Gnosjöandan
Från Rilpedia
Gnosjöandan är namnet på den kultur som gjort Gnosjöregionen till ett framgångsrikt småföretagarområde. I vidare bemärkelse används uttrycket om regioner kännetecknande av driftighet, småföretagande och informella nätverk, och ses då som motsats till områden färgade av bruksmentalitet. Regionen har historiskt haft rika sociala nätverk, bland annat ett stort antal frikyrkor och starka nykterhets- och idrottsrörelser. Gnosjöandan är sedan 1997 ett av Gnosjö kommun registrerat varumärke.
Historia
Dagens gnosjöanda har sitt ursprung i 1600-talets manufakturer. I bajonettsmedjor tillverkades exempelvis värjor och bajonetter till bland annat gevärsfaktoriet i Huskvarna. När krigsindustrin efter hand avvecklades omstrukturerades den lokala industrin till tråddrageriet där först människo- eller hästkraft brukades och därefter vattenkraft. Den övriga industrin i regionen försörjde tråddragningsindustrin med en mångfald av verktyg, vilket lade grunden till den andan som präglar industrin än idag.
Trådtillverkningen utvecklades efter hand till nya produkter som jordbruksverktyg och vardagsföremål, och på 1700-talet tillverkades också bjällror och golvur. På 1800-talet kom järnvägen och elen till bygden. Stationssamhället Gnosjö bestod då bara av en handfull hushåll, men regionen kunde ändå vid Stockholmsmässan år 1897 presenteras som ett kollektiv.
På 1930-talet fanns det ett 30-tal företag i Gnosjö, och ungefär lika många i den kringliggande bygden. Under efterkrigstiden utvecklades bygden fort och vid mitten av 1970-talet fanns omkring 300 industriföretag i kommunen.
Idag har Gnosjöregionen vuxit till att utöver Gnosjö även innefatta kommunerna Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. Tillsammans kallas området GGVV- eller Gnosjöregionen. Sammanlagt finns omkring 85 000 invånare och 1 500 industriföretag i regionen.
