Från Rilpedia

Lappskatteland, ett landområde inom en traditionell lappby, vilket lades till grund för beräkning av den särskilda s.k. lappskatt, som uttogs av lappar från i vart fall 1500-talet till och med år 1928, då lappskatten officiellt avskaffades.

Allmänt

Lappskattelande ägdes historiskt privat av lappar i det inre av nuvarande Norrland - Lappland.

Ursprungligen bestod lapparnas bosättningsområde i norra Skandinavien (Nordkalotten) av s.k. lappbyar, vilka sedan urminnes tider var organiserade ungefär som byarna i övriga Sverige. Detta innebar bland annat att de olika familjerna (hushållen) innehade olika markområden och att dess "överhuvuden" samlades i byaråd med jämna mellanrum. Det var byarådet som beslutade i byns allmänna angelägenheter.

I lappbyn fanns också ett byaråd med tämligen vittgående befogenheter. De olika familjer som ingick i och bebodde byns område hade dispositionsrätt till särskilda landområden, vilka av de centrala myndigheterna kom att kallas lappskatteland.

Familjens landområde blev föremål för beräknandet av den särskilda lappskatt som främst genom Gustav Vasas regleringar kom att få sin rättsliga utformning. Före Gustav Vasas tid hade lapparna beskattats av birkarlarna, men denna beskattning hade varit mera godtycklig, något som Gustav Vasa med kraft ändrade på.

Fastighetsrättsliga frågor

Lappskattelandens fastighetsrättsliga (offentligrättsliga) ställning har varit föremål för en större mängd statliga utredningar samt akademiska avhandlingar genom åren.

Forskningen har numera klarlagt att det funnits s.k. skattelängder, i vilka lapper upptecknats. Däremot har det aldrig kommit att upprättas någon rättsligt giltig jordebok för det lappska området, vilket varit ägnat att komplicera det fastighetsrättsliga förhållandet.

De ofrälse ståndens rätt till mark har varit tämligen begränsad i hela Sverige för tiden kring sekelskiftet 1700-1800. Det var i södra Sverige adeln eller kronan som ansågs, till syvende och sist, äga all jord. Enskilda bönder med flera kunde inneha skattemannrätt till jord, men detta var inte äganderätt i modern mening.

Det pekar på att man måste ha detta synsätt klart för sig när man bedömer lapparnas markrättigheter historiskt.

Civilrättsliga frågor

Civilrättsligt hade de landområden som motsvarade lappskatteland en stark ställning, i vart fall före år 1800.

Lappskattelanden kunde överlåtas mellan olika lappfamiljer. De kunde även ärvas från generation till generation.

Lappskattelandens status bekräftades ständigt, bland annat genom utslag i häradsrättsdomar från de olika lappmarkerna.

Docent Lennart Lundmark har bedrivit forskningar kring lappskattelanden.