Från Rilpedia

Fångstgrop är ett äldre jaktredskap för fångst av varg, älg och ren samt, i mindre utsträckning, för räv och björn ^[1].

Innehåll 1 Konstruktion 2 Datering 3 Spridning 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Referenser

Konstruktion

Fångstgroparna består av grävda fallgropar med eller utan sparkkista av sten eller trä. Fångstgroparna var ca 3-4 meter i diameter och ca 2,5 m djupa. Fångstgroparna anlades vanligen i sand, eller annan lättgrävd mark. Groparna anlades oftast i sammanhängande radsystem med 30-50 meters mellanrum, men kunde även placeras ensamma och kompletteras med ett fållsystem som gjorde att viltet tvingades mot gropen. Groparna täcktes med ett icke bärande tak av grenar och mossa^[2].

Datering

Fångstgroparna är svårdaterade, men torde utgöra ett av de äldsta jaktmetoderna och har använts sedan stenåldern. Jakt med fångstgrop förbjöds i lag 1864^[3]. I Magnus Erikssons landslag stadgades att man skulle hålla fångstgrop för varg (eller annat jaktredskap för varg som till exempel vargnät).

Spridning

Fångstgropar tycks ha varit vanligt förekommande i norra Sverige, men mindre vanliga i södra delen av landet. Norr om Dalälven finns cirka 30 000 fångstgropar registrerade ^[4]. Fångstgropar för varg brukades mest i södra delen av Sverige. Dessa hade en diameter på 5-10 meter och väggarna var ofta kallmurade för att försvåra för vargen att komma upp.

Källor

Noter

1. ↑ Fornminnesinformation från Riksantikvarieämbetet
2. ↑ Skogsstyrelsen
3. ↑ Baudou 1992, s. 24
4. ↑ Baudou 1992, s. 14

Referenser

• Baudou, Evert. 1992. Norrlands forntid. Ett historiskt perspektiv. Kungliga Skytteanska samfundets handlingar. Acta Regiæ Societatis Skytteanæ. No 45. Umeå.
• Kulturmiljövård i skogen/ Skogsstyrelsens förlag/ 1992/ s.136, 137, 132-134, 239
• Nationalencyklopedin/Sökord:Fångstgrop