är bebyggt punktvis, främst längs Muonio älv samt Könkämäälven. I norr och nordväst finns vidsträckta lågfjällsområden. Bland lågfjällsvidderna märks Råsto, Tuipal med flera. Högsta topp är Måskokaise (1518 möh) på gränsen mot Norge. Pältsa når 1448 möh. Området avvattnas genom Torne älv genom ovan nämnda biflöden.
I församlingens södra del ligger nordöstra delen av Vittangi skogssameby, den s.k. Viikusjärvigruppen med Viikusjärvi som huvudviste.
Historik
De inom församlingen befintliga fornlämningarna är endast delvis kända. Det finns omkring 350 fångstgropar, arrangerade i stora system. Hela området har historiskt dominerats av samer och det finns gamla offerplatser.
Karesuando socken hette fram till 1907 officiellt Enontekis socken. Enontekis eller Tenåteki var en av de fyra platser där Karl IX 1606 inrättade de första kyrkplatserna i Lappmarken. Från och med detta år skulle alla samer från Torne lappmark samlas i Enontekis under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting samt betala skatt.[1]
Vid fredsslutet 1809 drogs riksgränsen längs Könkämä och Muonio älvar varigenom Enontekis socken delades. Den gamla församlingskyrkan hamnade på den finska sidan, och en ny svensk sockenkyrka byggdes i Karesuando. Redan då blev Karesuando lokalt den gängse beteckningen på socknen, trots att den officiellt hette Enontekis fram till 1907.[2]
Den nuvarande kyrkan byggdes 1905.
År 1914 restes ett stenkors på platsen för den forna Rounala kyrka, vilken troligen uppfördes på 1500-talet och såldes 1796.
I Karesuando var kyrkoherden Vitalis Karnell verksam i början av 1900-talet. Han var en stor anhängare av lapp skall vara lapp-politiken och samarbetade med biskop Olof Bergqvist (1862-1940) i Luleå. Karnell var nomadskoleinspektör 1913 - 1920. Men mest namnkunnig av Karesuando församlings kyrkoherdar var Lars Levi Læstadius, prästvigd 1825 men som kom till församlingen 1826 och var kvar där till 1846. Innan flytten hade dock den laestadianska väckelsen börjat i församlingen. En väckelse som efter Laestadius flytt till Pajala fördes vidare av hans lärjunge och kateket Johan Raatama. Av de byggnader som fanns på den så kallade prästgårdtomten på Laestadius tid finns bara det s.k. Laestadiuspörtet kvar
Ortnamnet
Namnet, som på tornedalsfinska är Karesuanto och på finska Kaaresuvanto, kommer ursprungligen från det nordsamiska ordet Gárasavvun. Ordets första led har oklar betydelse. Efterledet savvun = "sel" (lugnvatten).
Källor
- ↑ Thordsson Hjort, Daniel: Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXIX, [1606] 1858 "Daniel Thordsson Hjorts berättelse; dat. Hornötorp den 28 April 1606",, sid. 189-207.
- ↑ Arell, Nils: Rennomadismen i Torne lappmark: markanvändning under kolonisationsepoken i fr.a. Enontekis socken, Kungl. Skytteanska samfundet, 1977, sid. 30.
Litteratur
- Elgström, Ossian; Karesuandolapparna, 1922
Se även
Externa länkar
|
|||||||
