Äng
Från Rilpedia
- Den här artikeln beskriver begreppet äng. Se också Äng, Nässjö kommun.
Äng är vegetation bildad huvudsakligen av stråväxter, främst gräs, samt örter. En äng kan vara mycket artrik både när det gäller växter och smådjur.
Det finns ängar av olika slag och man skiljer då mellan torrängar, medelfuktiga ängar, fuktängar samt kärrängar.
I det äldre svenska lantbruket tillvaratogs växtligheten på betesängar och slåtterängar för att ge vinterföda till djuren. Man skiljde då på torr hårdvallsäng med mängder av olika gräs och örter, och våtmarksäng, i vissa delar av landet kallad madäng, där man främst slog mindre näringsrikt men rikligt växande starrgräs.
Eftersom ängarna inte gödslades tenderade de med tiden att utarmas på näring. Ett sätt att motverka detta var att öka antalet träd i hårdvallsäng som därmed förvandlades till löväng. Den försämrade tillväxten av gräs och örter kunde därmed till viss del kompenseras med lövtäkt genom att träden hamlades. När äldre träd i ängen fälldes frigjordes gödsling till gräs och örter, främst i form av kväve från det ruttnande rotsystemet. De hävdade ängar som idag finns kvar är därför ofta rikligt trädbevuxna medan ängar i äldre tid hade lägre trädfrekvens och ofta helt saknade träd.
Ängsmarkerna brukades gemensamt och man lät då ängen växa fram till midsommar när slåttern inföll. Vid denna slog man av gräset och samlade ihop det för att torka inomhus. Därefter lät man kreatur beta på ängen och djurens gödsel gav näring tillbaka till ängen. Eftersom en äng vanligen är en konstgjord skapelse betydde det ökade användandet av konstgödsel minskad betydelsen av ängar samtidigt som ängar också gjordes till åkermark.
