Småland
Från Rilpedia
| Småland | ||
|---|---|---|
|
||
| Landsdel | Götaland | |
| Län | Hela Kronobergs län, nästan hela Jönköpings län, större delen av Kalmar län, samt små delar av Hallands län och Östergötlands län | |
| Stift | Växjö stift, Linköpings stift, Skara stift | |
| Yta | 29 330 km² | |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
708 986 24,2 inv/km² |
|
| Högsta punkt | Tomtabacken 377 möh | |
| Största sjö | Bolmen, Vättern (endast delvis i Småland) | |
| Landskapsblomma | Linnea | |
| Landskapsdjur | Utter | |
| Fler symboler ... | ||
|
||
Småland är ett landskap i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland och har kust mot Östersjön i öster. Högsta punkten är Tomtabacken med sina 377 meter över havet.
Innehåll |
Administration
I likhet med andra svenska landskap saknar landskapet Småland egen administrativ betydelse. Landskapet, ytmässigt ett av de största i landet, har sedan länge varit uppdelat på flera län. De egentliga Smålandslänen är Jönköpings län, Kalmar län och Kronobergs län. Därtill kommer att smärre delar av landskapet tilllhör Hallands län och Östergötlands län.
Stiftsindelning
Den största delen av Småland tillhör Växjö stift, som sedan 1915 även innefattar det tidigare Kalmar stift. Församlingarna i Västerviks kommun, norra delen av Oskarshamns kommun (Kristdala och Misterhult), samt hela Vimmerby, Hultsfreds, Eksjö, Aneby och Tranås kommuner, liksom smålandsdelen av Valdemarsviks kommun tillhör Linköpings stift. Mindre delar av Jönköpings kommun (Norra Mo) och av Gislaveds kommun (Norra Hestra, Stengårdshult, Norra Unnaryd, Öreryd och Valdshult) hör till Skara stift.
Historia
Under vikingatiden producerades järn i det myr- och sjörika Småland. Under 1200-talet styrdes Sverige från Näs slott på Visingsö, Sveriges första riksborg och centrum för den svenska kungamakten under denna tiden. Bergsbruk kan man tala om först på 1400-talet, då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska smeder lärde ut nya metoder. 1542-1543 Dackefejden ett uppror lett av Nils Dacke mot Gustav Vasa som eskalerade till ett inbördeskrig mot kungen. Möjligen var detta början till slutet för små landens självbestämmande. Från 1800-talets mitt trädde träindustrin och glasbruken in i järnbrukens ställe. När industrialiseringen kom sökte sig många till fabrikerna, men många behöll torpen för levebrödets skull. Den stora folkökningen med svält och fattigdom i följe, ledde vid mitten av 1800-talet till att många unga torparfamiljer utvandrade till Amerika.
Under medeltiden var Kalmar Sveriges största stad, där tyska köpmän skötte järnexporten. De småländska städerna har flera gånger helt eller delvis förstörts genom bränder och krig. Växjö ödelades av bränder 1838 och 1843 och bebyggelse från denna tid finns bara sparsamt kvar. Västervik blev lågornas rov under danskarnas plundringståg på 1600-talet och även Jönköping drabbades upprepande gånger. Staden Eksjö har bevarat det mesta av sitt medeltida utseende trots en förödande brand i mitten av 1800-talet. Halva staden förstördes och man beslöt sig för att bevara den halva som fanns kvar. Alla dessa stadsbränder ledde efterhand till att städerna fick rutnätsplaner och stenhus under senare delen av 1800-talet. Inte heller på senare tid tid har städernas trähus undgått lågornas rov. 1953 utbröt en brand i centrala Ljungby som förstörde en stor del av dåvarande centrum och 1955 brann en del av Värnamo upp. 2002 drabbades en stor del av Jönköpings ännu bevarade träkvarter i den östra delen av centrum.
I centrum för småländskt kulturliv står Smålands akademi med säte i Växjö, som årligen bland annat utdelar kulturpriser till förtjänta mottagare.
Namnets ursprung och de driftiga smålänningarna
Småland har fått sitt namn av de små landen Ydre, Kinda, Tveta, Vista, Vedbo, Tjust, Sevede, Aspeland, Handbörd, Möre, Värend, Finnveden och Njudung. Möjligen räknades ursprungligen även Öland och enligt vissa historiker Blekinge (som sägs ha varit en del av Värend) till de små landen. Ydre och Kinda räknas idag till Östergötland. Varje små land hade eget ting och en egen lag, därav avsaknaden av en Smålandslag. Deras självbestämmande gentemot kronan var så långt gående att de kunde förklara sig neutrala i krig med mellan Sverige och Danmark, bondefred. Vanligen inskränkte sig tingets självbestämmande till att godkänna eller förkasta nya skatter från kungen. Var dock kronans fogde med på tinget med tillräckligt många knektar så fick kungen som han ville. Denna självständighet och denna avsaknad av en egentlig definition på vad Småland egentligen är och vad det småländska är karaktäriserar Småland i en väldigt hög grad vilket kan förklaras av denna historiska bakgrunden av Småland som en gränsprovins som i de flesta fall fick rå om sig självt. Genom de diffusa gränsdragningarna igenom historien och den administrativa uppsplittringen av landskapet mellan olika stift, län och mellan länderna Sverige och Danmark har man lyckats skapa en landsdel där det är de från omvärlden skiljande dragen som förenat de små landen till en egen identitet snarare än något inom landskapet som förenat dem.
Begreppet smålänningar finns belagt i medeltida Upplandslagen. Enligt sägnen är seghet, påhittighet och företagsamhet utmärkande för smålänningen. Småindustrier som de i Anderstorp, Ekenässjön, Gnosjö och Sävsjö[källa behövs], vittnar om detta. "Sätter man en smålänning på en klippa i havet, så skaver han sig mätt". är ett gammalt talesätt. 1700-talets järntrådsdragning följdes av nya produkter som hårnålar, kedjor, strumpstickor, säkerhetsnålar och råttfällor. Stormaktstidens krig gav Husqvarna vapenfabrik goda konjunkturer. I Jönköping startades på 1840-talet en tändsticksfabrik av bröderna Lundström som blev en världsindustri. I västra Småland kom en småföretagaranda att etableras (Gnosjöandan) medan man längre österut kom att bilda brukssamhällen av ett snitt som i övriga Sverige. Tjust är ett område som karaktäriseras av traditionella brukssamhällen som Överum, Ankarsrum, Edsbruk m.fl. bruksorter. Det är framförallt i Kalmar län och östra delarna av Kronobergs och Jönköpings län som dessa brukssamhällen av traditionella svenska snitt varit vanligast. På Småländska höglandet skapas under tidigt 1900-tal en ny industriform främst inriktad på husbyggen och annan hemrelaterad industri. Dessa husföretag finns till stor del kvar än idag och är nu den viktigaste industrin på Höglandet. Exempel på sådana husfabriker är Myresjöhus, Sävsjö Trähus, Eksjöhus samt Anebyhus med flera och exempel på hemrelaterad industri är t.ex. Elitfönster och Sävsjösläpet.
Geografi
Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap. I dalarna och kring sjöarna har åkermark brutits under århundraden av möda. Stengärdsgårdar och rösen är monument över hårt arbete. Äldre tiders landskap var öppnare, granskogen hölls borta genom svedjande och beten. Jordbruket var långt in på 1800-talet huvudnäringen, i synnerhet på den bördiga Södra Möreslätten söder om Kalmar. Den steniga moränmarken i de inre delarna av Småland hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många myrar och mossar torrlades under 1800-talet för att vinna mark. De steniga tegarna lär ha sin motsvarighet i det italienska Apulien, vilket gett en del i Småland omkring Ramkvilla namnet get-Apulien, eller Getapulien.
Städer
De gamla, privilegierade städerna i Småland var: Eksjö, Gränna, Jönköping, Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik och Växjö. Dessa inrättades som egna stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Under 1900-talet blev sedan ett antal orter (ofta framväxande industrisamhällen eller järnvägsknutar) stad, nämligen Huskvarna (1911), Nässjö (1914), Tranås (1919), Vetlanda och Värnamo (1920), Nybro (1932), Ljungby (1936) och slutligen Sävsjö (1947). Dessa sentida städer fick ingen egen jurisdiktion utan lydde fortsatt under sin häradsrätt. I samband med kommunreformen 1971 upphörde städernas särställing. De flesta av dem är idag centralort i de kommuner, som bär deras namn. Undantagen är Gränna och Huskvarna, båda inom Jönköpings kommun. Huskvarna är dessutom även geografiskt en del av tätorten Jönköping.
Större tätorter, sjöar och öar
|
(storleksordning) |
(bokstavsordning) |
(bokstavsordning) |
Kända smålänningar
|
|
Dagstidningar i Småland
Se även
Externa länkar
|
|||||||
