Gällivare församling
Från Rilpedia
| Gällivare församling | |
| Län | Norrbottens län |
|---|---|
| Kommun | Gällivare kommun |
| Stift | Luleå stift |
| Kontrakt | Norra Lapplands kontrakt |
| Folkmängd | 10896 |
| Församlingskod | 252301 |
| Pastoratskod | 111204 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2007. | |
Gällivare församling, eller Gellivare församling, är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Norra Lapplands kontrakt av Luleå stift. Församlingen ingår tillsammans med Hakkas och Nilivaara församlingar i Gellivare pastorat.
Innehåll |
Allmänt
Församlingen omfattar större delen av Gällivare kommun, Norrbottens län, landskapet Lappland. Den genomkorsas av europaväg 10, Malmbanan samt Inlandsbanan och sträcker sig från lappmarksgränsen mot Överkalix och Bodens kommuner i sydost upp till gränsen mot Tysfjord, Ballangen samt Narviks kommuner i Norge i nordväst. Församlingens nordvästligaste delar ligger endast cirka 10 kilometer från Norska havet genom Skjombotn och Inre Skjomenfjorden. Hela området har sedan urminnes tider befolkats av samer och varit indelat i lappskatteland. Gällivare skogssameby är områdets enda skogssameby. I övrigt består församlingen av fjällsamebyar.
Geografiska förhållanden
- Östra huvuddelen
Församlingens östra huvuddel är den s.k. skogsregionen och ligger nedanför odlingsgränsen. Skogsregionen består av myrrikt skogsland inom Kalixälvens och Råneälvens vattenområden. Skogslandet har bebyggts av nybyggare under nyare tid.- Östra skogsbygden, är den del av skogsregionen som löper som en kil österut mellan Nilivaara församling i norr och Hakkas församling i söder. Östra skogsbygden avgränsas i öster av lappmarksgränsen mot Tärendö församling i Pajala kommun (Norrbotten).
- Nordöstra skogsbygden, är den del av skogsregionen som ligger norr om Gällivare och öster om Malmbanan. Inom denna bygd ligger bland annat byarna Skaulo och Moskojärvi.
- Södra skogsbygden, är den del av skogsregionen som ligger söder om Gällivare och öster om Inlandsbanan. Bygden avgränsas i söder av lappmarksgränsen mot Gunnarsbyns församling i Bodens kommun. Södra skogsbygden genomkorsas av Malmbanan och omfattas till större delen av Gällivare skogssameby. Längst i söder, söder om geografiska polcirkeln ligger orterna Mårdsel, Pålkem, Vuottas, Storsaivas, Lillsaivas och Flakaberg. Högsta berg i denna del söder om polcirkeln är Vuohttarávddo (474 möh). I sydöstra hörnet ligger Vitberget (405 möh).
- Västra skogsbygden, är den del av skogsregionen som ligger väster om Inlandsbanan och Malmbanan och sträcker sig upp mot fjällregionen i väster. Här ligger bland annat Sjaunja naturreservat.
- Västra huvuddelen
Församlingens västra huvuddel är den s.k. fjällregionen. Den ligger mellan Stora Lulevatten i söder (sydväst) och Kalixälvens vattensysten i norr. Längst i nordväst ligger Sitasjaure.- Fjällbygden omfattar hela den ovan angivna västra huvuddelen. Här ligger bland annat Vietas, Suorva och Ritsem. De största sjöarna är Sitasjaure (614 möh) och Kåbtåjaure (668 möh).
Kyrkobyggnader
- Gellivare (nya) kyrka
- Gellivare gamla kyrka
- Kaitum kapell
- Nikkaluokta kapell
- Pålkems kyrka (Vitträsk)
- Soutujärvi kyrka
- Treenighetens kapell
- Ullatti kyrka
Historik
År 1962 bröts Hakkas, Malmbergets samt Nilivaara församlingar ut ur dåvarande Gällivare socken, som före detta år omfattade hela nuvarande kommunen. Historiskt tillhörde församlingsområdet Gällivare tingslag.
År 1928 hade Gällivare socken (som då alltså omfattade hela den nuvarande kommunen) 18812 invånare på en yta av 16943 kvadratkilometer (nästan lika stor som Värmlands yta). Samma år hade socknen 722 hektar åker, 32915 hektar naturlig äng, 676308 hektar skogs- och hagmark samt 889635 hektar impediment.
Municipalsamhällen var (1928) Gällivare kyrkostad, Malmberget samt Koskullskulle, vilka tillsammans hade cirka 12000 invånare.
Församlingens fornlämningar är inte fullständigt kända. Från stenåldern finns cirka 20 boplatser, vilka härrör från den norrländska fångstkulturen. Vidare har man anträffat cirka 150 fångstgropar.
Från den samiska kulturen är cirka 40 offerplatser kända. Det finns även en större mängd lämningar av visten i sommarbetesland samt runt flyttningsvägarna. En speciell typ av lämningar är de samiska tillfälliga sommargravarna, vilka är från kristen tid. Gravtypen har att göra med att den döde inte kunde begravas annat än under ordinarie kyrkogångstid och av en präst. Till dess detta kunde ske begravdes den döde tillfälligt.
Geografisk avgränsning
Gällivare församlings sydpunkt ligger på toppen av Norra Krokträskberget (354 möh). Här möts Gällivare, Bodens samt Jokkmokks kommuner, tillika Gällivare, Gunnarsbyns samt Edefors församlingar och Vuollerims socken (Jokkmokks församling). Gunnarsbyn och Edefors församlingar ligger i Bodens kommun. Vuollerims socken ligger i Jokkmokks kommun.
Gällivare kommun samt församling har en totalt cirka 280 km lång gräns mot Jokkmokks kommun, som är belägen sydväst om Gällivare kommun.
Gränsen mot Jokkmokks kommun fördelar sig på tre socknar i Jokkmokk, nämligen Vuollerims, Jokkmokks samt Porjus socknar, mot vilka församlingsgränsen är 70, 10 respektive 200 kilometer lång.
Gällivare-Vuollerim (70 km) Från sydpunkten på Norra Krokträskberget går gränsen Gällivare - Vuollerim mot nordnordväst i en rät linje över Svartberget (398 möh) och löper väster om Råneälven. Församlingsgränsen korsar den geografiska polcirkeln vid berget Sör-Kaipas topp. Gränsen fortsätter sedan väster om byn och järnvägsstationen Polcirkeln vid malmbanan. Vid Keskuskielinen cirka 3 km sydväst om Koskivaara viker gränsen av mot nordväst och passerar sydväst om byarna Harrejaur och Urtimjaur till "tresockenmötet" Gällivare-Vuollerim-Jokkmokk cirka 2 km väster om Urtimjaur.
Gällivare-Jokkmokk (10 km) Sockengränsen mellan Gällivare och Jokkmokks socken, d.v.s. Jokkmokks församling i dess omfattning 1962-2006, är endast cirka 10 kilometer lång och sträcker sig mellan ovan angiven punkt väster om Urtimjaur till en punkt väster om Tjuorrevare (555 möh), där "tresockenmötet" Gällivare-Jokkmokk-Porjus ligger.
Gällivare-Porjus (200 km) Den fortsatta sydvästra gränsen mot Porjus socken är cirka 200 kilometer lång och sträcker sig från "tresockenmötet" ovan västerut. Den passerar söder om Muddusjaure och tangerar de södra delarna av Muddus nationalpark. Europaväg 45 korsas vid Porjusselet vid Stora Lulevattnets sydöstra ände. Gränsen går intill Luspebryggans hållplats på Inlandsbanan och fortsätter sedan ungefär mitt i Stora Lulevattnet västerut. Cirka 85 kilometer uppströms från Luspebryggan löper gränsen genom vattenfallet Stora Sjöfallet och fortsätter därefter genom Akkajaure och via det lilla vattendraget Rihkekjåhka upp till norska gränsen vid riksröse 250.
Gällivare-Norge (64 km) Församlingens gräns mot Norge (Nordland fylke) är cirka 64 kilometer lång och går från riksröse 250 mot norr och avgränsar först på en sträcka av 25 kilometer Gällivare från Tysfjord kommun. På fjället Pauketjåkka ligger riksröse nummer 253. Här möts Gällivare, Tysfjords och Ballangens kommuner. Gränsen mellan Gällivare och Ballangen kommun löper norrut från Pauketjåkka och är cirka 9 kilometer lång och når upp till fjället Storriten och riksröse nummer 254A. Detta är Gällivare församlings (och kommuns) nordligaste punkt och ligger nordväst om den stora sjön Sitasjaure. I området går en liten landsväg, som kommer från Skjombotn och korsar riksgränsen och löper endast någon kilometer på svensk sida för att därefter åter gå in i Norge.
Från Storriten går riksgränsen mot sydost och avgränsar Gällivare församling och kommun från Narviks kommun i norr. Gränsen mot Narvik är cirka 30 kilometer lång och möter vid den s.k. Ivarsten invid Vannaksvattnet "trekommunmötet" Gällivare-Narvik-Kiruna. Här ligger riksröse nummer 259, varifrån församlingsgränsen går mot öster och avgränsar Jukkasjärvi församling (Kiruna kommun) i norr från Gällivare församling på en sträcka av cirka 130 kilometer.
Gällivare-Jukkasjärvi (130 km) Gränsen mellan Jukkasjärvi och Gällivare församlingar går österut från Ivarsten och når efter cirka 20 kilometer Kårtjevuolle och Tjäktjajåkka vid Kungsleden. Vattendraget är ett av Kaitumälvens källflöden. Gränsen fortsätter österut via Singistjåkkas sydsluttning, söder om Kebnekaisemassivet och genom Ladtjovagge över Ladtjojaure fram till Ladtjojaurekåtan (i Gällivare) och ner till Nikkaluokta, som ligger inom Gällivare. Gränsen passerar strax norr om Nikkaluokta.
Från Nikkaluokta följer församlingsgränsen Kalixälvens övre tillflöden, det vill säga först går den genom Paittasjärvi, passerar Årråsjokk och Laukkuluspa. Vid Kaalasluspa övergår vattendraget till älv-form och fortsätter som Kalixälven mot öster. Cirka 8 kilometer nedströms Kaalasluspa korsas älven av Malmbanan vid Kalixforsbron, cirka 10 km söder om staden Kiruna. 25 kilometer nedströms Kalixforsbron ligger "tresockenmötet" Gällivare-Jukkasjärvi-Vittangi.
Gällivare-Vittangi (35 km) Gränsen mellan Gällivare och Vittangi församling följer Kalixälven cirka 35 kilometer. Cirka 22 kilometer nedströms från nyss nämnt "tresockenmöte" flyter Kalixälven och Kaitumälven samman i Lappesuanto. Cirka 3 kilometer nedströms sammanflödet passerar europaväg 45/europaväg 10 älven. Ytterligare cirk 10 kilometer nedströms från bron ligger forsen Ronaskoski. Strax nedströms denna ligger "tresockenmötet" Gällivare-Vittangi-Nilivaara.
Gällivare-Nilivaara (77 km) Gränsen mot Nilivaara församling går från Ronaskoski i en rät linje söderut cirka 38 kilometer till en punkt väster om berget Jertta (i Nilivaara). Gränsen löper därefter runt byn Purnuvaara (i Gällivare) och fortsätter cirka 8 kilometer till en punkt 2 km norr om Dokkas vid tjärnen Jerttalompolo strax norr om länsväg 394. Församlingsgränsen går härifrån rakt österut i en rät linje cirka 31 km, hela tiden norr om länsväg 394, fram till lappmarksgränsen i öster och "tresockenmötet" Gällivare-Nilivaara-Tärendö cirka 1 km norr om nämnd länsväg.
Gällivare-Tärendö (16 km) Längst i öster avgränsas det östra skogslandet av Tärendö församling i Pajala kommun. Gränsen mellan de två församlingarna går från ovan nämnt tresockenmöte mot sydost öster om Kihuvaara och Tolppalaki (409 möh), varifrån det går en rät linje till Iso-Toravaara och "tresockenmötet" Gällivare-Tärendö-Korpilombolo.
Gällivare-Korpilombolo (5 km) Gränsen mot Korpilombolo församling fortsätter från ovan nämnt tresockenmöte i en rät linje till "tresockenmötet" Gällivare-Korpilombolo-Hakkas.
Gällivare-Hakkas (136 km) Gällivare församling avgränsas i sydost av Hakkas församling. Gränsen utgår österifrån från "tresockenmötet" Gällivare-Korpilombolo-Hakkas vid Vuomavaara. Den går rakt västerut cirka 6 km till Vähavaara där Ängesån korsas. Gränsen går därefter parallellt med ån på dess västra sida några kilometer innan den åter viker mot väster vid Hautamaa och korsar landsvägen mellan Satter (i Hakkas) och Ullatti (i Gällivare) vid berget Repovaara. Gränsen går vidare cirka 22 km västerut och faller strax nordost om Grodberget (i Hakkas) ut i Linaälven, vars mittfåra den följer uppströms ca 3 km till Välisuanto där den åter viker av mot väster. 11 kilometer väster om Linaälven korsar gränsen E10 och löper ytterligare 15 km västerut till Sookasvuoma, cirka 10 km öster om Ripats (i Gällivare). Här viker gränsen av skarpt mot söder.
Församlingsgränsen går från Sookasvuoma mot sydost fram till tjärnen Misitonjärvi invid landsvägen Hakkas-Nattavaara. Efter ytterligare ca 22 km når gränsen vattendraget Arrojoki, som den följer mot söder ca 6 km, varefter gränsen går vidare ca 24 km fram till Kutasvuoma där "tresockenmötet" Gällivare-Hakkas-Överkalix ligger.
Gällivare-Överkalix (35 km) Församlingsgränsen mellan Gällivare och Överkalix församling (Överkalix kommun, Norrbotten), går från "tresockenmötet" vid Kutasvuoma - Honkavaara mot sydost. Den når efter cirka 10 km Innerträsket, cirka 6 km sydväst om Lansjärv (i Överkalix). Därifrån går gränsen rakt söderut ca 7 km fram till Bönälven och efter ytterligare 10 km når gränsen Vitberget (405 möh), som är Gällivare församlings (och kommuns) sydöstra "hörn".
Från Vitberget går församlingsgränsen rakt mot sydväst på en sträcka av ca 8 km varefter den når "tresockenmötet" Gällivare-Överkalix-Gunnarsbyn, beläget på berget Kuossakåbbå (453 möh).
Gällivare-Gunnarsbyn (35 km) "Tresockenmötet" på Vitberget är tillika "trekommunmöte" Gällivare-Överkalix-Boden.
Härifrån går gränsen mellan Gällivare och Gunnarsbyns församlingar rakt mot sydväst söder om byn Vuottas och går över berget Storspiken (396 möh) strax öster om byn Pålkem (Vitträsk). Den fortsätter över Pålkemjaure och korsar Råneälven söder om Mårdsel och når Gällivare församlings sydligaste punkt vid Norra Krokträskberget (jfr avsnittets inledning). Här ligger "fyrsockenmötet" Gällivare-Gunnarsbyn-Edefors-Vuollerim. Edefors församling sticker upp med en "spets" till fyrsockenmötet. I övrigt gränsar Edefors och Gällivare inte mot varandra.
Ortnamnet
Namnet, (lulesamiska: Jiellevárre), skrevs år 1704 Jlleware och syftade ursprungligen på det nuvarande Malmberget. Betydelsen är osäker. Områdets gällivarefinska namnform är Jellivaara. Gällivare kyrkplats har det äldre lulesamiska namnet Váhtjer, vilket även används i massmedia numera, t.ex. i SVT:s nyhetsprogram Oddasat.
Järnvägsstationer o hållplatser (historiska o samtida)
Malmbanan (från söder)
- Polcirkeln
- Koskivaara
- Nattavaara
- Kilvo
- Nuortikon
- Ripats
- Harrträsk
- Gällivare
- Sikträsk
- Lina älv
- Håmojåkk
- Harrå
- Fjällåsen
- Kaitum
- Lappberg
- Sjisjka
- Gäddmyr
- Kalixforsbron
Källa
- Nationalencyklopedin
- Nordisk familjebok, 3:e upplagan, Band 9, 1928
- Terrängkartan 1:50000 / 1:100000
Se även
Externa länkar
|
|||||||
